Hur skulle människan klara sig i naturen under krita?

Å andra sidan så är det även extremt ovanligt att lejon jagat grupper av människor.



Det största hotet under mänsklighetens historia torde ha varit svält och andra människor.
Tredje största hotet torde ha varit bytesdjur och sist andra rovdjur.

Rovdjur (såsom människan) är farliga och således någonting som andra rovdjur tenderar att undvika.


Ja, spjut som kan döda djur som väger över ett ton kan även döda rovdjur som väger 15kg.

Hur vig är en sådan lätt rapotor? Jag undrar nämligen om det vore möjligt att ta tag i dess svans och svinga den över huvudet och kasta in i en bergvägg för att döda fanskapet.

Skulle vi kunna fånga och döda en T.Rex?

I någon av de populärvetenskapliga svenska tidningarna finns just nu i skrivande stund en artikel att människan fram till dess att man började använda vapen, var ett bytesdjur för rovdjuren.

Än idag angrips vi av rovdjur och är rätt så chanslösa utan vapen. Men där finns också mindre djur som alltid varit farliga såsom giftormar m.m

Iallafall åka tillbaka till dinosaurernas tid skulle nog människan överleva. Inte för att vi skulle kunna försvara oss och vinna kamper utan mer för att där inte kryllar av rovdjur precis överallt. Sannolikheten är stor att man får tid och plats att bygga ett skyddat område och skaffa sig primitiva vapen att värja sig med.

Sen har vi vår intelligens som är svårslaget. Efter 50.000 år har vi utrotat dinosaurerna.

Möjligtvis om dessa människor var mycket väl pålästa i förväg. Dvs om de visste var lämpliga bergsområden där de kunde bygga de bästa skydden fanns, om de visste vad som gick att äta i naturen där och vilka naturresurser som fanns att bygga skydd med etc. Samt självklart hade mer grundläggande scoutkunskaper som att göra upp eld, jaga, flå och stycka, göra redskap etc etc etc.

Om de i så fall gjorde gemensam aktion att ta sig till det lättast försvarade området och jobbade tillsammans för att göra det säkert. Tror iofs många skulle dö ändå, men det skulle iaf finnas en chans då.

Skulle man släppa 7000 helt oförberedda stockholmare mitt i nån djungel under kritaperioden tror jag de skulle dö hela bunten. Möjligtvis skulle det finns en eller ett par Rambos i högen som skulle klara sig, men de skulle göra det ensamma och förr eller senare ändå råka ut för någon olycka eller sjukdom som de inte skulle överleva utan hjälp från andra.

Självfallet, även om nu T-Rex inte existerade i Afrika
och bara existerade under en extremt liten del av Krita.

Dinosaurier har i sammanhanget ett antal svagheter
som skulle göra dem mera sårbara än t.ex. den amerikanska megafaunan*.

1 - De lägger ägg, vilket innebär möjligheter för människan
att döda och äta dinosaurier redan innan de föds.

2 - De växer enormt mycket under sin levnad,
så en T-Rex kan gärna vara en 30 kilos 2-åring,
som en 5,5 tons 25-åring.

Så om människan skulle hålla sig till skogsområden,
så skulle de undvika större fullvuxna rovdinosaurier
(bortsett från äggläggande honor) och istället kunna
döda dinosaurierna (både rovdinosaurier och växtätare)
när dessa ännu är ägg eller små.

Och med vår överlägsna intelligens, samarbetsförmåga,
fällor, fångstgropar, eld, kastspjut, pilbågar och gift,
så skulle vi vara formidabla jägare, som rimligen
(om vi skulle ha överlevt de första generationerna)
skulle ha spridit oss över hela Afrika och utrotat hela megafaunan där
på några årtusenden.

Om stenåldersmänniskan sedan skulle ha kunnat sprida sig
till övriga kontinenter låter jag vara osagt.
Det beror dels på när under krita som vi pratar om,
och dels vilka typer av båtar som man hade utvecklat.
Afrika och Sydamerika delade t.ex. på sig under loppet av Krita.

Men med tanke på vilka sjöresor som var möjliga för folk på stenåldersnivå i Stilla Havet,
och att ingen kontinent under Krita låg särskilt långt från nästa kontinent,
så borde rimligen även stenåldersmänniskan under Krita ha varit kapabla
att befolka samtliga kontinenter och utrota alla megafauna där.

Där är en interaktiv karta över kontinenterna under den aktuella perioden
(145-65 miljoner år sedan).
http://www.suu.edu/faculty/colberg/hazards/platetectonics/18_Pangaea.html

Att utveckla jordbruk skulle dock kunna ta miljontals (eller tiotals miljoner) år,
p.g.a. brist på lämpliga växter.

Om dessa växter skulle ha utvecklats ö.h.t. d.v.s.


(*) Ur minnet så tog det stenåldersmänniskan ett par tusen år
att sprida sig från Alaska till Eldslandet och utrota nästan hela den amerikanska megafaunan.

CO2 nivåerna i atmosfären var 6 gånger dagens. Skulle nog ta ett ta att anpassa sig till. Man kan tänka sig huvudvärk och trötthet som symptom.

För övrigt en sak att tänka på när man målar upp undergångscenarier pga utsläpp av växthusgaser.

