Normkritisk studie av den strukturella antivitismen

En antivit världsbild bygger på antagandet att den vita rasen är en privilegierad ras, vars fortlevnad ger uttryck för en vithetsnorm. Den vita rasen går att särskilja genom att de ser vita ut, men även att de har kultur som är utmärkande för rasen och ger uttryck för icke önskvärda egenskaper. Utifrån dess yttre och kulturell skillnad rangordnas den vita rasen som lägst av alla andra raser. Vita är, enligt den antivita ideologin, inte lika mycket värda som icke-vita och därför måste motarbetas på alla upptänkliga sätt tills den vita rasen försvinner helt.

I Sydafrika bedriver man kanske världens mest kända antivit politik, det så kallade demokratiska systemet upprätthåller rasdiskriminering riktad mot den vita rasen i alla delar av samhället, från parkbänkar till sjukhus och skolor. Den svarta majoriteten i Sydafrika har den politiska makten i landet, medan vita har lite eller inget inflytande i samhället.

Antivitism i Sverige
I dagens Sverige finns det flera partier och organisationer som bedriver en antivit politik. Organisationen Antifascistisk aktion (AFA) har en strikt antivit ideologi och använder våld mot vita som kämpar för de vitas rättigheter.

Den antivite ”antirasisten” Tobias Hübinette om den vita rasen:
"Att känna eller t.o.m. tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället! Leve anarkin!"

Hübinette är en av många ledande antirasister verksamma i ett flertal antivita organisationer.

Men även andra partier, som t.ex. Socialdemokraterna och Moderaterna har inslag av antivit ideologi i sin politik. I fallet med dessa partier används begreppet antivit i en vidare betydelse, det vill säga en fientlighet mot etniska svenskar eller svensk kultur. Det innebär vanligtvis att man klumpar ihop och beskriver svenskar på ett negativt sätt utan att ta hänsyn till individerna.

Frågeställningar:
• Hur har antivitismen förändrats genom åren?
• Finns det egentligen antivitism i Sverige och utomlands?
• Vad kan man göra för att bekämpa antivitismen?

Den antivite ”antirasisten” Tobias Hübinette om den vita rasen:
"Att känna eller t.o.m. tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället! Leve anarkin!"

Du skriver att han är "antirasist" sedan citerar du honom där han bokstavligen uttalar sig rasistiskt, är han emot sig själv? Hela den här "antirasist är kodord för antivit" är konstig, menar ni att en person som är emot vita jobbar för någon underrättelsetjänst som använder sitt hat mot vita som ett verktyg mot rasism? så om man är antivit då är man antirasist, alltså är alla vita människor rasister? Om svaret är nej så kan jag alltså uttrycka mitt "antivita"-hat mot en vit utan att per automatik hamna under denna genialiska upptäckt "antirasist är kodord för antivit"?

OnT:
1. Det är inte vita människor som hatas, utan snarare nationer där majoriteten är vita. Nationen präglas av invånarna, så när man uttrycker sitt hat mot en nation så tolkar befolkningen det som hat mot dem. Sen är hela denna "antivit"-kampanjen FB:are använder här ett argument för att stärka sina mindre starka argument. Så de samlar anhängare under det falska påståendet att politiker och minoritets befolkningen är emot de som är vita, de enas med andra ord pga att de är hatade. Jag tänker inte förklara varför denna "enighet" av vita som känner sig hatade kommer att misslyckas, för jag vill att de ska försvinna.

2. Nej, Den är mest inriktad mot politiker inom höga maktpositioner, eller som jag beskrev ovan, mot nationen. Så varje individ som är vit är inte hatad (det finns organisationer som black panther som är inom den extrema kategorin, men inte i den grad som FB:are försöker få till det).

3. New World Order...

Observera citationstecknen! Det är ganska enkelt egentligen, Hübinette är ett välkänt namn bland antivita grupperingar som kallar sig för "antirasister", utifrån denna begreppsförvirring som t.ex. AFA:s "antirasister" förorsakade är det viktigt att bringa klarhet i begreppets egentliga innebörd. Därav antirasist är kodord för antivit.
Så du hyser ett hat mot vita nationer, men inte deras befolkningar? Lite märkligt då du framför detta budskap, som omfattar endast VITA nationer, ej svarta eller gula nationer. Samtidigt som din signatur ger uttryck för antivitism. Är du en förtäckt antirasist?
Bara mot politiker eller nationen? Inser du inte att Sveriges politiker bedriver redan en antivit politik? Varför skriver du "En död svenne är en bra svenne!"?
Vad menar du?

Från att ha varit en teoretiskt skuldfråga så praktiseras den idag öppet genom strukturell diskriminering av vita personer till förmån för färgade...


Den finns och frodas, det främsta argumentet de anti-vita har är "Den vita mannans skuld". Att vita män bär en kollektiv skuld som går i arv, så att vita kommer att kunna fortsätta att diskrimineras även i framtiden. Även de vita barn som ännu inte blivit födda bär skuld och stå i skuld till de färgade, enligt teorin. Finns likheter med kristendomens arvssynd. Hela teorin andas kollektiv bestraffning och rasism..


