Veckans viktigaste intervju - med Simon Svensson

Jag tycker Simon Svensson är briljant. Framförallt hela poddens idé med att intervjua alla typer av människor och olika åsikter. Inte bara ställa en viss grupp mot väggen. Utan alla. Jag älskar det.
Det känns inte bajsnödigt och man får en bild av alla olika grupperingar sätt att se på olika saker.
Framförallt blir det bra när man känner att det är en obekväm stämning, men med glimten i ögat på något sätt. Än dock är svaren från dom intervjuade seriösa.
Och Simon ställer faktiskt dom frågorna man vill att han ska ställa. Han ställer mediafeminister mot väggen. SD mot väggen. Men med glimten i ögat.

Tio gånger bättre än Värvet.

Ja han är riktigt bra. Känns förberedd och kommer snabbt med motfrågor.

"Feed-adressen" (eller vad det heter) jag hade till hans podd är död och jag hittar ingen annan. Använder Podkicker till Android där man måste skriva in rss-feeden, för han finns inte kvar när jag söker namnet... Efter Linderborg-avsnittet slutade den adressen fungera av någon anledning.

Edit: Jaha... jag hade nog skrivit fel tidigare när jag skrev in adressen:
http://feeds.soundcloud.com/users/so...806/sounds.rss...

Han hade ju Akademikernas a-kassa som sponsor ända fram till Åsa Linderborg intervjuen men nu har hon nog ordnat att han förlorat dom.
Tur att han fick tag på en annan sponsor.

Många intressanta gäster men Simon Svensson förstör varenda intervju med sin jobbiga röst.
Han pratar alldeles för snabbt.

Med intelligenta/pålästa gäster (t.ex. Aron Flam och Alexander Bard) blir det pinsamt uppenbart att Simon Svensson varken är intelligent eller påläst.

En av de sämsta poddarna jag någonsin har hört.

Veckans sämsta intervju. Simon är så dum att han inte är kapabel att ställa någon mot väggen. Han framstår bara som störig. Aron Flam är inte alls heller så skarp som han själv vill tro, inte Bard heller även om han i diskussion får Flam att framstå som ett barn.

Det jobbigaste med den här gruppen av poddar-komiker (Arkiv samtal, della sport, tsknas etc.) är det eviga fejk-garvet. Eller rättare sagt egenskapat burkskratt för att tala om att något de just sa va hysteriskt roligt och att vi lyssnar på en trevlig stund. Svensk stand-up är det största skämtet av alla. Inga av dessa herrar skrattar åt något som någon annan av dem säger och sen tror de att de är intellektuella tänkare fast de bara är egenkära losers. Att Simon själv sen inte är världskänd kan man ju förstå men de flesta av de här mögen livnär sig på humor men är inte roligare än your avarage busschaufför.