Mindre andlighet bland människor leder till mer psykiska problem

Sättet du skriver på avslöjar mycket om dig och hur anfäktad din själ är. Jag försöker bara få människa som dig att inse fakta men jag kan inte välja väg för dig. Du väljer din egen väg. Ni vi dör blir vi inte besvikna men du och dina gelikar blir mer än besvikna.

Så det du läst som fått dig att få den uppfattningen du har om hur mindre "andliga" människor har mer psykiska problem är inte skrivet av andra människor? Anser du alltså att ditt "sunda förnuft" (subjektiva bedömningar av texter där vi i urvalet sannolikt har med konfirmeringsbias att göra) är bättre är undersökningar utförda av för ändamålet utbildad personal medelst beprövad metodik?

Det finns ett engelskt uttryck som jag tycker är rätt fyndigt och verkar passande här: common sense isn't. Det är sällan vanligt förekommande (eller sunt för den delen), och det är sällan förnuftigt.

Känns som om det dyker upp en massa följddiskussioner nu som inte har så mycket med TS att göra.

Du har ju så rätt i det du säger! Men om du vill få respons på dina synpunkter - byt forumsdelen.
I denna forumsdel har du ingen chance. Ingen är intresserad här att få reda på sanningen.

Nej därför jag lever inte i Saudi eller något annat av religiösa styrt tokland.
Men där huggs det kroppsdelar av folk helt enligt deras religiösa lagar.

Därför ser man en extra gång på en påstått religiös människa för att registrera hur djupt dess inbillningar går. Vissa undviker man helt enkelt att ha kontakt med när problemen går för djupt.

Existerar inte tex KD i din verklighetsuppfattning?
I min gör den det.
Vet inte om du gör dig medvetet dum eller är obildad. Blasfemilagar, antiabortlagar och förbud mot stamcellsforskning är redan realiteter i länder inom EU eller har organisationer som driver frågorna. Och när dessa människor vill föra in dessa frågor på den politiska agendan med hänvisning till att Gud vill det...

Då brukar jag be som ett litet anständighetskrav att dessa "dårar" påvisar att deras Gud verkligen vill detta och skingra misstankarna att det inte bara är ett utslag av deras egna bigotta tankebanor. Har aldrig behövt argumentera längre för tom religiösa brukar inse att där når deras idioti vägs ände.
Om du läser en gång till så ser du att det var det jag bemötte med.

Nej då, ser bara hur grym religionen är mot människan, tragiskt att du så flagrant negligerar dess offer. Får en att undra hur du mår.
Skillnaden ligger i synen att ett foster inte är en människa och att kvinnor också är fullvärdiga människor och inte bara en avelsbehållare för män att införa sin sperma i och i övrig tid en hushållsmaskin.

Kan upplysa dig om att det finns olika uppfattningar bland troende i varenda fråga vi för här.


Nej men i samhällen med stark religiös tradition florerar de dock.

Oj det finns "snälla" troende med...
Men saken är den att idag arbetar aktivt organisationer inom EU med att införa blasfemilagar inom EU. De finns redan och tillämpas i ett par länder i Europa. Inskränka på abortlagarna sker redan nu. Allt på religiösa grunder. Så det jag beskriver sker redan idag och är en verklighet som människor i vår närhet behöver rätta sig efter. Tragiskt att vidskepelse har sådan makt över folk än idag.

Jo, och i min verklighetsuppfattning ingår även åsiktsfrihet, yttrandefrihet och demokrati.

Därmed respekterar jag din syn politik också, och KD:s. Skulle nu de flesta i Sverige vilja lyfta fram KD så är det ju inte fel på KD som parti. Då är det ju folkets majoritetstyckande som ser ut så.


