Jag har inte intresserat mig för narkotikapolitik de senaste säg 5 åren, men innan dess så var det ett stort intresse. Min flickvän som läser till socionom berättade idag om en föreläsare som bl.a. hade påstått att en avkriminalisering skulle innebära ett ökat bruk. Detta är inte bilden jag har och jag har för många år sedan bl.a. läst ett par rapporter från Portugal, uppföljningar efter avkriminalisering som visade att bruket inte alls ökade.
Jag vill konfrontera denna lärare. Dels tänker jag be honom visa källor och dels tänker jag presentera mina egna. Nu är jag lite lat av mig så istället för att googla så tänker jag att någon här redan sitter på de källor jag är ute efter. D.v.s bl.a. rapporten från Portugal och alla andra studier det finns vad gäller avkriminalisering och ökat bruk. Jag är även intresserad över om någon har pålitliga källor på hur mycket pengar vi lagt på drogbekämpning i Sverige och hur bruket har ökat genom åren.
Dessa två avsnitt behandlar dina frågor med tillhörande källor. Ett tips är att läsa igenom hela Legaliseringsguiden för att få en färsk inblick i dagens narkotikapolitik och allt som följer i samma spår.
Här har du fullversionen av CATO Institutes publikation om avkriminaliseringens effekter i Portugal, skriven av Glenn Greenwald (journalisten som också ligger bakom scoopen från Snowdens avslöjanden om NSA.)
Abstract
This study examines whether the decriminalization of marijuana in eleven states has affected self-reported usage of drugs. Generally, decriminalization is not found to significantly impact drug use. An implication is that the demand for drugs is highly inelastic with respect to incremental changes in the legal sanctions for possession of small amounts of marijuana.
Abstract
In spite of some skepticism regarding their efficacy, strategies that rely on expanded criminalization and law enforcement activities have been at the forefront of U.S. drug control policy within the last decade. In this “get-tough” climate, the drug decriminalization debate has withered. Called for in this article is a revitalization of the debate. To this end, drug decriminalization arguments are categorized and reviewed. Arguments that emphasize citizens' rights are distinguished from those that utilize a “least harm” approach. Suggestions for further considerations in the criminalization/decriminalization debate are offered.
Abstract
Between 1973 and 1978, 12 states with collectively over one-third of the total U.S. population enacted laws that decriminalized the possession of marijuana. This article uses standard metropolitan statistical area (SMSA) level data on hospital emergency room drug episodes collected by the Drug Abuse Warning Network to measure the effect of changes in drug penalties on substance abuse crises. The regression models demonstrate that marijuana decriminalization was accompanied by a significant reduction in episodes involving drugs other than marijuana and an increase in marijuana episodes. Although possible biases in the data preclude firm conclusions, the results suggest that some substitution occurs towards the less severely penalized drug when punishments are differentiated.
