Världen är en scen
Och alla män och kvinnor är aktörer;
De har sina entréer och sortier,
Och en gör många roller i sitt liv:
Sju åldrar ska han spela upp. Först barnet
Som kräks och ylar i sin ammas famn;
Sen skolpojken som hasar med sin väska
Och tvättat morgonansikte till skolan,
Motvilligt, trögt som snigeln. Och så älskarn
Suckande som en masugn, med ballader
Om flickans ögonbryn. Så en soldat,
Vilt svävande och skäggig som en panter,
Snarstucken om sin heder, snabb till gräl,
Jagande efter bubblan ära
In i kanonens gap. Sen kommer domarn
Med klotrund mage proppad med kapun,
Sträng blick, och skägget vederbörligt ansat,
Fullsmälld med ordspråk och banaliteter
Så spelar han sin roll. I sjätte åldern
Byter han till en mager narr i tofflor
Med glasögon på näsan, pung i bältet
Och byxor sparade sen ungdomsåren
En värld för vida för hans skrumpna ben.
Hans röst blir barnsligt gäll på nytt, den piper
Och visslar sprucket. Allra sista scenen,
Som slutar i detta rika skådespel,
Är andra barndomen, fullkomlig glömska,
Och utan tänder, syn och smak och allt.
Översättning Göran O. Eriksson 1984
följande fråga
8.2) Vad är det för tanke som Shakespeare uttrycker?
Det enda jag kan utläsa är hans tanke om livet är att det är utstakat och att man sen dör?
detta partiet har jag också rätt svårt för, i princip hela mittenpartiet.
Spoiler:
Och tvättat morgonansikte till skolan,
Motvilligt, trögt som snigeln. Och så älskarn
Suckande som en masugn, med ballader
Om flickans ögonbryn. Så en soldat,
Vilt svävande och skäggig som en panter,
Snarstucken om sin heder, snabb till gräl,
Jagande efter bubblan ära
In i kanonens gap. Sen kommer domarn
Med klotrund mage proppad med kapun,
Sträng blick, och skägget vederbörligt ansat,
Fullsmälld med ordspråk och banaliteter
Så spelar han sin roll. I sjätte åldern
Byter han till en mager narr i tofflor
Med glasögon på näsan, pung i bältet
Och byxor sparade sen ungdomsåren
En värld för vida för hans skrumpna ben.
Hans röst blir barnsligt gäll på nytt, den piper
Och visslar sprucket.
Arbetar med litteraturperioden modernismen just nu. Dock hittar jag inte så jättebra fakta. Någon som har några bra länkar, men främst vet under vilken tidsperiod epoken var? Jag vet att den började i slutet av 1800-talet. Dock inte när den slutade.
Hej!
Istället för att skapa en ny tråd som förmodligen kommer att dö efter crika ett svar, så väljer jag att posta här.
Jag har den senaste tiden börjat tänkta till om Romantiken som litterär- och samhällsepok. Sambanden mellan stor försköning i litteraturen och det triviala behovet att framstå som den bästa nationen - nationalism, är för mig klar; det jag finner något diffust är hur skräckgenren, som tog fart, hade något samband med dåtida samhällshändelse.
Är det någon annan som har reflekterat kring detta?
Min teori är att det har med att väcka känslor. På Romantiken, var det mer inriktat på det fiktionella - det upplysningen inte förespråkade, det abstrakta; känslor. Innan skräckgenren växte så var det mycket kärlek som omfattade litteraturen, t.ex i Ivanhoe, Den unge Werthers lidanden osv.
Nu kanske man ville väcka den motsatta känslan? Mörkare känslor.
Någon som har teorier de vill dela med sig av? Någon som finner min teori rimlig?
Hej!
Istället för att skapa en ny tråd som förmodligen kommer att dö efter crika ett svar, så väljer jag att posta här.
Jag har den senaste tiden börjat tänkta till om Romantiken som litterär- och samhällsepok. Sambanden mellan stor försköning i litteraturen och det triviala behovet att framstå som den bästa nationen - nationalism, är för mig klar; det jag finner något diffust är hur skräckgenren, som tog fart, hade något samband med dåtida samhällshändelse.
Är det någon annan som har reflekterat kring detta?
Min teori är att det har med att väcka känslor. På Romantiken, var det mer inriktat på det fiktionella - det upplysningen inte förespråkade, det abstrakta; känslor. Innan skräckgenren växte så var det mycket kärlek som omfattade litteraturen, t.ex i Ivanhoe, Den unge Werthers lidanden osv.
Nu kanske man ville väcka den motsatta känslan? Mörkare känslor.
Någon som har teorier de vill dela med sig av? Någon som finner min teori rimlig?
Din teori låter lika vettig som någon annan, tycker jag. En av standardbeskrivningarna av romantiken brukar väl vara att gud och individen blev viktigare efter upplysningens nytto- och förnuftstänk. Som du säger kan säkert gud och individen ha lett till att det blev mer fokus på känslor före logik, själ före kropp och så vidare.
Mystiken som kom med romantiken användes helt enkelt åt båda hållen; kärleken till gud och naturen å ena sidan; guds vrede, spöken och monster å andra. Börjar övernaturlig godhet slängas in i livet är det ingen överraskning att övernaturlig ondska också dyker upp förr eller senare.
