Kommunism fungerar i praktiken.

Det har provats av stora länder, flera stycken. Det har alltid slutat illa. Nu har någon hittat en liten grupp ute i skogen, och skriker upphetsat: - Kolla, kolla, det funkar ju !

På vilket sätt var Sovjet kommunistiskt? Jag har svårt att se forna Sovjet som ett klasslöst samhälle, jag skulle snarare påstå att det var ett statskapitalistiskt samhälle. Tankar kring det?

Du är inte lite dum du. Läs på lite om vad kommunism är innan du gör bort dig igen.

Han skrev inte att det var kommunistiskt, han skrev att det var det bästa exemplet på att kommunism inte fungerar. Varje gång man har gjort ett försök att skapa det kommunistiska samhället har det slutat i lidande och misär, du kan inte bara bortse från det genom att säga: "Jamen de lyckades ju inte skapa drömsamhället marx beskrev, då var det inte kommunism".

Om jag skapade en ideologi som gick ut på att man skulle hoppa från höga höjder för att på det sättet nå det perfekta samhället och alla som prövade dog eller blev allvarligt skadade, skulle du då säga att:
A: Ideologin fungerar inte
B: Ideologin har aldrig prövats eftersom alla dött istället för att uppnå det perfekta samhället

Det råder för övrigt rätt stor koncensus om att sovjetunionen var en socialistisk diktatur och inte "statskapitalism". Finns en separat tråd.
Tankar kring det?

När ska statssocialister förstå att frihet fungerar mycket bättre än tvång. Det är på grund av att den här communityn är ett frivilligt samarbete som den kan fungera. En stat som försöker åstadkomma samma sak genom att tvinga människor att leva på ett visst sätt är dömd att misslyckas.

"Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov."

Så länge kommunismen vilar på denna idiotiska idé så kommer den inte att fungera. Hur ska man kunna avgöra vad en människas behov är? Är det mat för dagen, tak över huvudet, en plasma-TV eller kanske ett privatplan? Och hur ska man kunna avgöra i vilken utsträckning en människa förmår bidra? Är det arbete en halvtimme om dagen 2 dagar i veckan, eller 18 timmar om dagen 7 dagar i veckan?

Kommunismen fungerar absolut, i små och frivilliga samarbeten. Familjen är ett utmärkt exempel i ännu mindre skala; i regel fungerar familjer så att man arbetar efter förmåga och bidrar med de pengar man kan, varefter familjemedlemmarna delar på pengarna, eller varorna som köpts för pengarna, efter behov. Om en man är arbetslös samtidigt som hans fru tjänar 40 000 i månaden, eller vice versa, är det sällan så att den mer välbeställde behåller alla sina pengar själv och låter partnern leva på existensminimum. Precis som spädbarn sällan tvingas in i arbete för att förtjäna sin mat och sitt husrum.

Fri och frivillig kommunism, decentraliserad och på liten skala, fungerar ofta helt okej. Det ger trovärdighet till den anarkistiska kommunismen; men knappast till den auktoritära form av kommunism du själv förespråkar (av din avatar att döma, rätta mig om jag har fel).

Den gamle anarkokommunisten Errico Malatesta uttrycker sig bättre än jag:
"Tvångskommunismen skulle bli det mest förhatliga tyranni, som den mänskliga anden kan tänka sig. Och den fria och frivilliga kommunismen är en ironi, om icke rätten och möjligheten finns, att leva i en annan regim, en kollektivistisk, mutualistisk, individualistisk eller vilken man vill, ständigt under betingelsen, att man ingen undertrycker eller utsuger."