Jag tycker att den sekulära staten måste kämpa för att förbli sekulär, om man med detta menar en åtskillnad mellan stat och kyrka/moske, eller religion och politik. Det finns ju många kristna samfund som har den synen också. I den stund staten sammanblandas med religioner blir även kyrkor väldigt olika den nytestamentliga kyrkan. Under apostlarnas tid levde man under kejsaren, accepterade honom som överhet trots att man ansåg honom kanske vara ogudaktig på många sätt. Man godkände honom likväl som insatt av Gud, hur hednisk han än var. Detta för att man inte ansåg att de kristna skall styra världen. Man kom ihåg att Jesus hade lärt "mitt rike är inte av den här världen". Den saken har glömts bort i stora delar av kyrkans historia. Istället har stat och kyrka blandats ihop.

Därmed uppstår ju förstås frågan hur man ska se på förbud som motiveras med religion. Blasfemilagar tycker jag är fel eftersom det är rent moraliskt fel att staten skall lägga sig i vad folk säger om religioner. Stamcellsforksning har jag inte satt mig in i. Abortfrågan är lite speciell eftersom det handlar om liv som avslutas. Man kan alltså motivera abortmotstånd med att det är viktigare att liv räddas i den mån de kan räddas, än att människor får göra vad de vill. Annars kan man ju lika gärna förlänga det där och påbörja aktiv dödshjälp eller mord av vilka nu man anser inte skall få leva. Eftersom man inte "objektivt" kan säga att fostret inte är en människa bara för att det ännu inte har agerat socialt med sin omgivning (abortmotståndare ser det ju inte så, utan tar hänsyn till fler saker än social interaktion) så är det ju inte fel att bilda partier för den åsikten. ATt angripa läkare som bedriver abort o dyl är dock helt fel. Allt måste ske enligt demokratins och överhetens regler. Diskriminering av homosexuella i form av särbehandling, trakasserier osv är självklart fel och förkastligt. Likaså måste man ju i en sekulär stat accepterar att homosexuella lever tillsammans, gifter sig borgeligt osv vilken religion man än har. Däremot måste det ju vara upp till kyrkor att bestämma om de anser att äktenskapet är till för man-man, kvinna-kvinna, eller endast man-kvinna. Det sistnämnda kan ju motiveras med Bibeln, och även traditionen. Man måste ha rätt att ha en religion, både som privat och som grupp, på samma sätt som man har rätt att vara ateist och förkasta religion, i en sekulär stat. Därmed tycker jag att "homosexuellas rättigheter" är ett begrepp som missbrukas ifall man per automatik med detta skulle anse att homosexuella skall vigas i kyrkor. Äktenskapet i kyrkor har ju en religiös ram och tradition och då msåte man ju ta hänsyn till hur respektive kyrka ser på äktenskapets innebörd. Motsvarande: Om jag hade blivit muslim och ville bli imam och det fanns en moske som inte accepterade svenskfödda imamer, så vore det löjligt om jag gick till staten och sa "jag känner mig diskriminerad av dem. Gör så att de ändrar sig". Istället borde jag söka mig till religiösa grupper där jag accepteras, och kanske kritisera dem i religiösa debatter. Jag skulle också kunna försöka motverka dem som religion hur det nu skall gå till. Det finns ingen absolut rätt att bli accepterad i alla mänskliga sammanslutningar anser jag. Det finns inte heller hinder att skapa alternativa grupper där man accepteras. Det är liksom inte en fråga som angår staten känns det som. Men staten borde dra undan statligt stöd från grupper som går emot den sekulära statens värderingar, för skattebetalarnas skull bl a.


Svart-vit syn. Det är i princip samma typ av nyansering som om jag skulle säga att "ja ni icke-religiösa är livsfarliga för hela mänsklgiheten, se bara hur det gick med Stalins, Maos och Pol Pots befolkningar". Det är ju inte så att religiösa människor kämpar för samhällen där männen förför kvinnor, dumpar dem och dyker på nästa och inte tar ansvar för sina familjer. Dålig behandling av kvinnor på just det sättet du beskriver finns hos människor som inte ser människan som helhet, inte har några problem med att ligga runt och inte tar ansvar som män. Omogna och moraliskt skruvade människor. Man borde arbeta för att motverka oplanerad graviditet, våldtäkter, dålig behandling av kvinnor, ansvarslöshet, och erbjuda stöd och hjälp till bortadoption, istället för att bara avsluta liv som uppstår på oönskat sätt. Mycket hårdare straff vid våldtäkt. De flesta aborter är dock inte kopplade till våldtäkter.


