Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Ja, du märker själv att det blir problem när man räknar på det. Vilket du löser genom att sanningen troligen ligger mellan GM, LJ och YN. Där det är uppenbart varför du gör det. Du utgår från att YN mötte mördaren. Och utesluter alternativet att hon inte gjorde det. Eftersom då faller hela din hypotes om bilar och annat senare. En slags snitslad händelsekedja utan att vi har en aning om om de har med mordet att göra.

Det var fredag och lönehelg. Mängder av människor och bilar i rörelse. Många personer som hoppade in i bilar och många bilar som rivstartade. Mängder av springande personer. Många ljusskygga personer på Malmskillnadsgatan eftersom det var horkvarter och uppehållsort för brottslingar och knarkare. Vilket poliser har vittnat om. Alltså precis det som alltid varit även när det inte skedde Statsministermord.

Basfakta är att efter LJ såg mördaren försvinna över krönet så vet vi inte var han tog vägen. Där Nieminen inte påstår att hon mötte mördaren. Hon påstår att hon mötte en springande man. Med ett visst, av henne uppgivet signalement. Att det skulle varit mördaren är en slutsats av andra ingående i en hypotes. Alltså en åsikt.

Om då beräkningarna av tider hade stämt, så hade det styrkt hypotesen. Men problemet är ju att de inte gör det. Precis som du nyss konstaterade.

Har som sagt själv räknat på detta tidigare. Där problemet är LJ. Hur länge väntade han nedanför trapporna. Hur fort sprang, eller gick, han i samma trappor. Bevisligen var han rädd. Att förfölja en beväpnad man, som nyss skjutit ner en person, obeväpnad är inget man gör i brådrasket. Sker enbart i litteraturens och filmens värld.

Då har vi Nieminen som ledtråd. Eftersom hon befann sig där LJ kom upp på åsen. Efter att mött en man strax tidigare. Hur lång tid tog det då för henne att förflytta sig från mötet till trapporna. Svaret är att vi inte vet det. Eftersom det aldrig utretts.

Om vi då återgår till LJ. Och antar att han var två minuter efter mördaren på krönet. Där han mötte Nieminen. Så kan inte hon ha mött mördaren strax dessförinnan. Om hon inte tog runt 90 sekunder på sig att komma dit efter mötet.

Om LJ var tre minuter efter förvärras tidsproblemet. Var han en minut efter blir det orimligt utifrån resonemanget att han var rädd och medvetet höll avstånd för att inte bli skjuten.

Så nu står vi här med problemet hur lång tid det tog för Nieminen att förflytta sig. Där vi inte får någon ledtråd via hennes vittnesmål. Och ingen ledtråd från någon annan heller.

Men det troligaste, enligt mig, är att hon förflyttade sig i normal promenadtakt, eventuellt något försinkad av sitt sällskap, vilket då leder till att hon var omkring en minut försent ute för att ha kunnat möta mördaren. Om nu inte han stannade till i en minut i något läge. Vilket verkar vara orealistiskt, så det bortser jag ifrån.

Kontentan av mitt resonemang blir då att problematiken inte försvinner genom att påstå att Nieminen MÅSTE mött mördaren. Eller att hennes beskrivning av mannens fladdrande poplinrock skulle få tidsproblemet att försvinna. Där samtidigt personerna på mordplatsen beskriver hans klädsel på många olika sätt. Samtidigt som man påstår att YN beskrev mannens klädsel helt korrekt, och att ingen annan man på åsen kunde ha haft en fladdrande poplinrock. Trots att vi idag inte vet hur mördaren egentligen var klädd med säkerhet.

Ok. Bastant då.
Vilket år är passfotot på honom ifrån då?
Han är iaf inte mördaren.

Om det verkligen var oskyldigt borde någon hal läckt ( som Scarfoot:s berättelse ) men om det inte var så oskyldigt är det nog så att locket lagts på och olämpligheten att tala om detta påtalats bryskt!

Detta är nakna fakta. Där jag tror att du är medveten om att din förhoppning om skingrande dimmor inte kommer att uppfyllas av förklarliga skäl.

I samma ögonblick som Holmer i presskonferensen klockan tolv den förste mars 1986 öppet deklarerade att dessa personers uppfattning enbart var ett missförstånd så blev det en sanning i drygt 30 år för samma personer. Liksom att det var en sanning att PKK var skyldiga när Holmer och senare Ebbe utredde. Och lika sant som det var när Lisbet och Ölvebro senare pekade ut CP. Där CP idag är enda sanningen för de som från början trodde på Lisbets fotografiska minne redan från början. Eller hur var det nu igen.......

Där jag själv hade betackat mig för den pekpinnen och dementerat Hans uppgifter efter att jag hört huvudvittnet uttala sig inför mig. Efter att vidarebefordrat den uppgiften till ÖB efter ett Regeringssammanträde. Där ÖB bevisligen antecknade den uppgiften i sin dagbok. Men nu är jag uppenbarligen inte någon av de personerna som missförstod och därmed håller tyst om basfakta.

Vilket då skapar problem för de som anser att allt som Holmer gjorde var naturligt. Som han efteråt förklarade på ett trovärdig sätt i följande granskningar och kommissioner. Där det inte finns någon misstanke om mörkläggning. Trots att de andra personerna, som av en ren slump blev de som i framtiden stödde honom, Ebbe och CP fullt ut, initialt hade samma uppfattning som Rimborn.

För inte kunde väl Holmer ljuga efter att han fastslagit att anledningen till att sjukhusspionen tillsattes var hotet från terrorism, och där Carlos utpekades. Liksom att ledande sossar, som Palme, inte kunde ljuga om att han hade rätt.

Kanske det är så enkelt som att de skribenter som idag stödjer Holmers version av sanningen, har missuppfattat både honom och fakta som tyder på motsatsen.

