Citat:
Ursprungligen postat av rrpiper
Ok, jag tycker iallafall att det är intressant med var gränsen går för berättigad eller konstruktiv ilska, hur du tänker kring det och hur du agerar. Om du vill skriva mer om det så är jag intresserad.
Gränsen? Det vet jag inte, orkar inte tänka om det. Jag kan reagera blixtsnabbt utan tanke, eller så kan jag välja att trycka på en knapp.
Det konstiga, i första fallet, är att det ändå alltid är konstruktivt, utan att jag bevisligen har hunnit tänka.
Försöker någon slå mig t.ex., så hinner jag alltid reagera innan slaget har träffat (mig). Inte sällan hinner jag påbörja mitt svarslag innan jag undvikligen själv har blivit träffad. Jag är själv t o m förbluffad över detta. Lite är det nog en träningssak, men inte helt eller primärt. Har många historier om detta, men detta gör att jag vågar gå fram till någon som är riktigt arg och bara stå några centimeter från deras ansikte. Och då svalnar de snabbt, i regel.
Det sista fallet är också ytterst användbart. Jag kan vänta och vänta, sen tar jag dem explositivt. Så att de blir totalt överrumplade.
Men den här tiden är fröbi , som tidigare sagt. Jag vill inte vara sån längre. Jag är för gammal, och fighten är inte längre så narkotisk.
Men det är bra att ha detta under ytan, och du ska tro, att tjejerna gillar det. Det känner lukten, hela tiden, hela tiden, och de älskar det. Men de vet nog inte alltid vad det är de älskar, tror jag, Hursomhelst, så känner de sig trygga iaf, tror jag. Och det, det är sant.
Men.
The beast within me, han dör bara med mig. Han är mig.