Citat:
Ursprungligen postat av HugoStieglitz
Är arvsmonarki över huvud taget förenligt med ledar- och ansvarsprincipen? Tänk tanken att Maria Ferm hade varit kungens dotter...
Givetvis har du en poäng men där vill jag bara inflika att en av den svenska monarkins stora "moderna" brister är just den kognatiska tronföljden. Tronföljden var nämligen agnatisk (uteslutande manlig) fram till slutet av 1970-talet, ett system som enligt mig minskar risken åtminstone något för att få en nyttig idiot utan integritet etc till statschef, även om det så klart inte kan utesluta att t.ex. en Erik Ullenhag föds till kronprins. Och även om biologin är grunden så ska man inte underskatta en statschef som (åtminstone i en vettig nation) haft fördelen att ha skolats som rikets högste ledare ända sedan födseln, med allt vad det innebär.
Man kan även, så klart, ha ett flertal invändningar mot den nuvarande dynastin (även om jag är lite tveksam till om de brasilianska, eller åtminstone de franska, blodstänken verkligen är en relevant sådan), av vilka de viktigaste torde vara nuvarande kungens undfallenhet i viktiga frågor och direkta svek mot det svenska folket (manifesterat i hans i min mening progressiva och ansvarslösa valspråk "för Sverige i tiden"), samt kronprinsessans giftermål med den troligtvis själsligt och intellektuellt veke Daniel (vilket möjliggjordes efter en annan anti-konservativ ändring av successionsordningen i slutet av 70-talet). Dynastier går dock att byta ut! Folket ska definitivt ha sista ordet härom, manifesterat i en konstitution som står över kungen i hierarkin. Folket bör även definitivt ha möjlighet att avsätta enskilda statschefer, utefter vissa konstitutionella förutsättningar. På så sätt kan ansvarsprincipen, åtminstone delvis, följas.
Sammanfattningsvis finns det enligt min mening ett antal nackdelar med arsvsmonarki (observera f.ö. att valmonarki INTE är detsamma som republik fast med ett mer praktfullt namn, men det visste ni säkert redan), men jag får nog ändå hålla med Straybullet om att fördelarna överväger till slut (observera igen att man måste skilja på monarkin som statsskick och den sittande dynastin).