Det finns skribenter som hävdar att mordet inte kunde varit en konspiration eftersom de då inte hade kunnat hålla tyst i 30 år.

Samtidigt kan de inte förklara varför alla oskyldiga WT-bärare i så fall har kunnat hålla tyst under samma tidsrymd. Och varför den oskyldige beige mannen i utkanten av mordet aldrig hört av sig. Där Åsa samtidigt har hållit tyst under alla år trots att hon är utpekad i två disparata berättelser som sanningsvittne.

Dahlgren anses inte vara en läcka av samma personer. Trots att han läcker om vad Holmer pysslade med mordnatten.

Idag läcker UD och DF om deras version av WT-bärare. Där det naturligtvis enbart är en slump att Ulf var Palmes säkerhethetsansvarige och senare Lisbets förtroge. Det var en slump att IC utsedde honom till en ny post efter att han kapitalt misslyckats med sitt uppdrag. Liksom att det är en slump att Donald var den som jobbade på att MP och CP skulle träffas strax före att Christer dog.

Det är naturligtvis enbart en slump att Donald tidigare var en säkerhetsman djupt insyltad i landets hemligheter och säkerhetstjänster. Och att han kände till Barbro och deras sambandsövning mordkvällen är också en slump. Och slumpen har samtidigt bestämt att båda pekar ut CP som skyldig än idag.

För att återvända till artikeln om Romander. Det är alltså "35 personer varav 20 poliser" som pekas ut. http://tidningar.kb.se/?q=%2235%20personer%20varav%2020%20poliser%22

Nu är det ju svårt att få en helhetsbild innan någon scannat in artiklarna, men går det redan nu att ägna sig åt någon sorts kvalificerad spekulation kring vilken grupp som kan tänkas avses? Vet vi exempelvis hur stora sb-cellerna var?

Den stora frågan är väl om det var en tidningsanka eller om Romander verkligen försökte något denna sista månad innan han gick i pension. Inget av alternativen verkar helt osannolikt.

Håller med om att båda alternativen är möjliga. Men om Romander försökte något, så måste det ha varit innan hans sista månad. Informationen dyker upp i bladet femte december, vilket innebär att man måste ha arbetat med det på RPS under en avsevärd tid.

Det är väl ingen avancerad gissning att han har de tankarna redan innan när HH styr och ställer. Sen tillträder han i februari och kan börja undersöka ordentligt. Beslagtar journalisters foto från OP´s Östersund besök 860225. Kanske han har sett någon person där som leder honom vidare ytterligare ? Men det är givetvis bara spekulation

Jo, det förstås, men jag menade om han försökte få ut information till allmänheten. Han kan ha upplevt det som stötande att mycket undanhölls på tvivelaktiga grunder.

Hans Holmér har i boken "Palme är skjuten" redovisat alla vittnesuppgifterna från mordplatsen. Han sorterar bort uppenbart falska vittnesutsagor och förklarar varför de är falska. Kvarstår gör vittnesutsagor som inte kan negligeras.

Den gemensamma tråden för de vittnesutsagor som är trovärdiga, är att OP övervakades av män som enligt vittnesutsagorna inte sett svenska ut med ett undantag, en man med blont år men mörka ögonbryn. Flera av dem verkar haft skäggväxt eller mustasch och det är en intressant uppgift från vittnena värd att notera: man ska ha ett gemensamt tecken i en hemlig grupp där man inte är du-och-bror med alla så att man lätt hittar till varandra i folkvimlet. En annan grupp det finns trovärdiga vittnesutsagor om är WT-män som talar ett tyskklingande språk. Dessa kan ha lett attentatet.

En svensk konspiration kan uteslutas att döma av Holmérs skildring av Palmemordet.

Om man tänker tanken att CIA lagt ut mordattentatet enligt ett känt CIA-mönster - under åren då Reagan var president - till ett USA närstående land, t.ex. Sydafrika, så faller de tysktalande WT-männen på plats.

Att den gruppen som ledde attentatet med WT hållit tyst är inte särskilt konstigt för de är professionella. Det finns dock ett erkännande av Eugene de Kock om att sydafrika är inblandat.

Att attentatsmannen som höll i revolvern håller tyst kan ha sin förklaring i att han troligtvis blev likviderad. Enligt känt CIA-mönster kan Sydafrika som ledde gruppen ha anlitat legosoldater eller simpla kontraktsmördare.

Den svenska ambassadsekreteraren i Bryssel Lars Ekström vittnade om att han dagen efter mordet fått höra om att en f d legosoldat befann sig i Sverige med uppgift att döda en europeisk statsman. Holmér binder den mannen till vänstergrupperna Action Directe i Frankrike och Rote Armee Fraction (RAF) i Västtyskland, men Holmér missar att tänka tanken att han i den rollen infiltrerat dessa båda vänstergrupper och i själva verket jobbade för CIA eller dem närstående underrättelseväsende. Den mannen bodde då han inte vistades i Belgien, i Brasilien och som bekant har Sydamerika varit USA:s bakgård där CIA hämtat legosoldater och kontraktsmördare.

Intressant är att utrikesminister (Secretary of State) George P. Shultz, som representerade USA vid Palmes begravning, ansåg att CIA under Bill Casey var alltför oberoende och opålitliga. CIA var bortom all kontroll då de minerade hamnar i Nicaragua och lämnade falska uppgifter på löpande band till honom.
Källa: George P. Shultz "Turmoil and Triumph - My Years as Secretary of State", 2010.

Passfotot är från 1994. Hoppas någon kan få tag i en bild från 80-talet.
Nej jag tror inte heller han år mördaren eftersom det inte finns någon logisk förklaring till WT aktiviteterna.