Kräva att vi alla ska leva efter samma regler och förutsättningar som ett första steg, nästa steg är att Vi måste säkra existensen för vårt folk och en framtid för våra vita barn.

Ska vi vara riktigt ärliga så bedriver hela åttaklövern en antivit politik, åtminstone finns det inget parti som främjar den etniska svensken.

Tobias Hübinette är själv inte vit utan ett asiatiskt adoptivbarn, koreansk förmodar jag och ful som stryk.
I just hans fall grundar sig nog hans skitsnack mot vita delvis pga. mindervärdeskomplex över att inte se svensk ut.
Och sen verkar han ju vara otroligt korkad till råga på allt.

Inte otänkbart. Hübinette har ju gjort avhandlingar på adoptivbarns psykiska hälsa och kommit fram till att det allmänna tillståndet bland adoptivbarn (föga överraskande) inte var något vidare. Själv har ju den tilltrodda forskaren strött otaliga citat, av de som inte omfattade hur hans vänliga adoptivland skulle gå under i blod och lidande förstås, omkring sig om sin identitetskris och han hatade att som adoptivbarn inte vara "någonting" av vare sig korean eller svensk.

Precis, många antivita lider ofta av någon form av defekt eller problem. Man har funnit en viss överrepresentation av personer med psykosociala problem som orsakades av; problemfyllda familjeförhållanden, adoptionsrelaterade problem, incest/trauma, sexuella-, personlighetsstörningar, bi-/homosexuella problem bland de antivita, även framgångsrika sådana såsom medieprofiler och journalister med mera. Men inte alltid, det kan finnas friska individer som känner begär av att utrota det vita samhället av antingen ideologiskt skäl eller ren ondska.

En viktig orsak till dagens antivita miljö är att de känner sig hopplösa med att genomföra en socialistisk revolution i ett vitt samhälle som kännetecknas av tradition, dygder och livskraftig marknadsekonomi. I Sovjetunionen gjorde man ett allvarsamt försök med att transformera samhället i kommunistisk riktning. Tanken var att man skulle förvandla Europa till en röd kontinent, men det misslyckades och fokus riktades därefter mot just vita människor som har anlag för ett liv i dygd, såsom antivita kallar "vithetsnorm".

Antivitismens judiska bakgrund ska inte heller förnekas eller förminskas. Ett antal framstående pionjära ideologer som utvecklade tankegods som påminner om ett embryo till antivitismen, har påfallande ofta judisk bakgrund.

Därefter hade vänstern tagit emot den antivita ideologin med öppna armar, medan liberaler bejakade de kulturmarxistiska tendenserna. Antivitismens idéer är väldigt gynnsamma för icke-vitas gruppevolutionära strategi, idéströmningen uppbär ofta stort stöd av icke-vita. Medan vänsterns "antirasister" ser det som ett sätt att möjliggöra införande av kommunism eller någon sorts anarki tack vare en förestående utplåning av de vita och dess nationer, en oundviklig konsekvens av antivitismen. En viktig del av deras arbete är att använda våld mot vita som kämpar för de vitas rättigheter och därigenom försvåra deras överlevnad.

Glömde bort att källhänvisa till Hübinettes utspel ifall det intresserar någon.http://www.tobiashubinette.se/kritik_av_adoption.pdf.


Hittade den via en gammal artikel från Nationell Idag som ju också tar upp Hübinettes rättfärdigade angrepp mot svensk hustruimport från Asien. Det är en intressant betraktelse över hur det går när PK-programmeringen kortsluts. Han väger då samman sig egen känsla av samhörighet, sitt "maktperspektiv" och sin asiatiska rasmedvetenhet när han gör sådana angrepp mot hustruimporten som i Nationell Idags gamla artikel. Problemet är ju dock att hela industrin och poängen med "mångkulturen" går ut på rasblandning så ibland tar olika former av antivitism olika genvägar och riskerar att stöta sig med minoritetsgrupper eller politiska grupperingar (ex. feminism).

http://www.nationellidag.se/visa/default.asp?notisID=3743

Väljer att svara på din första fråga i trådstarten:


Den enskilt viktigaste förändringen och största genombrottet för oss är klassbegreppets utdöende i förhållande till antivitismen. Precis som du är inne och berör på så trampar de klassmedvetna vatten i sin revolutionära gärning och tidigare när "klassbegreppet" översminkade deras förakt mot vita så tappar detta bäring och den öppna, rasbaserade, antivitismen kikar fram. På så sätt blir det desto tydligare att klassbegreppet ersätts av den hela tiden bakomliggande raskampen där (som du skriver) judarna är pådrivarna.

Att det öppna rasföraktet mot vita tornar fram tycker jag, under omständigheterna, är positivt. Det finns inget stadie att gömma sig bakom längre. "Kultur" kan man försöka med men det är stendött. Det bidrar till att normalisera rasism och förhoppningsvis skärper medvetenheten även bland svenskar.