Typiska ord som folk använder fel

Rent generellt eller i säskilda sammanhang? Rättshaveristen kan ju i praktiken ha fel enligt gällande regler som personen själv emellertid hävdar är felaktiga.

Nä. Rättshaveristen har rätt men lägger "för stor ansträngning" på att få rätt. Ingen menar att rättshaveristen har fel men de vill inte för den skull att han ska få rätt.

Om det inte fanns en motsättning mellan gällande regler eller tillämpning av gällande regler, skulle det inte finnas några rättshaverister. Det råder således en meningsskiljaktighet mellan ett system (av rättskaraktär) och rättshaveristen som vill hävda sin egentliga rätt bortom regler eller tillämpning som vederbörande upplever felaktiga eller orättvisa.

Jag skrev alltså:


Det vill säga att måste finnas en skillnad mellan praktiska regler/regeltolkning och den ordning som rättshaveristen anser bör gälla i teorin. Det understryker en viktig skillnad i rättssamhället mellan att ha rätt och att få rätt.

Du ska vara medveten om att ord inte sällan genomgår betydelseglidningar och att den ursprungliga betydelsen inte nödvändigtvis är huggen i sten.

En rättshaverist är en person som har rätt men använder mer energi än andra på att få rätt eller övertyga andra att han har rätt. Personer som har fel i sak bör inte kallas rättshaverister..

Ja för emellertid används ofta som ett slags synonym med ibland, för att ange att här har vi ett undantag från huvudregeln. Ett lite sirligt mittemellan "men" och "ibland".
. Men då måste man bygga upp meningen på rätt sätt.

Om vi tar din exempelmening.
"Det är inte alls bra nuförtiden, Emellertid finns det stunder när det är bra".

Det där har du fått om bakfoten. Emellertid betyder samma sak som dock. Alltså ett men, fast adverb istället för konjunktion. Inget ibland alls.

Du svarar rätt ut i luften utan att se skillnaden mellan "att ha fel enligt gällande regler" (fel i sak) och "att har rätt trots gällande regler" (fel i handling).

Rättshaveristen är beredd att haverera hela "rättssystemet" för sin "rätt".

Återigen, så finns det ingen lag som för evigt binder ett ord till sin ursprungliga [avgränsade]betydelse.


http://www.svd.se/kultur/sprakspalt/det-finns-rattshaverister-nog-att-gora-ordet-levande_69023.svd

drygt–knappt & luktar–doftar & medan–emedan & torde

Tips: Som skribent utvecklas man genom att använda nya ord, framför allt när man sätts på plats!

Hur används de fel menar du?

– Oj, vilken doft!
– Oj, vilken lukt!

Det var inte ett särskilt utvecklande svar. Att "dofta" är en avgränsning av "lukt". Det betyder att "lukta gott". All doft är således en lukt medan all lukt inte är en doft. I och med att det sammanfaller kan ditt exempel mycket väl innebära samma sak.

Rosen kan dofta alternativt lukta gott.

Håller med dig om lukt och doft.

Doft är något som är trevligt, och lukt otrevligt.

Maten, blomman, parfymen doftar gott. Det luktar inte gott.

Avföring, smuts, svett luktar illa. Det doftar inte illa.

Men har inte gjort någon djupare dykning i ordens innebörd rent akademiskt. Men det kommer från min uppväxt. Mor gjorde det väldigt tydligt varje gång jag sade att maten luktat gott att så säger man inte.