Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

För att utröna*var WACL stod vid tidpunkten för Palmemordet kan det vara av intresse att titta på de två konferenser som organisationen genomförde närmast innan detta: Den i San Diego 1984 och den i Dallas 1985.

När det gäller San Diego 1984; har det hävdats att organisationen här genomgick en reningsprocess i det att man rensade ut rasistiska och nazistiska element.

En del personförändringar ägde i och för sig rum. Den rabiate rasistiske och antisemitiske sydafrikanen Ivor Benson fanns t.ex. inte längre på plats. I stället deltog svarta delegater ifrån ett tjugotal afrikanska stater.

Dock, som framgår av Inside the*Leaugue, hade WACL knappast genomgått någon djupare sinnesförändring. Vad det handlade om var att man tagit bort vissa öppet nazistiska och rasistiska krafter som gav organisationen dålig publicitet.

För övrigt fanns t.ex. ”Gudfadern” Mario Sandoval*Alarcon*här närvarande och krigsförbrytaren*Yaroslav*Stetsko, som själv var för sjuk för att komma, representerades av sin fru.

Ett talande exempel på att någon grundläggande förändring inte ägt rum är att den ökände krigsförbrytaren*ChirilaCiuntu*var närvarande vid konferensen i Dallas 1985. Denne hade, som medlem i det rumänska pronazistiska Järngardet, 1941 deltagit i en massaker på judar som var en av de vedervärdigaste som någonsin ägde rum under andra världskriget.**

Vidare skriver författarna till Inside the*Leaugue*att medlemmar av WACL*åndå*i förtroliga sammanhang kunde ventilera sina rasistiska och nazistiska åsikter.

Det verkar dock som om denna kosmetiska reningsprocess också kunde fylla en funktion genom att möjliggöra samarbete med t.ex. svarta afrikanska högerkrafter.

Vid dessa två WACL-konferenser är vidare två tendenser tydliga: Banden till Reaganadministrationen blir allt stakare och organisationen blir alltmer aktionsinriktad.

Ett uttryck för den förra är det gratulationstelegram som Ronald Reagan skickade till konferensen i San Diego. Här skriver han bl.a.:

“World Anti-Communist*League har länge spelat en ledande*roll när det gällt att dra uppmärksamhet till den hjältemodiga kamp som nu förs av våra dagars sanna frihetskämpar. Nancy och jag skickar våra bästa önskningar om framgång i den tid som skall komma”.

Vidare kan mar här peka att John*K.Singlaubnu blir*WACL:s*ordförande samt att dessa två konferenser hålls i USA.

När det gäller WACL: s aktionsinriktning skrev*John*K.Singlaub*1984 att:

”Vi måste utveckla en strategi för den fria världen som inkluderar hela spektret av konflikt från strategisk nukleär till konventionell och icke konventionell”.

Vi den här tiden blev ju också situationen i Nicaragua alltmer alarmerande.***

*

Nu kan man börja skönja konturerna av en Bläckfisk…


Vid tiden för Mordet på Olof Palme fanns det, runtom i världen, en uppsjö av högerextrema organisationer, regimer, regeringsorgan och paramilitära grupper.

Som vi har sett i föregående kapitel erbjöd WACL en möjlighet för dessa att samordna sina insatser och också att knyta närmare band till makten i Washington. Tendensen var ju här att WACL blev alltmer USA-orienterat.**

Det här kapitlet skall handla om uppslag, händelser och personer med anknytning till denna djungel av organisationer och som kan ha haft betydelse för mordet av Olof Palme.

Vad som möter oss här är ett svåröverskådligt och komplicerat nätverk av olika grupper och maktcentra som tycks ha kopplingar till varandra.

Jag gör inte anspråk på att kunna bringa någon fullständig klarhet i detta eller på att alla mina resonemang i alla delar skulle vara fullständigt korrekta. Men jag tycker ändå att nedanstående ger ett mönster som är synnerligen intressant, inte bara vad gäller Palmemordet utan förmodligen också för en rad andra möjliga attentat och korruptionsskandaler. I övrigt är alla relaterade händelser som t.ex. dödsfall och terroristdåd; verifierbara