Skvaller om Elsa Billgren aka Lilla Fröken Proppmätt

Infall är verkligen rätta ordet. Hon är rakt av galen. Köper och köper och köper utan hejd tills hon plötsligt en dag får för sig att hon ska bli minimalist och hivar ut allt. Qué? Liksom, jag kan förstå att hon blir trött på sig själv när hon ser att hon köpt två nästan identiska plisserade kjolar under loppet av en månad men att riva ut allt och börja om är INTE lösningen! Bara ha köpstopp ett tag? Börja med en vecka utan shopping? Okej okej tre dagar då, det kan hon kanske klara om hon verkligen satsar?

Jag tror att allt handlar om image, att hon (med rätta) insett att det är trashigt att överkonsumera och att hon vill bli en sval och självsäker fashion lady som är trygg i sin stil och satsar på rejäla favoritplagg.

Men hur kan hon inte höra sig själv, hon är som en parodi? ”Vilken är den bästa couscousen, är den från Livs? Okej då ska vi BARA ha den i skafferiet och så slipper man vela och välja varje dag”. Älskade vän INGEN har det problemet!!!!!!! Vi normala människor väljer nåt bara, vi ligger inte vakna om nätterna och grubblar över om vi verkligen har den bästa couscousen i skafferiet hahaha

Dessutom: att sälja av familjens vardagsrum och myshörna för att man vill ha en diamantring är inte friskt. Hon är rik som ett troll men om hon måste auktionera ut allt hon äger för att köpa bling så lever hon över sina tillgångar.

Det är nästan surrealistiskt att lyssna på podden - allt går ut på att optimera sitt liv (vad gäller utseende, färger, hemmet, hitta den rätta stilen och så vidare.

"Det ska var kul att öppna sin garderob" (!).

Om det ändå vore enstaka avsnitt men varje avsnitt ... Hur kan man lägga så mycket tankekraft på sitt hem, kläder etc.är för mig ofattbart.

"Jag tror att det kan kan komma livsinsikter då, där man får uppenbarelser." beskriver Elsa vad hon tror kan komma ur en storstädning.

"Vilken typ av grönsaker ska vi alltid ha hemma"

Citaten är oändliga, skulle kunna bli en tecknad serie.

Och ja, apropå Livs - vad är grejen att hela tiden nämna den. Jag handlar själv på Livs ibland, och gillar butiken men ändå.

Kanske är det min feberdimma som gör att jag gnäller så mycket. Men förmodligen inte

Va! Har Elsa sagt att hon sålt nästan alla möbler i vardagsrummet för att kunna köpa en diamantring för runt 100 000? Låter ju helt befängt.
Förvånas också över att någon med hennes ekonomi inte har möjlighet att köpa den även utan att behöva sälja sitt bohag.

Det är nästan surrealistiskt att lyssna på podden - allt går ut på att optimera sitt liv (vad gäller utseende, färger, hemmet, hitta den rätta stilen och så vidare.

"Det ska var kul att öppna sin garderob" (!).

Om det ändå vore enstaka avsnitt men varje avsnitt ... Hur kan man lägga så mycket tankekraft på sitt hem, kläder etc.är för mig ofattbart.

"Jag tror att det kan kan komma livsinsikter då, där man får uppenbarelser." beskriver Elsa vad hon tror kan komma ur en storstädning.

"Vilken typ av grönsaker ska vi alltid ha hemma"

Citaten är oändliga, skulle kunna bli en tecknad serie.

Och ja, apropå Livs - vad är grejen att hela tiden nämna den. Jag handlar själv på Livs ibland, och gillar butiken men ändå.

Kanske är det min feberdimma som gör att jag gnäller så mycket. Men förmodligen inte

Såklart har hon råd! Det är bara ett sätt att motivera/ legitimera att alla möbler byts ut i vardagsrummet igen.

Infall är verkligen rätta ordet. Hon är rakt av galen. Köper och köper och köper utan hejd tills hon plötsligt en dag får för sig att hon ska bli minimalist och hivar ut allt. Qué? Liksom, jag kan förstå att hon blir trött på sig själv när hon ser att hon köpt två nästan identiska plisserade kjolar under loppet av en månad men att riva ut allt och börja om är INTE lösningen! Bara ha köpstopp ett tag? Börja med en vecka utan shopping? Okej okej tre dagar då, det kan hon kanske klara om hon verkligen satsar?

Jag tror att allt handlar om image, att hon (med rätta) insett att det är trashigt att överkonsumera och att hon vill bli en sval och självsäker fashion lady som är trygg i sin stil och satsar på rejäla favoritplagg.

Men hur kan hon inte höra sig själv, hon är som en parodi? ”Vilken är den bästa couscousen, är den från Livs? Okej då ska vi BARA ha den i skafferiet och så slipper man vela och välja varje dag”. Älskade vän INGEN har det problemet!!!!!!! Vi normala människor väljer nåt bara, vi ligger inte vakna om nätterna och grubblar över om vi verkligen har den bästa couscousen i skafferiet hahaha

Dessutom: att sälja av familjens vardagsrum och myshörna för att man vill ha en diamantring är inte friskt. Hon är rik som ett troll men om hon måste auktionera ut allt hon äger för att köpa bling så lever hon över sina tillgångar.

Tror också så. Vad ska hon ens med en sån ring till, hon tar ju inte ens hand om sånt hon köper fastän hon bara måste ha det. Ha-galen är hon. Sjukligt beteende.

Ja! Skriver under på allt! När man tänker att det inte kan bli värre så blir det ändå det. Tur att det handlar om couscous och danska trosor och inte något mer kortsiktigt skadligt.

Jag undrar verkligen hur det är för Pontus och Lynn, samt hur de reagerar, när Elsa köpt/sålt ännu en soffa, ännu en puff, ännu en vad det nu kan vara. Vetskapen om att deras hem egentligen inte är deras utan i ständig omvandling och beroende av Elsas nycker och ångestnivå. För det är ju inte kreativitet och lycka som driver henne.