lite om Palmes egen inblandning i staybehind för er som inte sett detta:
I september 1953 fick Olof Palme sitt första fasta jobb. Det var den militära underrättelsetjänsten, Fst-Und. Detta innebär att han fick nära till jobbet som låg på samma gata på Östermalm som det palmeska släkthuset fanns.
Olof Palme utbildade sig till officer år 1947 och lärde där känna Lennart Hagman. På en fest hemma hos denna träffade Olof Palme för första gången också Birger Elmér, också från officersutbildningen. Lennart Hagman hade ett nazistiskt förflutet men fick trots detta snart arbete på Försvarsstaben och så småningom på Försvarsstaben underrättelsebyrå (Fst-Und).
Hagman ordnade så att Olof Palme kunde göra sina repövningar på Försvarsstabens Underrättelsebyrå istället för i fält. Hagman rekryterade även Birger Elmér dit. Efter muck fortsatte Palme frivilligt att arbeta på Fst-Und och kombinerade detta med att vara ledare i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) och International Student Council (ISC). Han rapporterade som studentledare till CIA och som anställd hos Fst-Und till Birger Elmér. Det han rapporterade var namn och uppgifter om kommunister. 1953 anställdes till slut Olof Palme vid Fst-Und för att tillsammans med Lennart Hagman och Birger Elmér arbeta som analytiker. Den blivande socialdemokratiske ekonomen Assar Lindbäck gjorde för sin del en del av värnplikten på samma ställe.
Olof Palme stannade dock inte länge som fastanställd vid Fst-Und utan i maj 1954 fick han tjänstledigt för att arbeta för partiledaren och statsministern Tage Erlander och i september samma år sa han upp sig. Det innebar dock inte att kontakterna med olika underrättelse- och säkerhetstjänster upphörde.Med all sannolikhet var exempelvis Olof Palme en del av den så kallade Stay-Behind-verksamheten som i Sverige organiserades upp av* CIA-agenten William Colby (senare CIA-chef) efter andra världskriget och början av 1950-talet. Ledningen för denna verksamhet i Sverige bestod av Bertil Kugelberg från Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF), Arne Geijer från LO och Alvar Lindencrona, direktör i familjen Palmes försäkringsbolag Thule.
Birger Elmér fortsatte arbeta på Fst-Und och var också en nära personlig vän med Olof Palme. De fortsatte att hålla kontakten och kring 1958 organiserade Birger Elmér upp en ny underrättelseorganisation inom ramen för den militära underrättelsetjänsten.* Det var Grupp B/IB och Olof Palme var väl insatt i denna verksamhet.
952 blev Olof Palme ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). 1946 hade SFS varit en av grundarna av International Union of Students (IUS), men i smabnad med Pragkuppen 1948 lämnade man denna organisation och 1950, efter en konferens i Prag med IUS, grundades en ny organisation, International Student Conference (ISC) med SFS som initiativtagare och västliga studentorganisationer som medlemmar. Olof Palme kom att ingå i styrelsen för den nya internationella studentorgansiationen.
Finansieringen av ISC kom från US-amerikanska underrättelstjänsten CIA via Foundation for Youth and Student Affairs (FYSA). Detta avslöjades 1967 och Olof Palme förnekade då all kännedom om kopplingar till CIA. Något som inte var sant. Olof Palme hade själv direkta kontakter med CIA och lämnade uppgifter om andra studentledare dit via den US-amerikanska ambassaden. Han var inte ensam, andra som gjorde detsamma var Bertil Östergren och Jarl Tranaeus. Bland annat lämnade Olof Palme uppgifter om de svenskar som deltagit i Pragkonferensen för Clartés räkning.
I den US-amerikanska medlemsorganisationen i ISC, NSA, så var alltid alla styrelsemedlemmar knutna till CIA. ISC var ett CIA-projekt, det är ingen tvekan om det.
Det är också tydligt och klart att Olof Palme mycket väl och ganska precis visste om att ISC var ett CIA-projekt. Han själv ingick i den skara personer som fungerade som informatörer för CIA i organsiationen. I den Fria Fackföreningsinternationalen som också finansierades av CIA på denna tid hade LO:s ordförande Arne Geijer samma roll. Palme och Geijer – Nixons lakejer skulle det senare låta under Vietnamrörelsens dagar. Vilket ju inte var helt fel alltså.
Kanske var Olof Palme ingen CIA-agent, men han var CIA-informatör. En angivare. OCh 1953 började han som sagt som anställd på den militära underrättelsetjänsten (Fst-Säk och Fst-Und) i Sverige.
Read more:
http://www.zaramis.nu/blog/2011/02/28/olof-palme-sakerhetsagenten/#ixzz1FHAqwUOl
Under Creative Commons License: Attribution Non-Commercial