Citat:
Ursprungligen postat av Henrik-O
Men även om man inte är medlem i ett parti så kan man ju ha åsikter, framför allt i vissa frågor som är relevanta för en personligen. Hänger man med någorlunda, är ute och tar del av samhället, tillgodogör sig nyheter och information, och noterar hur man själv påverkas av dagens politik, då kan nog de flesta åtminstone gör en grov bedömning av om man vill rösta borgerligt, "rödgrönt" eller SD.
"Cirkusnegern"??
Sen att du tycker att dagens politik är negativ rakt igenom betyder inte att alla behöver tycka det. Det jag stör mig på är attityden att det är "folk med insikt" som röstar SD och "folk utan koll på konsekvenserna av dagens politik" som röstar på andra partier. Vägran att inse (eller erkänna) att folk som är fullt medvetna och insatta ändå röstar på andra partier än SD är så självupphöjande och verklighetsfrånvänd.
Ja men även om Mp lyckades så innebär det inte att alla i samma utgångsposition lyckas, långt därifrån. Så den parallellen känns inte överdrivet relevant.
Nja, faktiskt så kan man se att kurvan i stora drag har följt 6%-linjen fram till någonstans i mitten av 2012, och sedan har det gått tydligt uppåt, för att från årsskiften 2012-13 återigen stabilisera sig, den här gången runt 10 %. Att dra några troliga slutsatser om utvecklingen framåt känns inte realistiskt. Tidigare trender är ingen garanti för framtida liknande utveckling.
Att SD har några vettiga lösningar håller jag knappast med om.
Huvuddelen av befolkningen har inget brinnande intresse för politiska detaljer och svenskar har varit väldigt godtrogna gällande vad deras valda politiker har för agenda.
Tradition och en konsensuskultur gör att det krävs en del för att vrida om folks tänkande och våga ta steget, vi såg i en tidigare punblicerad rapport att SD väljarna stack ut gällande att vara den typ som gillar att prova nya saker och välja annorlunda.
Ett av problemen är att folk tror att M står för någon slags konservatism och måttfullhet vilket deras partinamn tyder på, det gör man inte sedan de "nya moderaterna", numer är det en extrempolitik där excesser kombineras med en närmast patologisk sparsamhet som präglar moderaterna.
Om folk i gemen fick det förklarat för sig i media att dagens politik kommer leda till välfärdsstatens avskaffande och stor konvulsioner i samhället så skulle folk i det närmaste få panik, nu får man inte det och de beräkning som framlagts vad invandringen kostar samhället, avfärdas snabbt med att det kan man inte räkna på, till rena lögner och faktaförvanskning om hur många som egentligen får stanna i Sverige.
Problemet för sjuklövern är att fler och fler kommuner börjar känna av pressen och tvingas spara på skola och andra samhällstjänster enbart för att försörja invandrare.
Det funkar som en väckarklicka för innevånarena i de kommunerna och andra som faktiskt har förmåga att dra logiska slutsatser om vad det kommer leda till i större skala.
Mp är ett exempel på en lyckad etablering, KD ett annat, Nyd och PP på misslyckanden.
Dock får man komma ihåg att inget av de partiernas aktiva blev utsatta för våld eller systematatsika hot från extrem vänstern, vilket SD´s folk har blivit och blir.
Ändå växer SD´s medlemsantal snabbast av alla politiska partiers.
Trenden är tydligt och den ligger inte still på någon 6 % nivå, den har gått från under 2% till 10 % under loppet av 10 år, dvs en femdubbling av stödet.
Detta trots massiv mediakritik mot SD, det säger något om styrkan i SD´s budskap och det missnöje som pyr i riket Sverige.
Gårdagens uppgörelse om ökad massinvandring kommer ge SD ytterligare stöd och vi har ännu 1,5 år kvar till valet.