Citat:
Ursprungligen postat av Ektorp
Läste igenom några inlägg och började tänka på ett scenario. Förövrigt kan det appliceras i fler situationer än plankare vs kontrollant:
Situation:
Jag åker utan giltigt färdbevis, en kontrollant konfronterar mig och börjar hetsa om både det ena och det andra. Jag säger: "jaha.." och börjar knalla iväg.
Frågor:
1. Denna kontrollant har alltså "rätt" att enligt envarsgripande hålla fast mig till exempelvis en polis kommer?
2. Vad har då jag för rättigheter? (de kommande frågorna blir följdfrågor)
3. Kan jag bara fortsätta att försöka ta mig därifrån?
4. Skulle jag sen istället kunna bli anmäld för någon form av smitning om jag tog mig därifrån?
5. Om jag knuffar bort en vakt och går, är det våld mot tjänsteman?
1. Genom att åka med kollektivtrafik utan att betala så utnyttjar du en prestation som företaget vilken tillhandahåller möjligheten att åka kollektivtrafik tillhandahåller. Alltså genom att åka bussen eller tunnelbanan även om så bara 1 m har du i praktiken utnyttjat tjänsten. Denna tjänst har du kunnat utnyttja genom att lura exempelvis bussföretaget att du har betalat. När du lurar dem så innebär detta lurandrejeri att du sparar pengar och ser till att bussföretaget förlorar pengar. Alltså vad som händer är att du vilseleder ditt offer, bussbolaget, till en disposition vilken innebär en omedelbar förmögenhetsöverföring från bussbolaget till dig som gärningsman, du blir alltså rikare och dem blir fattigare. Detta är vad som utgör ett bedrägeribrott.
Om priset för resan understiger 1000 kr. så är det ett ringa bedrägeri eller bedrägligt beteende 9 kap. 2 § BrB (
https://lagen.nu/1962:700#K9P2S1).
Det finns ett undantag till bedrägligt beteende där något vilseledande inte ens krävs utan bara den omständigheten att kontant betalning inte skett leder till att brottet är fullbordat och återfinns i 9. kap. 2 § 2 st. BrB och till vilken räknas den som begagnar sig av husrum, förtäring,
transport, tillträde till föreställning eller annat dylikt, som tillhandahålles under förutsättning av kontant betalning, och gör han ej rätt för sig, dömes, vare sig han vilseleder någon eller ej, för bedrägligt beteende. Det krävs däremot fortfarande uppsåt och den som "glömt" att betala kan inte dömas för ett brott även om den kan tvingas betala för den del av prestationen den utnyttjat.
I straffskalan för bedrägligt beteende är böter eller fängelse i högst sex månader. Att fängelseingår i straffskalan innebär att 24 kap. 7 § 2 st. BrB (
https://lagen.nu/1942:740#K24P7S2) som reglerar envarsgripande kan bli aktuell. Den säger
Citat:
Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Lag (1987:1211).
Då det inom straffskalan för bedrägligt beteende återfinns fängelse i straffskalan så får envarsgripande göras. Envarsgripande kan göras både då gärningsman påträffas på "bar gärning" och "på flyende fot".
Svaret på fråga 1 är alltså JA
2. Vad har då jag för rättigheter? Vilka dessa rättigheter är är för mycket att förklara men.
Samma som alla som är "gripna" för småbrott. Att jag anger småbrott är för du har inte rätt till offentlig försvarare.
Låt oss ändra fråga 2 och besvara kan jag göra rätt för mig? Bedrägligt beteende är ett målsägandebrott, det följer av hänvisningen från 9 kap. 12 § BrB till 8 kap. 13 § BrB (
https://lagen.nu/1962:700#K9P12 till
https://lagen.nu/1962:700#K8P13). Det innebär att om transportbolaget anmäler brottet till åtal så kommer åklagare ta upp det till behandling. De kan däremot om de vill välja att låta personen gå fri eller betala för sig.
3. Kan jag bara fortsätta att försöka ta mig därifrån?
Även om du kan smita så får du inte smita då du ska stanna kvar och vänta på polisman, du är ju gripen, envarsgripen.
4. Finns inget som heter smitning i förhållande till plankning etc utan det omfattas eventuellt av våldsamt motstånd.
5. Ordningsvakter är enligt lag skyddade av begreppet tjänsteman och allt våld som riktas mot en ordningsvakt är att uppfatta som vålsamt motstånd eller våld mot tjänsteman och även våldsamt motstånd räknas hit. Vidare har ordningsvakter större befogenheter än väktare och det följer av dels Polislag (1984:387) men även Lag (1980:578) om ordningsvakter. Då särskilt 29 § Polislagen [cit. PL] (
https://lagen.nu/1984:387#P29) som hänvisar till 10 a och 13 §§ PL (
https://lagen.nu/1984:387#P10aS1 och
https://lagen.nu/1984:387#P13).
Väktare omfattas av tjänstemanbegreppet med stöd av 7 § lagen (1974:191) om bevakningsföretag (
https://lagen.nu/1974:191#P7) men då enligt paragrafen endast i relation till
- brotten våld eller hot mot tjänsteman 17 kap. 1 § BrB (
https://lagen.nu/1962:700#K17P1)
- förgripelse mot tjänsteman 17. kap. 2 § BrB (
https://lagen.nu/1962:700#K17P2)
- våldsamt motstånd 17. kap. 4 § BrB (
https://lagen.nu/1962:700#K17P4)
Svar på fråga 5: Ja.