Hur var man soldat förr?

Jag sitter och tänker på hur det tex var i romarriket när man blev legionär. Fick man all utrustning av staten gratis? Hur var det vid bataljer? Fick varje fotsoldat veta krigsplanen innan slaget, eller fick man bara hänga på alla andra i blindo?

Du fick betald utbildning, mat, sängplats, samt lön. När du var utbildad soldat fick du enkel rustning, samt utrustning du skulle bära med dig, ved, spade, spik, mat, vatten etc...

Soldaterna fick inte veta i förtid vad som skulle ske, de följde sina banarbärares signaler och vrål som han fick förmedlat från generalen. Du arbetade med dina kamrater som en solid enhet, om du inte följde order kunde du bli avrättad genom lotteri, eller piskad till döds av en annan soldat Efter ett par år i tjänst kunde du bli befodrad och få mer lön

Beror väll på i vilken tid och område man är.

I svearike under 30 åriga kriget som blev soldater bland annat lovade mark ifall dem krigade.

Romarriket gick från värnpliktsarmé bestående av bönder med egen utrustning till en yrkesarmé där staten stod för allt. Utrustningen var dyr att tillverka och hade lång livslängd, vilket gjorde att begagnade grejor var vanliga.

Historiskt har alla möjliga varianter förekommit. Ofta var det regementschefens jobb att skaffa fram utrustning för egna pengar, vilket gjorde det extremt dyrt (och prestigefyllt) att vara chef för exempelvis gardes-och kavalleriregementen.


I romersk historieskrivning håller befälhavaren alltid ett inspirerande tal innan slaget. Hur det gick till i verkligheten är svårt att säga, men romerska generaler var också politiker och vana att hålla tal. Här är ett av de mest berömda talen, av Suetonius innan slaget vid Watling Street:

Nor was Suetonius silent at such a crisis. Though he confided in the valour of his men, he yet mingled encouragements and entreaties to disdain the clamours and empty threats of the barbarians.

"There," he said, "you see more women than warriors. Unwarlike, unarmed, they will give way the moment they have recognised that sword and that courage of their conquerors, which have so often routed them. Even among many legions, it is a few who really decide the battle, and it will enhance their glory that a small force should earn the renown of an entire army. Only close up the ranks, and having discharged your javelins, then with shields and swords continue the work of bloodshed and destruction, without a thought of plunder. When once the victory has been won, everything will be in your power."

Such was the enthusiasm which followed the general's address, and so promptly did the veteran soldiery, with their long experience of battles, prepare for the hurling of the javelins, that it was with confidence in the result that Suetonius gave the signal of battle.

Källan är Tacitus, från http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.02.0078%3Abook%3D14 %3Achapter%3D36

När det gäller planering höll man väl som i alla tider krigsråd med de högsta cheferna, som sen informerade sina underlydande.