Det finns roligare kartor över Jorden i äldre tider här:

http://cpgeosystems.com/globaltext2.html

Även om vi inte får ta med oss några fröer eller djur tillbaka i tiden skulle de mikroorganismer vi har i tarmfloran och lever med släppas ut och ge konsekvenser. Vi kanske också skulle få problem med dåtidens mikroflora. Men sannolikt anpassar vi oss snabbt till den.

CO2-nivåerna måste dock (om jag förstått saken rätt) upp i 10-20ggr
av de som vi har idag för att ge någon märkbar effekt.


Tack så mycket.

Nuvarande nivå runt 400 ppm.

http://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_dioxide_in_Earth%27s_atmosphere

Jag minns en föreläsning jag en gång bevistade. Föreläsaren hade en CO2-mätare på katedern. Det var dålig ventilation i salen och mot slutet av föreläsningen låg halterna på 2000 ppm.

Föreläsaren sade att en sådan koncentration brukar kännas i form av gäspningar och trötthet. Om man utsätts för den under lång tid. Vilket jag tyckte kändes också för egen del. Kanske beroende också på föreläsningen.....

Jag vet inte vilka olika hygieniska gränsvärden som är åsatta det ämnet.

Ingen människa skulle överleva där länge. Klimatet är inga större problem även om det tar ett tag att anpassa sig. Det tar dock ett tag att kontrollera vilken föda som är ätbar och ej. Sen är nog inte de stora dinosaurierna det stora problemet utan snarare de små. Flera av de små köttätarna hade gift som de kunde injicera i offren och de levde ofta i skog. Deras beteenden och rörelsemönster är än idag bara rena spekulationer. En grupp med överlevnadsexperter ger jag kanske en månad max, en tokholmare ger jag en pisskvart.

Skulle det vara 7.000 människor fördelade jämnt över hela jordens befolkning?
Jag tror att de skulle dela upp sig väldigt fort, kineser med kineser, indier med indier, européer med amerikanare, sydamerikaner med spanjorer och så vidare.

OT: Det finns en film som på sätt och vis behandlar ämnet, 100 million BC heter den. Den är lååångt ifrån världens bästa film, men jag tyckte den var smått sevärd trotts att den var billig, orealistisk och hade dåligt skådespeleri och effekter.

Människan är den mest anpassningsbara varelse som överhuvudtaget existerar. Man har klarat sig på hela jordklotet, ute i rymden och på månen. Man skulle självklart klara sig under Krita också. Däremot undrar jag hur många hundra år det skulle ta innan t.ex. Tyrannosaurus Rex vore mer eller mindre utrotad, åtminstone lokalt.

Allting som skulle upplevas som seriösa hot skulle människan på sedvanligt vis förfölja och jaga skoningslöst, lura i fällor, bakhåll och annat. Särskilt stora djur har ju haft extra dåligt facit mot människan. De erbjuder väldigt mycket belöning för den arbetsinsats som görs.

Bland 7000 personer i TS-scenario finns de otvivelaktigt en hel del som är rätt händiga, utildade och duktiga. Om de kom från idag till Krita tror jag man ganska snabbt skulle ha en rätt skaplig civilisation igång. Behandling och insamling av metaller, eletromagnetism för att alstra ström ( förslagsvis kopplat till ett vattenhjul i en flod som generator), enkla batterier, en enkel telegraf till olika utposter för att skicka meddelanden, simpla motorer, ångmaskiner, cement/betong, glas, Kemikalier som är lätta att framställa. All kunskap och alla lösningar finns ju redan, det är bara att bygga upp saker och ting på nytt.

Angående rovdinosaurier är de knappast värre än Lejon, Hyenor, tigrar och annat otyg som människan levt samman med under lång tid. Kan man försvara sig mot dem, kan man försvara sig mot raptorer också. Varken lejon eller raptorer finner något vidare nöje av att möta en spjutmur, eld, eller bågskyttar. Folk har sett lite för mycket på Jurassic Park tror jag: rovdjur är opportunister, de vill inte ta stora risker i onödan. Det skulle nog vara vi som skulle jaga dem snarare än tvärtom - inte minst för att få bort dem ur närområdet och hindra dem från att ta vår boskap ( ja vi skulle med all sannolikhet hitta någon art lämplig att börja föda upp).

Faaast, om vi bortser från Jurassic Park så är det väl ändå nästan ett faktum att inga däggdjur blev mer än typ 30 cm från marken under den tid dinosaurierna fanns? För att de blev dödade då? Däremot har det inte varit några problem för större däggdjursarter att växa fram i mängder när lejon, hyenor och tigrar, även mycket större sådana än idag, funnits.

Om man lyckas ta sig till den punkten att man byggt ett tillräckligt tryggt och organiserat samhälle för att fler barn ska födas än vad folk dör så är ditt scenario rätt troligt. Har man väl kommit över den gränsen, så finns det inga hinder förutom istid eller möjligtvis epidemi. Då kommer människan erövra jorden i Krita precis som nu.

Frågan är väl om man skulle göra det. Handlar ju från början om jävligt grundläggande grejer. Hur får man tag i tillräckligt med dricksvatten utan att ta för stora risker? (Finns det amöbor eller annat jox i vattnet, måste det kokas)Vad går att äta? Hur försvarar man sig mot dinosaurier och andra odjur, vilka beteenden är riskbeteenden och vilka är det inte? Risken är stor att innan man lyckats ta reda på dessa saker hade en väldigt stor andel av de 7000 redan varit döda. Man blir snabbt försvagad av törst, hunger och inte minst att äta giftiga grejer eller sånt kroppen inte är van vid.