Varifrån kommer ondska enligt hinduer och buddhister?

Ja, en bra fråga. Några åsikter?

Jag tänker mig som så att i buddhismen så är tror man ju inte på nå Gud, i alla fall i Therevada, så människan har själv ansvaret över det onda. En del av livet är ju lidande, man ska lära sig hantera det och bli fri från det - månniskor mår inte bra av det onda, men det onda är en del av livet. Inget att tänka över, lär dig hantera det istället - som är typ buddhismens livsfilosofi i övrigt.

I hinduismen så tror jag att det onda existerar som ett resultat av att världen var i kaos innan gudarna/guden skapade ordning. Ordning är alltså det som är bra, det goda. Människan försöker vara så organiserat som möjligt, för godhet kommer ur ordning, ondska kommer ur oordning. Så man kan säga att det onda är ett resultat av att människan inte är sådär jättebra på att vara ordnade, fast de försöker med kaster och allt möjligt.

Hur tänker ni? Finns det ens något svar som anses som Det Rätta?

Inom buddhismen så orsakas onda handlingar av bl.a. dålig karma. Lever du osunt, missbrukar droger, tänker själviskt, är gnällig osv så kommer detta till orsaka att du tänker och agerar ondskefullt.

Det finns ju såklart lite olika uppfattningar inom Hinduismen - det är ju en sådan bred och mångfasetterad religion. Generellt sett så brukar man dock mena att ondska så som vi " i väst" definierar det inte finns. Ondska är helt subjektivt, och är vad som upplevs av en enskild individ då denne utsätts för lidande som följd av en annan människas passionerade handling.

En specifik handling är varken ond eller god, utan det är motiven eller bristen därav som avgör det hela. Alla handlingar kan delas in i antingen Ignoranta, Passionerade eller Goda handlingar (eftersom Godhet är den totala motsatsen till ondska, och eftersom ondska är subjektivt, så måste godhet vara objektivt).

Okej, men det förklarar mer hur ondska kan existera, än varifrån det kommer.

Men ondska kommer ju inte från någonstans, det är bara en naturlig motpol till godhet. Allting har ju en motsatts.

Godhet är de handlingar som görs dels i enighet med sin plikt och utan strävan för själva resultatet. Det är till exempel inte en god handling att ge någon alla sina pengar - om det görs för att man själv mår bra och om man gottar sig i hur "god" man är. Däremot så kan det vara en god handling att döda någon, om det går i enighet med din plikt, om det är för det bästa (tänk döda en egoistisk ledare som får sitt folk att lida) och om det görs utan att man är fäst vid "handlingens frukter" som det så fint kallas.

Godhet: allt som för en närmare moksha
"ondska": allt som får en att vara fast i samsara

det finns ingen absolut moral.

Jag kanske inte riktigt förstår frågan? Vad menar du egentligen? Varför skulle det komma från någonstans? Det är bara lika naturligt som att en sten faller när man släpper den, så faller människan ner i samsara på grund av "ondska". Det är bara en naturlag lixom.

Ondska skulle väl ur ett hinduiskt perspektiv kunna beskrivas som motsatsen till (eller avsaknad av) dharma, konsekvensen av felaktigt handlande helt enkelt.

att det finns ondska beror på yin och yang principen, som säger att om det finns ljus så måste det finnas mörker, och om det finns godhet måste det finnas ondska. godhet och ondska är som två sidor av ett mynt, så det ena kan inte finnas utan den andre. godhet och ondska är illusioner... egentligen finns bara gudomlighet. människor kallar smärta för ondska, men det finns goda anledningar varför det finns smärta. det finns där för att till exempel hindra oss göra saker som kan skada vår kropp. vi får smärta om vi skär oss med en kniv till exempel. 'ondskan' vägleder oss till godhet om vi råkar gå fel.

Enligt vad jag har hört om hinduism och buddhism, så är det människans okunnighet som är orsaken till ondskan. När människor blir upplysta, så upphör ondskan.

Enligt buddhismen finns ondska igenom och pga människors "världsliga" begär. Karma påverkar mer hur man föds i nästa liv. Karma påverkar inte den fria viljan. Man blir inte ond för att man har dålig karma. Man får dålig karma för att man är ond.
Släpp dina begär och bli en del av alltet/inget och du uppnår Nirvana.

Edit: Nu pratar jag om Buddhismen.

Fel. Okunnigheten är boven i dramat. Ur detta kommer felaktigheten att vi är ett permanent jag, seperat från andra.(Jag..du..min..inte min... osv. Dualism helt enkelt). Detta skapar i sin tur girighet och hat.

http://www.naljorprisondharmaservice.org/pdf/ThreePoisons.htm

Det var en riktigt blåst fråga... Mytologin som är spunnen kring hinduism och till viss grad också inom buddhism har självklart svagare sagor och representationer för att få in det i skallen på folk kring 3000 år innan jesus, jag vet att vi snackar om indier men IQ'n var ändå inte så jevla hög generellt.

Nu varifrån ondska kommer finns det väldigt logiska (som resten av hinduismen om man bortser från barnsagorna i religionböckerna på SO lektionen.. ) svar. Ondska ekvivalent med dålig karma kommer från människan. Inom oss finns en naturlig lust för den enkla vägen och ju mer chanser som ges lockas vi att ta felsteg som leder till kortsiktig vinning. Du fuckar upp din själ/medvetande/sinnelag kalla det vafan man vill. Så ondskan kommer från dig. Du är den enda som kan bli kvitt den och det kan göras genom att meditera/se på dig själv som tredje person/vara simpel/trevlig/icke självisk/uppnå lite nirvana ref(SO böckerna igen).. u get my point. Enkel filosofi som fortfarande skulle fungera.

Det är nog få buddhister som delar upp händelser eller personer som goda eller onda, det kräver ju någon som dömmer, t ex en gud.

Ett frö i form av negativa tankar blir sått hos någon på grund av tidigare händelser i personens liv, på grund av hans okunnighet låter han tankarna utvecklas till hat som han sedan agerar utåt. Då uppkommer ett frö i mottagaren av hans hat som på grund av okunnighet växer sig starkare osv...

Alltså det du kallar ondska kommer som så mycket annat från människors hjärnor enligt buddha.