Herrn talar ur arslet, ser jag. Ett "äkta" kommunistsamhälle är helt enkelt ett samhälle där medborgarna/medlemmarna gemensamt äger produktionsmedlen, och delar på resultatet av produktionen. Kommunism är alltså ett ekonomiskt system. Hur många brudar du får har över huvud taget inget med varken kapitalism, socialism eller kommunism att göra. Om du får tycka vad du vill eller inte avgörs även detta av något annat än det ekonomiska arrangemanget samhället lever efter; det finns inget inneboende i kommunismen som säger att du inte får tycka vad du vill, eller att du får tycka vad du vill - precis som detsamma inte finns i något annat ekonomiskt system. Enligt Kropotkin är du fullt fri att tycka vad du vill, dvs politiskt frihetlig kommunism; enligt Lenin är du inte lika fri att göra det, dvs politiskt auktoritär kommunism. Liksom vi i Sverige är fria att tycka (nästan) vad vi vill, vilket är en relativt politiskt frihetlig kapitalism; medan du i Chile under Pinochet inte var lika fri att tycka vad du ville, dvs politiskt auktoritär kapitalism.

Du blandar, så att säga, ihop äpplen och päron.


Jag tror att det framkom i klippet TS postade

Jag menade det mer som en uppmaning. Hade varit sjukt kul att se hur ett sådant företag skulle organiseras och klara sig på längre sikt.

Det var snarare likt feodalism där människor tvingas till ett liv på en åker eller den något modernare varianten, en fabrik, styrda av fedoalherren/partipampen. Centralt i landet sitter hovet/partitoppen. Klasslöst var det självklart inte.

Så här skulle det kunna gå till:
http://www.mondragon-corporation.com/language/en-US/ENG.aspx

"The MONDRAGON Corporation is a federation of worker cooperatives based in the Basque region of Spain. Founded in the town of Mondragón in 1956, its origin is linked to the activity of a modest technical college and a small workshop producing paraffin heaters. Currently it is the seventh largest Spanish company in terms of turnover and the leading business group in the Basque Country. At the end of 2009 it was providing employment for 85.066 people working in 256 companies in four areas of activity: Finance, Industry, Retail and Knowledge."
http://en.wikipedia.org/wiki/Mondragon_Corporation

"In 2002 the MCC contributed 3.7% towards the total GDP of the Basque Country and 7.6% to the industrial GDP. The valley of the High Deba where it is located enjoyed a high level of employment in the 1980s while the rest of the Basque industrial areas suffered from the steel crisis.

Noted poverty expert and sociology professor Barbara J. Peters (Southampton College, Long Island University) has studied the incorporated and entirely resident-owned Basque town of Mondragón, Spain. "In Mondragón, I saw no signs of poverty. I saw no signs of extreme wealth," Peters said. "I saw people looking out for each other..."
http://en.wikipedia.org/wiki/Mondrag%C3%B3n

1956-2010 bör väl kunna anses som lång sikt? Och att man lyckats få företaget att växa från ett par medlemmar till drygt 85 000 där produktionen står för 3,7% av Baskiens BNP, samtidigt som man hållit nere arbetslösheten i området, skapat en egen bank och ett eget universitet - samt ett samhälle som gett upphov till böcker och artiklar med titlar som "Spanish Town without Poverty", bör väl ses som ett ganska bra betyg för strategin?

Och som Memnok redan svarat:
Han skrev inte att det var kommunistiskt, han skrev att det var det bästa exemplet på att kommunism inte fungerar. Varje gång man har gjort ett försök att skapa det kommunistiska samhället har det slutat i lidande och misär, du kan inte bara bortse från det genom att säga: "Jamen de lyckades ju inte skapa drömsamhället marx beskrev, då var det inte kommunism".

Kommunismen, införd enligt marxistisk-leninistisk modell med ett proletariatets diktatur representerad av det kommunistiska partiet, verkar helt enkelt inte fungera. Det blir aldrig ens någon kommunism av det hela. Det enda sättet att skapa en fungerande kommunism verkar vara genom att människor frivilligt ansluter sig till kommunistiska samarbeten, och arbetar inom dessa enligt kontrakt om att bidra eller åka ut. Med andra ord - anarkistisk kommunism verkar fungera helt okej; kommunism i marxistisk form, och i andra auktoritära former, verkar inte fungera alls. Den går inte ens att uppnå, utan faller platt innan det ens blir tal om det.

Är du någon sorts idiot?
Kommunism handlar om produktionsättet, inte vem som får flest tjejer.
kommunism river de socioekonomiska skillnaderna inte personligamisslyckanden.

Självklart fungerar kommunism i praktiken, stora likväl små samhällen.