Synthpop kommer aldrig att dö. Därför väcker jag liv i denna gamla tråd.
Jag upptäckte synthen hösten 98. Jag köpte Depeche Mode The Singles 86-98. Blev helt såld. Jag är uppvuxen med hårdrock men hade väl hört någon Depeche låt när jag var liten. PÅ 80:talet var det krig mellan synthare och hårdrockare. Synthare var bögar (ha ha, så djävla fånigt egentligen). Så var det.
I alla fall så upptäckte jag att synthen sparkar arslen.
Depeche Mode The Singles 86-98 är ett utmärkt första val om man är intresserad av synth. Det tycker jag i alla fall. Depeche har utvecklats en del sen starten här. Dom bevisar att en synthpop låt behöver inte gå i 180 knyck för att låta bra. Redan första låten "Stripped" är en av gruppens bästa alster någonsin. Det är ingen snabb låt. Det finns en industriell tyngd och groove i låten som är grym.DEpeche har en singel samling från åren 81-85 också. Den är inte lika bra tycker jag men det finns en del höjdarlåtar. "Love In It Self", "Leave In Silence" och "Blasphemous Rumours" t.ex.