Jag har laddat upp ett nr till av Nationell Socialism, nr 6 1936, klicka på den orange download-knappen.
Varsågoda.
http://www44.zippyshare.com/v/3090422/file.html
En mycket bra artikel i detta nr, kunde nästan vara skrivet idag, även om situationen är extremt mycket värre nu.
Här är ett utdrag ur artikeln:
Människornas uppfattning om begreppet kultur är mycket olika.
De flesta tänka sig kanske kultur som antika statyer, museer eller
modern litteratur. Detta är såtillvida r i k t i g t att kulturskapandet tager
sig uttryck på alla dessa olika områden men själva g r u n d e n
för kulturen, den l e v a n d e kulturen, det är människorna själva,
deras andliga nivå, de kulturskapande och kulturbevarande släkterna
och dessas nedärvda anlag.
Kultur är icke ruiner eller historia eller döda dokument, kultur är
en levande kraft, som födes och dör med dess skapande element.
Man säger att kulturvärdena leva vidare, javäl, men i kraft av vad?
Endast i kraft av nya levande människor. Det är meningslöst att värdena
skapats om de icke upplevas, om icke idealen förverkligas.
All kultur är i sin djupaste grund ett b i o l o g i s k t problem.
Den uppbäres som regel av ett bestämt folk, av en bestämd högtstående
ras. Om vi t. ex. en dag togo oss för att uppfostra några negerbarn
på samma sätt som vi äro vana vid att uppfostra våra egna barn,
så skulle nästa generation tala vårt språk, förfoga över vårt
vetande och övertaga alla våra kulturella värden — blott icke själva
vår kultur.
Man kan kalla exemplet groteskt, men faktiskt har en liknande
process föregått alla kulturfolks undergång. Biohistorien lär oss att
varje kultur tenderar mot sin egen undergång. Bestämda utvecklingslinjer
och förfallslinjer synas ge alla kulturepoker en prägel av
gemenskap: vi se det hos egypterna, hos perserna och de antika medelhavskulturerna.
Och detsamma se vi hos de västerländska folken av idag.
Framstegen bära i sig själva fröet till undergång, människorna
komma på avvägar med sina etiska plikter, de glömma sin
med möda förvärvade livsvisdom och låta i stället en ohämmad frihet
få insteg på alla områden: litteraturens, konstens, vetenskapens,
uppfostrans, sedernas och framförallt släktmoralens. Man tror sig
ännu stå på kulturens höjdpunkt och märker icke att det hela är
förgiftat, att det har underminerat sig själv, därför att ett folk,
en ras har mist sin dyrbaraste egendom: sin nedärvda pliktkänsla.
I skydd av personlig frihetsdyrkan växer ansvarslösheten, i skydd av
kvinnornas likställighetskrav går familjen mot sin upplösning, i
skydd av missriktad humanitet växer där fram ett stigande antal
livsodugliga och kulturförstörande element.
Allt detta har under de sista decennierna rasbiologien sökt hamra
in i folkmedvetandet, som har suttit förskansat bakom en mur av
vanföreställningar, skolvisdom och falsk humanitet. — Så kommer
slutligen ett världspolitiskt ledargeni, som så blivit gripen av denna
tanke, att han nu är i färd med att omforma hela statsorganismen
efter de biologiska grundlagarna.
Hitler har med den intuitiva säkerhet som just är hans säregna begåvning
förstått att om de destruktiva krafterna fått råda utan ingripande
endast en kort tid till, då hade det hela varit försent.
Både hans folk och alla de andra folken i den stora nordiska
kulturkretsen hade då varit dömda.
Varsågoda.
http://www44.zippyshare.com/v/3090422/file.html
En mycket bra artikel i detta nr, kunde nästan vara skrivet idag, även om situationen är extremt mycket värre nu.
Här är ett utdrag ur artikeln:
Människornas uppfattning om begreppet kultur är mycket olika.
De flesta tänka sig kanske kultur som antika statyer, museer eller
modern litteratur. Detta är såtillvida r i k t i g t att kulturskapandet tager
sig uttryck på alla dessa olika områden men själva g r u n d e n
för kulturen, den l e v a n d e kulturen, det är människorna själva,
deras andliga nivå, de kulturskapande och kulturbevarande släkterna
och dessas nedärvda anlag.
Kultur är icke ruiner eller historia eller döda dokument, kultur är
en levande kraft, som födes och dör med dess skapande element.
Man säger att kulturvärdena leva vidare, javäl, men i kraft av vad?
Endast i kraft av nya levande människor. Det är meningslöst att värdena
skapats om de icke upplevas, om icke idealen förverkligas.
All kultur är i sin djupaste grund ett b i o l o g i s k t problem.
Den uppbäres som regel av ett bestämt folk, av en bestämd högtstående
ras. Om vi t. ex. en dag togo oss för att uppfostra några negerbarn
på samma sätt som vi äro vana vid att uppfostra våra egna barn,
så skulle nästa generation tala vårt språk, förfoga över vårt
vetande och övertaga alla våra kulturella värden — blott icke själva
vår kultur.
Man kan kalla exemplet groteskt, men faktiskt har en liknande
process föregått alla kulturfolks undergång. Biohistorien lär oss att
varje kultur tenderar mot sin egen undergång. Bestämda utvecklingslinjer
och förfallslinjer synas ge alla kulturepoker en prägel av
gemenskap: vi se det hos egypterna, hos perserna och de antika medelhavskulturerna.
Och detsamma se vi hos de västerländska folken av idag.
Framstegen bära i sig själva fröet till undergång, människorna
komma på avvägar med sina etiska plikter, de glömma sin
med möda förvärvade livsvisdom och låta i stället en ohämmad frihet
få insteg på alla områden: litteraturens, konstens, vetenskapens,
uppfostrans, sedernas och framförallt släktmoralens. Man tror sig
ännu stå på kulturens höjdpunkt och märker icke att det hela är
förgiftat, att det har underminerat sig själv, därför att ett folk,
en ras har mist sin dyrbaraste egendom: sin nedärvda pliktkänsla.
I skydd av personlig frihetsdyrkan växer ansvarslösheten, i skydd av
kvinnornas likställighetskrav går familjen mot sin upplösning, i
skydd av missriktad humanitet växer där fram ett stigande antal
livsodugliga och kulturförstörande element.
Allt detta har under de sista decennierna rasbiologien sökt hamra
in i folkmedvetandet, som har suttit förskansat bakom en mur av
vanföreställningar, skolvisdom och falsk humanitet. — Så kommer
slutligen ett världspolitiskt ledargeni, som så blivit gripen av denna
tanke, att han nu är i färd med att omforma hela statsorganismen
efter de biologiska grundlagarna.
Hitler har med den intuitiva säkerhet som just är hans säregna begåvning
förstått att om de destruktiva krafterna fått råda utan ingripande
endast en kort tid till, då hade det hela varit försent.
Både hans folk och alla de andra folken i den stora nordiska
kulturkretsen hade då varit dömda.