På Romantiken, var det mer inriktat på det fiktionella - det upplysningen inte förespråkade, det abstrakta; känslor. Innan skräckgenren växte så var det mycket kärlek som omfattade litteraturen, t.ex i Ivanhoe, Den unge Werthers lidanden osv.
Tjenare flashback! Behöver lite hjälp här. Jag måste skriva en Essä på ungefär 1.5 A4!
Den ska handla om 1900-talets litteratur och jag ska jämföra minst 3st författare som jag har fattat det. En kompis ska jämföra hur de olika författarna skrev om kvinnoförtryck om jag minns rätt. Och jag måste ha med boken Möss och människor eftersom vi har läst den. Så jag antar att John Steinbeck måste vara med och sen har jag valt Franz Kafka. Rubriken ska vara Några milstolpar i 1900-talets litteratur.
Det jag behöver hjälp med är :
Komma på en tredje författare som jag kan jämföra med dom andra två!
Vad jag ska skriva och hur! Har inte en aning hur jag ska jämföra dom eller något
Sen har jag tyvärr glömt boken Möss och människor! Så jag har lite panik.
Och jag läste aldrig boken utan jag såg filmen istället
Vet inte hur jag ska beskriva min situation mer Men hoppas verkligen att flashback kan hjälpa mig i denna kris!
Tack på förhand för er som orkar ta er tid och hjälpa (Ni som ska påpeka att jag fan kan göra den här essän själv kan gärna få hålla det för er själva!)
Om du vill impa på din lärare - välj William Faulkner. Mer lättläst är annars Hemingway. Den gamle och havet är berömd. Själv gillar jag Och solen har sin gång bättre. Man kan spekulera i varför huvudpersonen absolut inte kan få sin älskade. "Hade det varit annorlunda så..." Antagligen för att han fått kuken avskjuten i kriget.
Om du väljer Faulkner så kan du frossa i sk "inre monolog". Du får nog ett plus i kanten bara du väljer honom. Stormen och vreden eller Medan jag låg och dog är mästerverk. Skulle inte förvåna mig om din lärare/lärarinna inte har orkat läsa de romanerna. Känner ett par gymnasielärare i svenska. Ingen av dem har orkat läsa en hel roman av Faulkner. Somliga verkar vilja bli lärare för att få stå och bestämma över ett gäng ungdomar, inte för att de har nåt att lära ut.
Om du kan välja poeter och inte bara prosaister så finns ex TS Eliot, Ezra Pound, Dylan Thomas, Carl Sandburg... Men då är det en klar fördel om du läser på originalspråk och inte översättningar.
Om du vill impa på din lärare - välj William Faulkner. Mer lättläst är annars Hemingway. Den gamle och havet är berömd. Själv gillar jag Och solen har sin gång bättre. Man kan spekulera i varför huvudpersonen absolut inte kan få sin älskade. "Hade det varit annorlunda så..." Antagligen för att han fått kuken avskjuten i kriget.
Om du väljer Faulkner så kan du frossa i sk "inre monolog". Du får nog ett plus i kanten bara du väljer honom. Stormen och vreden eller Medan jag låg och dog är mästerverk. Skulle inte förvåna mig om din lärare/lärarinna inte har orkat läsa de romanerna. Känner ett par gymnasielärare i svenska. Ingen av dem har orkat läsa en hel roman av Faulkner. Somliga verkar vilja bli lärare för att få stå och bestämma över ett gäng ungdomar, inte för att de har nåt att lära ut.
Om du kan välja poeter och inte bara prosaister så finns ex TS Eliot, Ezra Pound, Dylan Thomas, Carl Sandburg... Men då är det en klar fördel om du läser på originalspråk och inte översättningar.
Hör av dig om hur det går.
Faulkner är ju himla intressant. Vi läste Stormen och vreden på universitetet - jag ska villigt erkänna att jag tog stor hjälp av en kronologisk "karta" som fanns längst bak i boken för att riktigt förstå vad som hände och ner, men det var definitivt den roligaste tentauppsatsen jag skrev under tre år.
Faulkner är ju himla intressant. Vi läste Stormen och vreden på universitetet - jag ska villigt erkänna att jag tog stor hjälp av en kronologisk "karta" som fanns längst bak i boken för att riktigt förstå vad som hände och ner, men det var definitivt den roligaste tentauppsatsen jag skrev under tre år.
Hemingway är lite tröttsam tycker jag.
I mitt ex av Stormen finns ingen sån karta. Finns det däremot i Absalom! Absalom! Den hade varit omöjlig att läsa utan den kartan. Du förväxlar inte de två? Iofs har jag bara en pocketutgåva av Stormen... Andra kapitlet är ju snurrigt minst sagt. Men en av de häftigaste böcker jag läst.
Hallå Flashback! I skolan har vi fått i uppgift att läsa ut hunger games och göra en epik analys om boken. Jag har lässvårigheter(inget som blivit konstatert ännu) och därför undrar jag om filmen är lik boken eller missar man viktiga delar från boken? Samt är det värt att ploga sig genom hela boken? Är den så bra som alla säger?
Tack på förhand