Korkat att vara ateist

Blev ateist för ett tag sedan. Har dock kommit fram till att det var ett dumt beslut. Beslutteoretiskt är det ju korkat att vara ateist då det alternativet ger minst värde i förhållande till religioner. Detta stör mig då jag känner att jag inte kan gå runt och vara ateist för det är så korkat. Känns ju inte bra att "gambla" på ett alternativ som ger mindre värde än religioner. Hur kommer ni andra ateister över detta faktum?

Funderar på att satsa stenhård på att försöka bli kristen eller eventuellt konvertera till någon annan bra religion med högt väntevärde. Det ju svårt att uppskatta väntevärdet på religionerna så blir svårt att välja alternativ, men känner att alla är bättre än att vara ateist. Fast det svåraste är nog ändå att bli övertygat om att religionen är sann. Där kanske ni religiösa kan hjälpa mig?

Känner mig mycket förvirrad i nuläget. Har inte sovit på över ett dygn. Funderar på att utveckla någon optimal etik. Studera alla stora religioner och ta allt som är gemensamt i deras etik; sedan göra uppskattningar vilken etik jag ska prioritera där de avviker ifrån varandra. Hur tror ni det funkar? Alltså en form av Nash-jämnvikt i etik. Fast man kanske måste be och tro på Guden med? Kommer nog inte kunna sova på ett tag ... Ska se på några dokumentärer om kristendomens historia nu. Hjälp mig ur detta kaos på något sätt?!

Klart man kan välja att vara ateist eller inte. Varför skulle man inte det?

Har aldrig hört talas om en religion där det finns en Gud som vill att man inte ska tro på han, men du kan väl upplysa mig?

Men vad säger att premissen måste vara att en gud kräver dyrkan? Inget.

Man kan som sagt likaväl tänka sig en gud som inte kräver dyrkan, som låter människan agera ifred och som sedan utvärderar var och ens handlande.

Ateism?

Blev ateist för ett tag sedan. Har dock kommit fram till att det var ett dumt beslut. Beslutteoretiskt är det ju korkat att vara ateist då det alternativet ger minst värde i förhållande till religioner. Detta stör mig då jag känner att jag inte kan gå runt och vara ateist för det är så korkat. Känns ju inte bra att "gambla" på ett alternativ som ger mindre värde än religioner. Hur kommer ni andra ateister över detta faktum?

Funderar på att satsa stenhård på att försöka bli kristen eller eventuellt konvertera till någon annan bra religion med högt väntevärde. Det ju svårt att uppskatta väntevärdet på religionerna så blir svårt att välja alternativ, men känner att alla är bättre än att vara ateist. Fast det svåraste är nog ändå att bli övertygat om att religionen är sann. Där kanske ni religiösa kan hjälpa mig?

Känner mig mycket förvirrad i nuläget. Har inte sovit på över ett dygn. Funderar på att utveckla någon optimal etik. Studera alla stora religioner och ta allt som är gemensamt i deras etik; sedan göra uppskattningar vilken etik jag ska prioritera där de avviker ifrån varandra. Hur tror ni det funkar? Alltså en form av Nash-jämnvikt i etik. Fast man kanske måste be och tro på Guden med? Kommer nog inte kunna sova på ett tag ... Ska se på några dokumentärer om kristendomens historia nu. Hjälp mig ur detta kaos på något sätt?!

Man riskerar att straffas i helvetet i evigheter om man är ateist. Alltså gamblar man med sin själ som insats att det inte är sant.

Bara så vitt jag vet alla religioner jag känner till så kräver guden någon form av "dyrkan". Alltså kan du inte säga "inget". Kristendomens och Islams Gud kräver väl dyrkan? Vilket är den Gud de flesta tror på. Alltså kan man anta premissen att Guden kräver någon form av dyrkan. Jag är inte intresserad av din hypotetiska Gud, utan av de stora religionernas Gudar.

Jag tror många religiösa... ja ateister också, kommer att ha invändningar till ditt utilitära synsätt. Om en gud funnes tror du denne skulle låta sig luras av ditt vinstmaximerande tankesätt?

Mitt synsätt, som ateist, utgå inte från att jag tror det ger mig mest i förväntad utdelning. Man skulle kunna säga att jag inte tycker att jag har så mycket att välja på eftersom allt jag tolkar och lär mig pekar på att religion och gudsdyrkan är påhitt eller obevisbart. Det finns helt enkelt ingen uppenbar gud att tro på.

Du låter rätt rädd och undrar lite amatörpsykologiskt om du egentligen inte skulle rota lite i om det inte är någon slags separationsångest du har som i grund och botten beror på något annat.

Alltså kan man anta premissen att Guden kräver någon form av dyrkan. Jag är inte intresserad av din hypotetiska Gud, utan av de stora religionernas Gudar.