Varför hatar alla mainstreammusik?

Varför framstår det som så att folk ogillar mainstream?

För att de människor som faktiskt diskuterar musik på en någorlunda nivå är så pass intresserade att de söker sig vidare längre in i genrer de tycker om och då finner man guldkornen som inte anses vara mainstream.

Sen blickar man tillbaka på början av sin färd som musiksökare och spyr galla över skiten, för att det är mainstream och stupified så att folk ska käka upp det med hull och hår. Lite som en inkörsport till ett bättre musikaliskt liv.

Så tack som fan, du korkade mainstream musik för att du öppnat upp ögonen för något bättre:

Kvalitét. Oavsett genre. Går man utanför normen och gräver djupare i sina genrer så kommer man finna guld.


Sen har vi dem som inte är särskilt intresserade av det och nöjer sig med att lyssna på radion. Men vad fan vet dem? Dem tittar ju på melodifestivalen..

aa det där är fan bara skönt! (är full faktiskt därav skriver jag som en 14is)

vad elak du är! du måste vara partypooper nr #1...

Det är nog ingen risk. Du hittar mig inte på en fest där det spelas skitmusik av den klassen.

Sitter fan hellre ensam en fredagkväll med egen öl, kaffe och gott att äta till mina skivor än att behöva stå ut med en flock tväridioter som spelar spotify-listor med namn som sommarparty och Dancemix och kroniskt uppdaterar sina facebooksidor med smajlisar och delade spotifylåtar.

De som klagar på andras musiksmak är oftast osäkra i sig själva. De vill ha en speciell indentitet och tillhöra en viss grupp, exempelvis hårdrockare, hipster, gothare, punkare osv osv. När dessa små pojkar och flickor växer upp så inser de att det är totalt ointressant vad andra finner bra och inte. Att det är skitsamma vad man själv lyssnar på. "Okej, du finner den här låten för mainstream och skitdålig. Låt bli att lyssna på den då. Jag tycker den är bra så jag kommer fortsätta lyssna ändå."...problem?

Jag var själv både synthare och hårdrockare i mina tonår. Sen växte jag upp och nu lyssnar jag i stort sett bara på musik som inte spelas på radio osv (förvisso inte lyssnat på radio på flera år, men på något sätt lyckas man ändå komma i kontakt med de senaste poplåtarna). Detta har dock inte ett skit att göra med att det är udda och fränt. Det är helt enkelt bra. Kommer man över en bra låt så är det totalt jävla ointressant hur populär och inne den är. Den kan spelas på radio 50 gånger om dagen eller så kan den ha totalt 500 uppspelningar på youtube. Tycker man att det är bra så är det allt som räknas. Man kanske vaknar på morgonen och drar igång lite blackmetal för att vakna, efter det lite harsh ebm för att slänga in en skvätt elektroniskt, senare går man över till vanlig housemusik och trance, efter det några ballader, sedan ett stycke mozart, på kvällen vill man ut och springa och då kan man dra igång en vanlig jävla eminemlåt för att det är bra träningsmusik, sen när man kommer in igen hittar man någon artist med ett par tusen spelningar på youtube och nöter det hela kvällen.

Fattar inte varför folk är så jävla inrotade i en viss kategori och enbart, när det finns någonting bra i alla kategorier.

Det har väl med det där att dessa osäkra personer bestämt måste tillhöra en viss grupp av människor. De måste hela tiden tillhöra ett fack och kategori när det kommer till allting här i livet.

Jag hatar inte mainstreammusik. Det enda "tråkiga" är att en del blir så inlyssnade på just mainstreammusik att de missat mycket annat bra för att det "inte låter som det brukar".

I deras värld är Mange Schmidt bättre än A Tribe Called Quest. Dead By April bättre än Judas Priest. Justin Bieber bättre än ABBA. Destiny's Child bättre än Aretha Franklin. Kent bättre än Simon & Garfunkel...

Att de själva lyssnar på vederbörande.. Fine. Men när de börjar "gubb" förklara folk som lyssnar på Simon & Garfunkel med argument som "det gjordes för länge sen" eller "Han är såå tråkig" .. Då blir det bråk

Varför jag oftast (inte alltid) väljer att inte lyssna på mainstreammusik? Jag tycker att det ligger väldigt lite själ i musiken, artister och band som är mainstream idag producerar knappast sin egna musik. Dessutom så beror deras framgång oftast inte på hur bra de är musik-mässigt utan snarare på att skivbolagen lägger ner mycket pengar på att marknadsföra dem. Skivbolagen ger dem mycket radiotid och "häftiga" musikvideos. Jag ser dem snarare som en produkt eller varumärke än en artist.
En indie artist däremot får ju verkligen kämpa och lägga ner mycket själ och tid i sin musik för att få uppmärksamhet eller för att i huvudtaget bygga upp sin fanbase.

Lyssnar man på mainstream är man i 9 fall av 10 ointelligent och saknar förmåga till självständigt tänkande. I 1 fall av 10 har man dålig musiksmak. Mainstream-musik hjärntvättar de stackars ungdomarna idag.

Intressant fråga. Det finns flera anledningar till att jag inte lyssnar på mainstreemmusik.

1. Jag är rätt pretentiös/fåfäng i mitt musiksökande. Jag letar gärna efter det som är komplext, udda, svulstigt och storslaget. Mainstreemmusiken är alldeles för tråkig och själlös för min smak.

2. Jag är inte uppfostrad att lyssna på radiodunk. Ingen gjorde det hemma. När folk i klassen diggade den skiten lyssnade jag på musik från den svenska musikrörelsen (70-talets proggvåg) och den musiken var riktigt intressant.

3. Jag söker själv upp musik. Det har jag gjort hela mitt liv och att bara lyssna på det som nån annan tycker om skulle aldrig attrahera mig. Skulle jag hitta en artist som är mainstreemklassad skulle jag kunna lyssna på den (fast risken är inte särskilt stor)

4. Musik är identitetsskapande och man vill själv skapa sin identitet och inte bli matad.

ja listan kan göras längre....

Jag hatar mainstreammusik och all jävla skit de spelar på radion nu för tiden. Gillar inte den sortens musik helt enkelt. Men hade jag Ramones och liknade varit mainstreammusik som det var på 70-talet så hade jag ändå lyssnat på det.

Jag lyssnar på Sveriges Radio P4 "Vaken" hela nätterna men inte vet jag om det kallas för mainstream men jag tycker det är en väldigt skiftande blandning som jag tycker är helt ok.

Folk hatar mainstreammusik för att de har en otroligt felaktig bild av vad som är mainstream. Att hata radiopop är något helt annat. Sen att mainstreammusik per definition skulle vara mindre äkta är ju bara nonsens. Precis som iden att det var bättre för och sen nämner band som The Beatles som exempel. Visst, DEN storheten kan idag bara jämföras med Bieber, One Direction & Co, men det beror ju knappast på musiken. Småflickor kärade ner sig i banden för deras image och catchiga poprefränger precis lika mycket då som nu. Det är inte så att dåtidens tonåringar hade bättre smak bara för att de blint följde popartister som idag anses som mer värda.

Hade Justin Bieber och One Direction funnits på 60-talet hade de antagligen varit precis lika populära. Därmed inget sagt om min personliga åsikt om något av banden. Jag föredrar The Beatles över både Bieber och 1D alla dar i veckan.