Det kan man itne beskylla religioner generellt för, undan endast de religioner (muslimer, katolska?) som driver den grejen. Man kan ju inte heller beskylla alla vänsterpartier för vad extrema vänsterextremister gör.

Personligen har jag lite allergi för ett rent åsiktsmaskineri som inte gestaltar sig i liv. Det jag menar med detta är att jag känner till en person (för att ta ett exempel) som förvisso är stenhård i sina åsikter om jämställdhet, rättigheter, demokrati och verkligen kan debattera bra, men som själv förstört sina barn genom att supa sig full hela deras uppväxt, slå barn och fru, bete sig som en psykopat osv. Det är ju fullt möjligt att sitta och tycka en massa saker men samtidigt vara en fullständigt värdelös som ansvarstagande förälder, förebild, man osv. Mannen är ateist och hyser förakt för religioner men är en nolla ifråga om att själv vara en bra man/far. Han är ett exempel på att det är väldigt lätt att ha åsikter, men frågan är om han inte i första hand själv borde vara en bra människa. Det är full möjligt också att t.ex. debattera på flashback samtidigt som man har polare som ligger runt och skapar ovälkomna barn. Jag har inte mycket för sånt. Säger inte att du är sån. De religiösa människor jag känner är ansvarstagande i sina familjer och använder inte religion som ursäkt för att behandla människor fel.

Därför skall de avkrävas bevis för de åsikter de fått från ovan.
Och när de inte klarar av att leverera blir de inte större än 1-2% + stödröster.



Instämmer till stor del utom map aborter.
Innebär inte att det är fel. Teokrati kontra demokrati blir det, svart/vit dvs.

Antar du menar att Stalin, Mao och Pol Pot var icke religiösa men Pol Pot var Theravada Buddhist studerade tex vid kloster. Stalin uppfostrades till att bli präst. Öppnade upp kyrkor och seminarier och religiösa bildningssäten när han cementerat sin makt och behövde deras stöd i kriget. Så där hamnar du helt fel i din argumentation.

Du kan för övrigt se på den muslimska världen, hinduiska, starkt religiösa samfund där sekulära strömningar endast hittas i väst och bland den rika befolkningen i resp områden. Där kan man inte ens med god vilja hävda att kvinnor har det bra och att religiösa kämpar för deras rättigheter. I väst är det bättre men löner, karriärmöjligheter är sämre mot mäns mm, rätten till sin egen kropp ifrågasätts konstant av religiösa. Inga poäng här inte.


Det är en paraplyorg för kristna som gör det.

Och jo det kan man göra tycker jag. På samma sätt politiker är ansvariga att ta debatten med extremister och hålla rent i parlamenten från höger och vänsterextremister behöver religiösa göra detsamma i kyrkor, synagogor och moskeer och tempel. Det är i deras mylla steningar, cancersvulster på samhällskroppen mm uppstår. Där inte den kampen förs blir tron reaktionär.

Så här långt är jag med dig. Det existerar ett problem. För bekväma liv har liten mening/syfte för individen och det leder ofta till psykiska problem.
Här är jag inte längre med dig. Det finns inget som indikerar att det ena har något med det andra att göra. Att dessutom underkasta sig och köpa hela syndatänket och förminska sig själv som människa kan knappast vara något som hjälper en.

Lustigt. Det är precis hur jag tänker på din verklighetsflykt..
Vi bör definitivt ta hand om våra psyken bättre. Att däremot använda mentalt knark i form av religion känns onödigt.

Seriöst? Vill du att allmänheten som håller fötterna på jorden ska vika sig och koppla bort sina hjärnor och bara lyda din diktator-i-en-bok som om det skulle lösa reella problem i både en personlig tillvaro och den vidare världen?

Hör du inte hur sjukt det låter?

Religiösa är förresten experter på att inta försvarsställningar. "Rör inte min mind-control!"

