Citat:
Ursprungligen postat av 93kar38
Ok, tack. Men jag vet inte riktigt hur jag ska tolka den, jag vet liksom inte riktigt vad den handlar om? Sen det här med att jämföra med en bild/text/musik vet jag inte riktigt hur jag ska göra, några förslag?

Hade själv en redovisning om precis denna dikt för några månader sedan. Slänger upp vad jag antecknade då så kanske du får lite klarhet i hur man kan tolka dikten (gjorde en religiös tolkning):
Dikten börjar som bekant med att dikt-jaget beskriver ett inre mörker, en känsla av tomhet och hopplöshet. Den går snabbt över till att fråga efter ett svar;
"Endast det mägtiga Väsen, som först ur den eviga natten Kysste Seraphen till lif..."
Hela den tredje delen kan egentligen ses som en omskrivning av den kristna skapelseberättelsen. Det heliga ord som ropade åt världarna kan ses som gud, som i begynnelsen skapar ljus och skiljer det från mörkret, och därmed skapar världen.
Man kan även se att Stagnelius var väldigt inspirerad av gnosticistiska tankegångar, alltså av en mer mystisk gren av kristendomen, som bygger på zoroastrismen och dess dualistiska världsbild. Människosjälen är fångad i kroppen, uppkomsten av sinnevärlden, själens bortfall från ett absolut väsen (gud), att det goda står mot det onda, natt står mot dag, ljus mot mörker, osv.
Passagen där Stagnelius skriver om det fallna altaret och tändandet av en flamma stärker detta då gnosticisterna ansåg att exklusiv kunskap (gnosis) skulle vara enda vägen till frälsning.
Angående de sista raderna, som börjar med "Därför gläds, o vän...", så ska nog ordet kaos tolkas ur sin ursprungliga, grekiska betydelse, alltså det som fanns innan existensen, som den formlösa ur-materian, ur vilket livet är sprunget.
Detta är dock bara ett sätt att tolka dikten på. Men även om Stagnelius avsikt var en helt annan, är det ganska klart att han hämtat ord, uttryck och inspiration från gnosticismen, och då kan anses representera en mer mystisk linje inom den Svenska romantiken."
- -
Nu var det som sagt ett par månader sedan jag hade min redovisning, så jag minns inte riktigt vart jag fick allt ifrån, men förhoppningsvis hjälpte det dig lite. Sedan måste man givetvis inte tolka den såhär, eller ens religiöst, man kan säkert hitta stöd för en icke-religiös tolkning också.
Edit: Insåg precis när jag postade att mycket kom från wikipedia, haha. Kolla in den här länken;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Johan_Stagnelius , och speciellt följande stycke:
Citat:
I alla händelser skedde omkring 1818 en förändring i Stagnelius diktning. Den åskådning, varåt hans diktning sedermera gav uttryck, byggdes på avgörande intryck från läsningen av mystiker och romantiska filosofer. Dikternas terminologi och symbolik hämtas till en del från den gnostiska litteraturen, varför gnosticismens inflytande på hans uppfattning blivit en tvistefråga inom forskningen. Man tror att Stagnelius inspirerades till gnostiska synsätt av den svenska översättningen av Ginza Raba, Mandaeanismens heliga skrift, som på svenska gavs ut under namnet Adams bok. Senare undersökningar har uppmärksammat inflytandet av Schelling, Böhme och Platon, vilkas läror om själarnas avfall från det absoluta väsendet, sinnevärldens uppkomst och kärlekens natur han upptog och delvis ombildade med tillsatser från andra håll. Dikterna kan läsa som som uttryck för en teosofi, med fantasifullt, men svårtytt uttalade tankar och föreställningar; den är jämte Almqvists och Atterboms motsvarigheter den i Sverige viktigaste representanten för den mystiska linjen inom romantiken.