Marina Johansson försvunnen i Spekeröd 2010-07-27, hittad mördad 2012-04-14

Manipulation, sista chansen att få upprättelse och ett "Vi gjorde allt vi kunde".

Det är inte många som skriver om resningen öht. GW och Alhem, som inte brukar ha tunghäfta, tiger som muren.

I förrgår greps en man misstänkt för dubbelmord, och där är inte GW sen att ta bladet från munnen: Leif GW ger här sin syn på dubbelmordet. Resningen är juridiskt mycket mer intressant, men säger han något? Vet du varför?

Nej, då det finns fler chanser det begriper du väl. För varje bevis som kommer så kan resning ansökas.
Inte ett dugg orolig att man resonerar att man gjorde allt man kunde. Domslut får inte vara felaktiga det är ganska pinsamt för rättssamhället.
Och ännu värre att RÅ anser en sak och HD en annan. Det finns risk för översikt och samtal om lagstiftningen.


Jag vet vad GW anser om detta mordet så jag tvivlar inte på hans åsikter.
Resning i detta fallet skulle vara unikt,.

2 min 26 sek (./. telefonsvararsignaler plus 2 sek avlyssning från CJ:s sida) resp. 5 min 22 sek för att knappa in det andra sms:et) utvisar att detta första sms varit väl förberett, medan det andra givetvis var avhängigt CJ:s svar. - Det första sms:et hävdar jag låg som ett utkast i MJ:s mobil, färdigt att tryckas i väg.

Jag har redan svarat på detta att jag skrev samma meddelande med T9 i en Sony Ericsson på 2 min 2 sek.

Jo, det var ett tänkvärt inlägg. Jag hittade ett annat, med vissa felaktigheter, men intressant?

Det saknar helt relevans eftersom det sms som avsändes från MJ:s mobil föregicks av att systern ringde. Sms:et i föreliggande fall kännetecknas dels av att avsändaren känt till MJ:s planerade båttur, inköp av ny dragkrok, systerns smeknamn, och dels av att avsändaren varit angelägen om att skicka i väg sms:et snarast möjligt. Sms:et måste vidare ses i sitt sammanhang och att det 6 min efter svars-sms nr 2 följdes av en fordonsfråga vid den mer eller mindre exakta positionen: "In-/utfarten till fyndplatsen.

Det är mördaren som är avsändaren till sms:en till systern såväl som till Fordonsupplysningen; någon annan rimlig tolkning finns inte efter det fynd som gjorts.

Jag tror att du är sanningen på spåret här.

En mer rimlig tolkning, med tanke på kunskap och tiden och fordonsförfrågan, är väl att det är telefoninnehavaren som kan ha skickat sms:et.

Okej, har Anvik nu förflyttats ett antal kilometer till infarten till fyndplatsen. Så han befann sig gående, cirka 5 kilometer från bostaden och bara drygt en halvtimme senare ser någon honom promenerande från bygden vid golfbanan, efter att han parkerat en bil där.

Jag förstår att åklagarna inte får ihop tiderna.

Det saknar inte alls relevans, eftersom du skrev att det måste ha varit skrivet i förväg eftersom det skickades efter 2 min 26 sek.

Fast telefoninnehavaren lever inte då det är lite nytt och kartlagt i detalj. Så det återstår inte så mycket mer än att just F har hennes telefon. Marina lever inte heller då han påstår att hon går hemifrån. Inte heller då han ändrar sig att hon pysslar i köket fast han innan sagt att han inte såg henne den 28 juli. Trots att hennes telefon är hemma den dagen så fattar inte F hur man kan fastställa detta.
Han har helt missat detta och då börjar hans ändringar.
Varför slutar han medverka i förhör?

En godbit till från Dagens Juridik, belyser ämnet på ett sakligt sätt och har koll på läget.

"Det synes inte vara något fel alls på tingsrättens dom, som ju även fastställdes av hovrätten. Kommentarer av det här slaget är bara dynga, spridd av folk som inte ens har de olika titlarna vid en tingsrätt klara för sig. Att få någon fälld för mord utan att man har hittat kroppen är svårt även i de fall då det finns teknisk bevisning som med styrka talar för att ett mord har skett och att den tilltalade kan knytas till det. Jag tror att alla vi som har någon inblick i vad som krävs är överens om att domarna i detta fall var korrekta. Det stora felet i detta ligger i att polisen misslyckades med det som en frivilligorganisation lyckades med på kort tid, och att åtal väcktes trots att kroppen inte hittats. Att bevisningen möjligen skulle ha hållit i det ordinarie förfarandet om de omständigheter som nu framkommit varit åberopade och kunnat ställas mot de indicier åklagaren hade, är inte heller samma sak som att det blir resning."

Som sagt, en så dålig utredning som det är i det här fallet vinner inget gehör,