Arkeologisk forskning, hur går det till?

Det finns väl främst två huvudområden när det gäller att forska om mänsklighetens förflutna - i varje fall om vi ska hålla oss till humaniora - och det är antingen Historia eller Arkeologi.

Historia handlar om de skriftliga efterlämningar som vi kan hitta och tyda; det vill säga att man rotar i arkiv, dagböcker, loggböcker, stadsplaneringar etc för att få en förståelse om någonting; ett krig, en kung eller hur "bögar" betedde sig på 1500-talet. Genom diverse metoder och teorier så kan man undersöka historien och här finns det egentligen inte så mycket "konstigheter" på ett ytligt plan att hitta, men...

Men inom arkeologin, hur fungerar det där? Arkeologer - till skillnad från historiker då - letar ju efter materiella efterlämningar, allt från krukor till redskap till grunder till hus, och tolkar dessa för att skaffa sig förståelse. Men, hur tolkar man de material och fakta man får fram?

Hur vet man att det här nätet användes för att jaga kaninen och att i det här samhället så sysslade antagligen kvinnor med det och män med det här. Hur funkar själva arbetet - hur tolkar man inom arkeologin?

I texter finns det ett mer självklart skäl till tolkningslära och metoder för att få fram en hyffsat sannolik bild över vad som har skett men samma tydlighet existerar inte - i varje fall som jag ser det - inom arkeologin. Så, hur går det till?

Vilka metoder och teorier använder de sig av för att ta fram information om hur människan förr i tiden levde?

Jag tycker detta är jätteintressant ämne men skulle behöva förstå mer hur de får fram sina teorier. För ibland blir jag lite skeptisk när jag ser dokumentärer och de säger att "ja, så här levde grottmänniskan och dessa sociala regler och ritualer fanns antagligen då och så gjorde de" - hur vet de det från att hitta en flintakniv liksom??!

Jag tycker mig hela tiden höra motsägelsefulla rön från arkeologer som hävdade att på "grottmänniskortiden" då levde vi mer jämställt medan andra arkeologer hävdar att vi levde i princip småborgerliga kärnfamiljer. Hur tar de reda på det?

Någon som vet?

Jaa, det är ju lite flummigt helt klart.

Ett vanligt vetenskapligt tillvägagångssätt är ju att man formulerar en hypotes. Ex kan man tänka sig att "Om samhället var hierarkiskt går det att finna spår av det i gravmaterialet eller bosättningarna"

Då kan man tänka sig bekräftelse så som att de flesta skelett ligger i små gravhögar medan ett fåtal ligger i enorma rösen och har guld och andra fina gravgåvor i graven. Man kan också tänka sig bekräftelse om man hittar samhällen där de flesta husresterna som av fynd visar sig vara bostäder är små och enkelt byggda, men det också finns ett fåtal större bättre byggnader som också varit bostäder.

Däremot om alla gravar och bostäder är nästan identisk nivå verkar det som att samhället var ganska socialt jämlikt.

Både för äldre historia och för arkeologi gäller ju det enkla faktumet att luckorna i kunskap är enorma i jämförelse vad vi faktiskt vet, så nästan alla idéer om "hur det var" är mer eller mindre kvalificerade gissningar, som när som helst kan falsifieras av nya fynd.

För att tillägga, stenåldersarkeologi är förstås ännu flummigare och lösare baserad än senare. Du får ta det mer som mindre kvalificerade gissningar. Det ligger förstås en hel del politik i dessa tolkningar.

Kärnfamilj kan man väl anta om man hittar små bosättningar som bara verkar ha haft en kärnfamilj boendes, och där man kan se på skeletten att de i bosättningen varit besläktade som en kärnfamilj.

Meeeen chansen att man har många sådana fynd att bygga ett antagande på är... typ noll.

Aha, jo det var väl lite grand så som jag misstänkte det hela. Jag antar att män använder mycket information och kunskap från andra ämnen såsom antropologi, sociologi och även historia som kan öka ens förståelse för hur samhällen utvecklar sig och ger sig i uttryck på exempelvis byggnader och materiella ting.

Frågan är hur försiktigt man ska vara när man använder sig av arkeologiska fynd som kunskapskälla.

En annan sak jag undrar är om alla arkeologer arbetar med utgrävningar eller om vissa bara analyserar den fakta som finns tillgänglig?

Det var lite grand det där jag tänkte på. Dessutom så vet man ju inte om dessa kulturer var lokala eller gällde alla människor över jordklotet.

Ändå så finns det - särskilt bland s k evolutionspsykologer - forskare som ständigt vill hävda att det fanns starka könsskillnader i organiseringen av vardagen redan i urmänniskan. Och samtidigt finns det forskare som hävdar det motsatta - många egalitarianska forskare - vilket gör det hela förvirrande, för vem ska man då lita på? Ska ens ideologiska övertygelse vägleda en eller vad?