2010-05-26, 18:30
  #1
Medlem
Kaktusmelons avatar
Hur kommer det sig att det är så vanligt att folk sätter frågetecken när man inte ens ställt en fråga?

Fiktivt exempel: Jag undrar om du inte är lite fet?

Ett verkligt exempel: Trodde detta var något alla visste sedan lågstadiet?

https://www.flashback.org/t1205316 Se sista meningen i andra inlägget i tråden.
__________________
Senast redigerad av Kaktusmelon 2010-05-26 kl. 18:33.
Citera
2010-05-26, 18:54
  #2
Medlem
Dingbatss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kaktusmelon
Hur kommer det sig att det är så vanligt att folk sätter frågetecken när man inte ens ställt en fråga?

Fiktivt exempel: Jag undrar om du inte är lite fet?

Ett verkligt exempel: Trodde detta var något alla visste sedan lågstadiet?

https://www.flashback.org/t1205316 Se sista meningen i andra inlägget i tråden.
Kan du inte förstå det själv? För att man i huvet uttalar det som om det var en fråga. Det betyder inte samma sak som med punkt. Väldigt logiskt.
Citera
2010-05-26, 19:17
  #3
Medlem
Egon3s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kaktusmelon
Hur kommer det sig att det är så vanligt att folk sätter frågetecken när man inte ens ställt en fråga?

Fiktivt exempel: Jag undrar om du inte är lite fet?

Ett verkligt exempel: Trodde detta var något alla visste sedan lågstadiet?

https://www.flashback.org/t1205316 Se sista meningen i andra inlägget i tråden.
Det finns flera förklaringar. Mekanismen är en nyansering som efterbildar talspråkets rikare möjligheter när det gäller att indikera att ett inte-så-tvärsäkert påstående. Vi har tonfall och kroppsspråk i talspråket. Behovet av vaghetsmarkörer torde vara bevisat med fullkomlig säkerhet!

Om jag minns mina franska fragment rätt så kan ett påstående och en fråga se ut precis lika dana, bortsett från höjd intonation i talat språk och frågetecken i skriven franska. Efter vederbörligt blanksteg ? Det nya bruket av frågetecknet i svenskan kan [kanske] ses i det ljuset också?

Fiktivt exempel: Jag undrar om du inte är lite fet [– vad tycker du själv]?

Ytterligare en aspekt är att osäkra verbformer har i stort sett försvunnit ur språket. Inströdda frågetecken kan till nöds ersätta konjunktiv och andra nyanser. I en värld där politikerna har allt mindre att sätta emot hasardspelarna så blir det alltmer tabu att medge att något skulle kunna vara osäkert efter höstens val. Väljarna kommer att ge oss förnyat förtroende?

Exemplen i inlägg #2 på systertråden kan nog uppfattas som satsförkortningar. I engelskan har de/vi det behändiga "isn’t it?" som alltså numera i svenskan kan förkortas till bara »?«.
Citat:
Man kan väl göra allt [– kan man inte det]?
Tror du inte på Jesus är du inte längre kristen utan jude. Trodde detta var något alla visste sedan lågstadiet [–vad tror du]?
Frågetecken efter en syntaktiskt entydig fråga med omvänd ordföljd, det frågetecknet är strängt taget redundant.
Citera
2010-05-26, 19:37
  #4
Medlem
Bronco68s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Egon3
Det finns flera förklaringar. Mekanismen är en nyansering som efterbildar talspråkets rikare möjligheter när det gäller att indikera att ett inte-så-tvärsäkert påstående. Vi har tonfall och kroppsspråk i talspråket. Behovet av vaghetsmarkörer torde vara bevisat med fullkomlig säkerhet!

Om jag minns mina franska fragment rätt så kan ett påstående och en fråga se ut precis lika dana, bortsett från höjd intonation i talat språk och frågetecken i skriven franska. Efter vederbörligt blanksteg ? Det nya bruket av frågetecknet i svenskan kan [kanske] ses i det ljuset också?

Fiktivt exempel: Jag undrar om du inte är lite fet [– vad tycker du själv]?

Ytterligare en aspekt är att osäkra verbformer har i stort sett försvunnit ur språket. Inströdda frågetecken kan till nöds ersätta konjunktiv och andra nyanser. I en värld där politikerna har allt mindre att sätta emot hasardspelarna så blir det alltmer tabu att medge att något skulle kunna vara osäkert efter höstens val. Väljarna kommer att ge oss förnyat förtroende?

Exemplen i inlägg #2 på systertråden kan nog uppfattas som satsförkortningar. I engelskan har de/vi det behändiga "isn’t it?" som alltså numera i svenskan kan förkortas till bara »?«.
Frågetecken efter en syntaktiskt entydig fråga med omvänd ordföljd, det frågetecknet är strängt taget redundant.


