I ett besök i verkligheten träffade jag nyss på engelska "failing" som en mindre lyckad variant på det postmoderna och twitter-vänliga substantivet "fail". Långa substantiv som "failing" / "failure" / "insufficiency" är bara ägnade att minska informationsinnehållet i moderna och rationella medier. Långa ord är en fara i trafiken, inte minst i jultrafiken.
http://i47.tinypic.com/11j20t0.jpg
Antag att vi normaliserar en hel flora av begränsade framgångar till svenska »fejl«. Antag vidare att svenska författare med internationell framgång ansluter sig till denna radikala pruning av den svenska vokabulären. De låter helt enkelt ordbehandlaren normalisera substantiv med negativ klang till fejl.
fiasko, flop/flopp, tillkortakommande, misslyckande, magplask, djupdykning, haveri, plattmatch, blamage, klavertramp => fejl
Hur skall då översättare välja ord på de språk som fortfarande tillåter synonymer? Hittills har alltså engelskan kunnat erbjuda synonymer som "failing, lack of success, neglect, non-performance, bankruptcy, downfall". Jo, lätt som en plätt: fejl => fail.
Motsvarande vid översättning till italienska, fejl => fallimento — och därmed bastu. Tidigare kunde översättaren translatera ett tillkortakommande som "fallimento, insuccesso, fiasco; omissione, il non fare, il trascurare, il mancare a; mancanza, insufficienza, scarsità; deterioramento, indebolimento, deperimento; collasso; bancarotta". Det är symptomatiskt att ett land av spaghetti saknar ett kort ord för ett hederligt svenskt fejl.