Citat:
Ursprungligen postat av Waterfall
Den intervjun är från århundradets idrottskrönika, då får han frågan också vad han känner idag om hur sista vändningen kändes och Gunnar rodnar lite och säger "jag får rysningar i hela kroppen" eller något sådant. Av någon anledning får jag också rysningar i hela kroppen när han säger det..
Just det! Flera av de där intervjuerna i Århundradets idrottskrönika är lysande. Jag älskar också intervjun med Gert Fredriksson där han avslöjar att han fortfarande när han ger sig ut i sin kanot brukar fantisera om att han tävlar och att det alltid slutar med att han lyckas slå sina påhittade konkurrenter...sedan är det nästan som att han skäms lite grann och försöker ta tillbaka det som han just har sagt. (Ungefär: "nja...kanske inte riktigt så, förresten") Det är precis i slutet av den andra delen om jag minns rätt.
Citat:
Ursprungligen postat av Waterfall
Lyssnade på det referatet nu, Strömmer får kanske in 400 ord på tio sekunder. Men det är faktiskt inte samma referat som används i idrottskrönikan. Det skulle faktiskt kunna vara Fredrik Belfrage som används i krönikan, men jag är inte säker..
Simning är annars en favoritsport i OS, kanske den sport jag ser fram emot mest i London, mycket tack vare att Sarah Sjöström ska ta tre guld enligt mina planer, Alshammar ett guld och Jennie Johansson ska bli "Chock-Jennie" med halva svenska folket...
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3913&grupp=12076
Här finns Strömmers referat, men lyssna på Barons guld, Gunnar dyker upp som en ganska menlös expert och intervjun efter känns ganska jag vet inte jag..
Strömmers referat från Gunnar Larssons guld 1972, Gärderud 1976 och Wassberg 1980 är verkligen helt oslagbara. Jag gillar hans pessimism under Larssons lopp, där han totalt dömer ut hans chanser att hinna ikapp Tim McKee...och hur det blir samma visa igen när Wassberg inte kommer att hinna ta Mietos tid: "han hinner
inte, nej, nej, nej..." Under Gärderuds lopp är det också skönt att höra hur Lars-Gunnar Björklund och Strömmer tokvrålar i exakt samma ögonblick när Baumgartl ramlar.
Håller med om simningen under OS. Lars Frölanders guld i Sydney 2000 är ett av mina allra bästa sommar-OS-minnen med svensk anknytning - det är bara J-O:s guld 1992 och Holms guld 2004 som kan konkurrera för min del. På förhand skulle han i bästa fall kunna bli trea efter Huegill och Klim. Jag kommer aldrig att glömma känslan när man insåg med 10-15 meter kvar att han skulle vinna. Det är en sådan där sak som svenskar bara inte gör under ett OS...
Nej, det enda som Larsson bidrar med i Baron-referatet är konstaterandet att det hade gått 2.878 dagar sedan han vann sitt andra guld i München. Det känns verkligen inte som att Belfrage intervjuar en 18-åring som vunnit ett sensationellt OS-guld i alla fall.