Njaa.. visst kan andefattiga av tristess och avsaknad av livslust samt obegåvade andefattiga drönarmentaliteter i omlopp, med hjälp av sina substitut där knarklangeriet istället försöker ersätta vad de upplever som meningslöshet.. påverka i olika grad... likt ringar på vattnet.. där molokenhet och avundsjuka spelar så starkt och spelar ut.. i detta förväntningarna som uteblev..

.. men att drämma till med "andlighet" som tillräcklig plugg att sätta in där andefattigheten är mer genomsyrande _ NEJ, verkligen inte!

finns inga genvägar att försöka omskriva brist på ansvar, att födas medför ett slags symbiotiskt utvecklande av ansvar, som jag tycker borde tillåtas utvecklas för varje individ, men... du ser ett kollektiv istiskt samhälle med olika belöningssystem där man strategiskt placerar olika coctails.. beroende på vilka t.o.m väldigt sublima och knappt ens antydningar till riktingar som tas... där nyckfullhet och gissninglekar driver olika nerver till olika kyliga utspel och vilja att uppnå duktighetskriterier..

Dessutom hemlighållanden av väldigt primära behov som aldrig går att radera, det krävs isf att invalidisera och blockera så stasrkt att enbart bumerangeffekter uppstår.. vilket kan få fatala följder, eftersom samhä'llsteorier och natur kan nötas alltför hårt och slitas..

Nej, andlighet är att ordna ordentliga strukturer så betydligt fler kan istället för att ombesörja den industrialism som numera är bakom, aldrig mer kommer tillbaka.. det blev vinstdrivande och är förvisso ännu, men vad som var, var groteskt.. att ha de groteska idealen med maniska ansamlandet som livsparameter var stora mistag, "andlighet" i det.. är som att försöka stoppa ett störtande blodflöde med att titta på det, nej.. man står inte och tittar på störtande blodflöden, man lägger förband och ser till vad som orsakade det, men.. stoppar man inte det ens.. kan dina förslag om en massa andlighet vara saken som skulle få människor att inte vilja tjäna pengar menar du? tycker ditt teoretiserande här är patetiskt, det finns för det första ingen gud.. varför mer religion.. knappast är vad som stillar vare sig blodflöden eller andefattighet, det finns tonvis av avhandlingar vilka motiverade psalmerier versläsanden och sitta still i stolar och på kuddar lullande.. också den eran kommer en dag att fullständigt, förhoppningsvis aldrig mer komma tillbaka - det är alldeles för genomlyst, vad den "berömda andlighetsfloskeln" ställt till med.

Frihet, rättare sagt yttrandefrihet.. skulle vara ett bra steg att ta, det har däremot saknats å det värsta. Man har skapat diktaturer lite här och var. Andlighetsdiktaturer är det sista jag skulle vilja se iaf.

Religion är överspelat och passé. Idag ser vi ju melodifestivalyrandet som livskvalitativ propp åt dem som annars.. inte finner livslust? skruvat men kul för dem som gillar yta. Bara det att det är så massivt och frampropagerat enligt klassisk order ; så-härSKA det vara.. du SKA ha kul åt detta-roliga-som-vi-tycker-är-roligt... det glittrar-så-varför-kan-du-inte-gilla-det... är du onormal... vad felar att inte gilla" detta roligstolliga..

....kanske om du jämför, den andlighet du föredrar, att din smak för den andlighet du gillar, isf skulle framstå som bättre om du som vanligt drar polemiska valsen.. så alla kan se att du minsann har rätt, i iaf något..

Religion går inte att utrota nej, men det bertyder inte att förtryck i religionens namn, kan legitimeras hur länge som helst heller, kanske därför man ser så mycket extremeuforisk yttring.. då det visst blev för svårt att vilja förstå vad förtryck de facto är?

Jag kan se att andlighet kanske kan hjälpa människor som är korkade eller inte riktigt vet hur de ska använda sin intelligens. Det blir som en slags tröst att tro på något. Deras världsbild blir för dyster annars för dessa "svaga" individer.