Citat:
Ursprungligen postat av
zach
Zico i Udinese. I Udinese. No offence, men smaka på det. Finns fler exempel, som Falcao i Roma.
Är verkligen andra tider nu..........
Jag älskar nostalgi kring gamla lirare. Så ur den aspekten är det helskönt med Zico i Udinese.
MEN, ska man jämföra med dagens fotboll så måste man även titta på varför Zico spelade i Udinese. Varför Brescia & Torino köpte Real Madrids bästa spelare, Gheorghe Hagi & Martin Vazquez. Det fanns en regel som begränsade antalet utlänningar till tre.
De stora klubbarna sög upp alla de bästa inhemska spelarna. Det fanns bara ett sätt för Udinese, Brescia & Torino att kunna hävda sig & utmana. Genom att skramla ihop till en absolut världsstjärna. Att värva Brasiliens eller Real Madrids bästa spelare. Idag kan det verka fantastiskt & helt jävla galet att sådana megastars lirade i så pass små klubbar. Skön nostalgi kring det. Ser man till hur det verkligen var så blir det inte lika kul. Pengar styrde då också. De stora lagen tog de bästa italienska spelarna. De små hade inte möjligheten att fynda billigt i Afrika & dylikt. Det fanns bara ett sätt att konkurera med de rika....att slänga in en jävla superstjärna i leken.
Klart att nostalgin är rolig & att det är positivt att de gamla lirarna lever vidare i tråden. Men hur mycket jag än stör mig på den moderna fotbollen så vill jag inte ha det gamla tillbaka rakt av. Idag har man möjligheten att fynda billigt på olika marknader. Då var det lite som ett strategispel. De stora roffade åt sig allt, men sen hade de små ändå möjligheten att plocka in ett riktigt slagskepp. Ett vapen som kunde förändra hela kriget. En stor jävla kanon. Brasiliens främsta eller Real Madrids främsta.
Det är intressant att koppla Zico, Gheorghe Hagi & Martin Vazquez till pratet om att begränsa antalet utlänningar. Därför hakade jag på här.
Jag förespråkar verkligen att man ska satsa på regionala spelare. Men....och det är ett stort MEN....det måste ske genom klubbarna själva. Absolut inte vara påtvingat & begränsande. En återgång till det gamla skulle vara fullständigt förödande för de mindre nationerna & de fattigare nationerna. En protektionistisk hållning hade enbart gynnat de stora nationerna något extremt. Hur ska Italiens grannar, Schweiz & Slovenien, kunna konkurera om deras spelare tvingas harva i en inhemsk liga?
Idag är ett VM-möte mellan Italien-Schweiz eller Italien-Slovenien en riktigt knepig uppgift för Italien. Ett oerhört intressant & spännande möte. Kan sluta hur som helst. 11 Serie A-spelare vs 11 Serie A-spelare. Mer eller mindre.
Hade det däremot varit 11 spelare från en toppliga mot 11 spelare från en liten skitliga så måste ju alla inse att de stora nationerna gynnas något enormt.
Även fattiga länder skulle missgynnas enormt av en begränsning av antalet utländska spelare. Elfenbenskusten, Nigeria etc. Deras urstarka landslag bygger ju på att spelarna får chansen att delta på högsta nivå. Den inhemska fotbollen erbjuder inte samma möjligheter vad gäller organisation osv.
Det fina med fotbollen, som andra sporter aldrig kan konkurrera med, är just det internationella perspektivet. När det vankas VM så diskuteras det på Flashback hur Elfenbenskusten & Colombia bör formera sitt lag. Man har järnkoll. Ingen sport kan erbjuda något liknande. Det bygger såklart på att gränserna suddas ut & spelare kan flytta runt.
Man kan jämföra Sveriges fiasko mot Costa Rica -90 med Italiens senaste fiasko. När Sverige torskade i Genua så var det mot ett gäng inhemska spelare från den costaricanska ligan. Italien föll mot ett riktigt proffslag. Idag innebär VM att klasspelare möter klasspelare i alla matcher.
Brille glorifierar gärna den gamla Europacupen. Jag förstår honom. Det är kul nostalgi. Men jag vill absolut inte ha tillbaka det gamla. I 70- & 80-talets fotboll sög de stora lagen upp alla de bästa inhemska spelarna. Många länders mästarklubbar var nästan samma lag som landslaget. Det är lätt att stirra på det gamla & inbilla sig att det var fantastiskt. En Europacup där landslag möts. Det där mår dock bäst av att fortsätta leva i nostalgin.
Samtidigt är jag oerhört kritisk till dagens mercato-hets. Klubbarna måste själva inse värdet av att satsa regionalt. Hela grejen med identitet urvattnas ju om klubbarna inte har spelare värvade inom 30 mils radie. För mig är det fullständigt självklart att en del av spelarna kommer från regionen. Det ska absolut inte behöva regleras. "Egna talanger" innebär tyvärr ofta elit-akademier idag. Känns inte heller särskilt genuint. I min värld borde man se sig om efter spelare som huserar i regionen. Kalla mig gammaldags, men så tänker jag. Komplettera dessa med ett antal utländska värvningar.
Nu har jag ärligt talat ingen riktig koll på hur begränsningen ser ut. Är det helt fritt med EU-spelare? Eller helt fritt med alla spelare?
Jag tycker att en begränsning borde sättas vid den symboliska siffran 11. Ej beroende på EU. 11 utlänningar i A-truppen sedan stopp. Då har man möjligheten att fylla laget med utländska spelare, men ändå inte möjligheten att alla avbytare är inköpta utlänningar. 11 stycken i truppen vore den ultimata gränsen för mig.
Viktigast av allt är dock att klubbarna själva ser till sin egen identitet & satsar regionalt, samt behåller spelarna en längre tid. En spelare som varit i klubben i 7-8 år är ju faktiskt en lokal profil. Kan vara Bruno Conti, men även en utlänning. Den här tombolan som drar igång varje mercato när man byter spelare med varandra är inte bra för någon. Vad tjänar det till att alla byter mittback med varandra?