2013-11-20, 09:51
  #2353
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Jamienoble
Sebastian Larsson bränner ett bra läge och sedan gör Ronaldo mål någon minut senare.
Larsson platsar helt enkelt inte, han är alldeles för defensiv för sin position, mediokert defensiv dessutom, slarviga inlägg, bränner lägen etc.
Med Durmaz på den kanten så får man en kvickare, offensivare och en tekniskt bättre spelare.

Kacaniclic är kanske den största besvikelsen och han ligger nog väldigt illa till i sin karriär. Han platsar knappt i Fulham och han fick i princip inte ut någonting offensivt ifrån sin kant.
Det enda som talar till hans fördel är att han fortfarande är ung och utvecklingsbar men just nu så känns det som att han har tagit ett kliv bakåt.

Sverige borde nog inte spela med yttrar överhuvudtaget, om Durmaz är den bästa man kan ta in istället för värdelöse Larsson. Materialet håller helt enkelt inte för det, speciellt nu när Kacaniklic också är dålig. Bättre då att spela med centrala mittfältare utan yttrar. Då ser det i alla fall hyfsat ut på papperet, även om Wernbloom och Elm hittills inte varit särskilt bra de flesta matcherna.
2013-11-20, 09:53
  #2354
Medlem
the_mack_attacks avatar
Hamren är helt kass när det gäller att ta ut mittbackarna. Man behöver ha två olika typer av mittbackar.

Den ena är smart fallande mittback som vet när man skall sätta offsidefälla och när man skall tjuva 5 meter för att en anfallare än snabbare än en själv, samt vara passningsskickliga för att kunna sätta igång spelet snabbt. Praktexemplet på en sådan back var Paolo Maldini som kunde vara en världsklassback ändå in i 40 års åldern tack vare sin smarthet.

Den andra typen är en aggressiv huggande mittback som försöker värdera när man kan försöka bryta uppspel innan de kommer in i sista tredjedelen. Dessa skall vara generellt snabba om de missar sina brytningar för att kunna rätta till det. Ett typexempel på detta var Jaap Stam eller Gerard Pique.

Är man ett extremt possesionspelande lag så kan man ha två aggressiva mittbackar som spelar med hög risk, som t.ex. Barcelona.

Är man ett extremt defensivt lag som spelar direktbollar så kan man spela med två fallande mittbackar och försöka låta motståndaren spela in långbollar som man alltid vinner. Ett exempel på ett sådant lag var Grekland 2004.

De flesta lag är dock inte så extrema i varken sin defensiv eller offensiv, så de mår bäst av att ha mixen av båda dessa spelare. Sverige har haft det sedan början av 90-talet, där Joachim Björklund och Patrik Andersson var det bästa exemplet.

Vad Hamren har gjort istället var att börja med två aggressiva backar mot ett lag som t.ex. Tyskland i form av Olsson och Granqvist, när man antingen skulle spela mixat eller försöka få 0-0 genom att spela två passiva mittbackar.

När detta misslyckades så bytte han helt i stället och satte in två passiva backar i form av Antonsson och Nilsson. Något som iofs fungerade rätt bra borta mot Portugal, men annars är helt värdelöst.

Självklart skulle han redan från början satsat på två mittbackar som kompletterade varandra. Vem som är bäst av Antonsson och Nilsson, eller Olsson och Granqvist låter jag vara osagt, men kombinationen skall vara en passiv och en aggressiv. Att inte Hamren har fattat det tycker jag är helt sjukt.

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in