Mordet på Ann Wollbrant, Kungälv, 1974.

Det här fallet är verkligen klassiskt. Tänker alltid på stackars Ann och John Hron när jag åker förbi Kode. Vet någon var i Kode Ann bodde? Har sett en bild från 1974 på ett tegelhus med ett smidesräcke.

Hur fick 'blomstrand" tag på offr-------var han verkl betrodd för att köra bil,isåf var hon kanske liftare ?

Väldigt länge sen jag läste om detta !

Jobbade "Blomstrand" ngnsin+isåf inom vilket yrke?

Det här fallet är verkligen klassiskt. Tänker alltid på stackars Ann och John Hron när jag åker förbi Kode. Vet någon var i Kode Ann bodde? Har sett en bild från 1974 på ett tegelhus med ett smidesräcke.

Tack för all information.
Såg att hennes pappa dog 64 år gammal 1992. Någon fru vid namn Wollbrant finns inte bland folkbokförda i Sverige.

Familjen var folkbokförd på adressen Rubinvägen 5 i Kode.
Föräldrarna skildes 1977-05-11. Mamman gifte om sig 1979-01-27 och dog redan 1980-07-29, endast 47 år gammal. Hette då Olsson i efternamn.

Tack återigen. Huset är verkligen ett tegelhus och ser lite ut som jag minns det från bilden. Trappräcket jag mindes finns nog på baksidan.

Så tragiskt med mamman som går bort endast sex år efter Ann.

Det kan vidare nämnas att Ann Wollbrants mördare hade två stora beundrarinnor i sexologen Maj-Britt Bergström-Walan och journalisten Lisbeth Brattberg vid Expressen. Walan-Bergström sade bl a i en intervju med Aftonbladet att de flesta "våldtäkter" som anmäls i själva verkat är nojs som BO själva är med på, till en början. När BO senare ändrar sig, kan det leda till mord då GM känner sig stressad. Bergström-Walan spekulerar att det förmodligen var det ett sådant scenario som inträffade i fallet Wollbrant. Walan-Bergström ansåg vidare att fängelsestraff för sexbrott bör avskaffas, då dessa bara bidrar till GM:s ohälsa. Slutligen är Walan-Bergströms råd till den flicka som hamnar i klorna på en våldtäktsman, att ge honom det han egentligen vill ha, d v s kontakt, värme och medmänsklighet. Ty då kommer han lust att skada försvinna.
Brattberg å sin sida ansåg att GM var ett lika stort offer som BO. Att någon ens fantiserade om att kasta denna sköra varelse i fängelse, ansåg hon vara hårresande. I varenda krönika signerad Brattberg poängterade hon hur tragiskt det hela var för GM. Jag får anta att både Bergström-Walan och Brattberg blev själaglada då deras skyddsling kunde promenera ut från rättspsyk som en fri man, efter bara ett par månader?