Citat:
Ursprungligen postat av Emerain
Det är rättspraxis och juridiktänk rakt igenom där. Inom juridik så har "kunna göra xxx" betydelsen och ska utläsas som "ska göra xxx". Varvid "du får avgift om du inte kan visa upp biljett" har betydelsen "du får avgift om du inte visar upp biljett".
Vad du har i din ficka är oviktigt, vad du visar upp är det viktiga.
Men återigen:
Begagnar sig någon av husrum, förtäring, transport, tillträde till föreställning eller annat dylikt, som tillhandahålles under förutsättning av kontant betalning, och gör han ej rätt för sig, dömes, vare sig han vilseleder någon eller ej, för bedrägligt beteende.
Här står inget om "kan". Här talar man i absoluta termer om någon gjort rätt för sig eller ej. Och tittar vi vidare på lagen om tilläggsavgift ser den ut såhär:
1 § Den som driver kollektiv persontrafik, för vilken regeringen eller förvaltningsmyndighet fastställer taxa, får under de förutsättningar som anges i denna lag taga ut tilläggsavgift av resande som ej kan förete giltig biljett.
Här används orden "får" (taga ut tilläggsavgift) och "ej kan förete" (giltig biljett). Vad menas med dom? Vidare:
2 § Tilläggsavgift får ej tagas ut om avsaknaden av giltig biljett får anses vara ursäktlig med hänsyn till den resandes ålder, sjukdom, bristande kännedom om lokala förhållanden eller annan omständighet.
Här används ordet "avsaknad" (av giltig biljett). Vad menas med det?
3 § Tilläggsavgift bestämmes till belopp som är skäligt med hänsyn till trafikutövarens kostnader för biljettkontrollen och avgiften för den biljett som har avkrävts den resande men som han ej har kunnat förete.
Här används orden "avkrävts" och "ej kunnat förete". Vad menas med det?
Mest intressant är dock följande:
5 § Resande som vägrar att lösa biljett eller erlägga tilläggsavgift får avvisas från färdmedlet av tjänsteman som utför avgiftskontroll. Vad som nu har sagts om färdmedel gäller även sådant område för järnvägs-, spårvägs- eller tunnelbanetrafik till vilket allmänheten äger tillträde endast om färd avgift har erlagts.
På begäran av tjänsteman som utför avgiftskontroll lämnar polismyndighet handräckning för verkställande av sådan avvisning som avses i första stycket.
Här specificeras alltså vad man får och inte får göra med personer som "vägrar lösa biljett eller erlägga tilläggsavgift" (vägrar lösa inte samma sak som "ej kunnat förete")- och det står tydligt att man får "avvisas" (inte gripas) "från färdmedlet" (inte tex perrong) "av tjänsteman som utför avgiftskontroll".
Varför skulle man överhuvudtaget specificera vad som får göras med personer som "vägrar lösa biljett eller erlägga tilläggsavgift" om man redan har stöd i lagen för att envarsgripa dessa?