Jag tror att Egon3 träffade huvudet pa spiken här. I synnerhet haller jag med om argumentet att fragetecken möjligtvis är ett sätt att kompensera för ett rikare verbböjningsystem som har försvunnit ur svenskt skriftsprak i och med rättstavningsreformen 1946.
Citera
2010-05-28, 00:35
  #5
Medlem
Fargoths avatar
Tänkte också på detta idag. Mycket irriterande fenomen!
Citera
2010-05-28, 20:47
  #6
Medlem
Kaktusmelons avatar
@Dingbats
Är ju fan inte logiskt. Dåligt svar. Du kanske inte är smart nog att fatta vad jag menar

@Egon3

Bra svar!!!!!

Citat:
Ursprungligen postat av Egon3
Om jag minns mina franska fragment rätt så kan ett påstående och en fråga se ut precis lika dana, bortsett från höjd intonation i talat språk och frågetecken i skriven franska. Efter vederbörligt blanksteg ? Det nya bruket av frågetecknet i svenskan kan [kanske] ses i det ljuset också?

Angående den fetmarkerade meningen så tycker jag att den skiljer sig från de exempel jag tog. Detta är mer en fråga enligt mig än vad mitt exempel var. Mitt exempel var ju ett påstående fast med underton av undran. Men nu för tiden så frågar man ju ibland på ett sätt som skiljer sig från traditionen. T.ex. Du ska inte med och äta lite paj?
Detta är ju nån form av order men görs i som fråga och kan enligt mig vara ok att avslutas med ett frågetecken.
Citera
2010-05-28, 21:43
  #7
Medlem
Dingbatss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kaktusmelon
@Dingbats
Är ju fan inte logiskt. Dåligt svar. Du kanske inte är smart nog att fatta vad jag menar
Nej, det är både fullkomligt logiskt och korrekt.

Dessa människor använder frågetecknet för att indikera frågeintonation, dvs. att tonen går upp mot slutet av meningen. Att man "ska" använda frågetecken bara till det som i Svensk grammatik för årskurs fyra kallas för en fråga är inget som är skrivet i sten, så att påstå att folk som använder punktuationen på ett sätt som för fram det de vill ha sagt har "svårt för frågetecken" är idiotiskt.
Citera
2010-05-28, 22:29
  #8
Medlem
Egon3s avatar
Om man bortser från TS inlägg #1 och bara tittar på trådens rubrik så kan denna uppfattas på två sätt:

A. Varför har många svårt för att begränsa användningen av frågetecken till syntaktiskt korrekta frågor?

B. Varför har många så svårt för att acceptera lite kreativ användning av frågetecken?

TS inlägg #1 hör till grupp A.

Ytterligare en förklaring till den kreativa stilen är att de sociala medierna går mot korta meddelanden. Ett ? på slutet tar mindre plats än ordet kanske i texten. Ännu lite värre med "perhaps" och 7 bokstäver.

Citat:
Det nya bruket av frågetecknet i svenskan kan [kanske] ses i det ljuset också?
Citera
2010-05-29, 11:33
  #9
Medlem
Kaktusmelons avatar
Om man vänder lite på det då. När man ställer en retorisk fråga som man alltså egentligen inte vill ha svar på, bör man då kunna skippa frågetecknet och använda sig av punkt istället?
Citera
2010-05-29, 13:18
  #10
Medlem
Egon3s avatar
I varje fall kan en uppmaning med frågesyntax dekoreras med utropstecken.

– Kan du skicka saltet!

Den som har allergi mot utropstecken kan kanske fråga efter antihistamin på MedStop eller Preem. Skurar av utropstecken kan bli lite för starkt för vem som helst.
Citera
2010-05-29, 13:20
  #11
Bannlyst
[quote=Kaktusmelon]Hur kommer det sig att det är så vanligt att folk sätter frågetecken när man inte ens ställt en fråga?

ja vet inte vet du
Citera
2012-11-24, 21:02
  #12
Medlem
switchls avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Dingbats
Nej, det är både fullkomligt logiskt och korrekt.

Dessa människor använder frågetecknet för att indikera frågeintonation, dvs. att tonen går upp mot slutet av meningen. Att man "ska" använda frågetecken bara till det som i Svensk grammatik för årskurs fyra kallas för en fråga är inget som är skrivet i sten, så att påstå att folk som använder punktuationen på ett sätt som för fram det de vill ha sagt har "svårt för frågetecken" är idiotiskt.
Nej, det gör dom inte. Titta på det här examplet igen:
Citat:
Tror du inte på Jesus är du inte längre kristen utan jude. Trodde detta var något alla visste sedan lågstadiet?
Det finns ingen anledning att ställa en fråga efter den första meningen. Personen som har skrivit texten ovan försöker med den andra meningen säga att han är förvånad över att den han talar med inte visste att man är jude om man inte tror på Jesus.

Jag tror inte att personer som använder frågetecken på det här sättet gör det medvetet. De försöker inte ställa frågor. Det är något konstigt som händer i huvudet som gör att de skriver meningen som en fråga. Jag har själv gjort det ett antal gånger och sedan undrat varför jag gjorde så.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in