Varför är tyskar och fransmän så vrånga med att snacka engelska?

Simpsons dubbades inte från början, det hade visats några säsonger innan man började göra det. Fiaskot hade kanske blivit mindre brutalt om man inte hade vant sig vid de engelska originalrösterna. Minns själv att jag avskydde den dubbade versionen av "Bumbibjörnarna", som tidigare visats i SVT med orginalröster (då som "Gummibjörnarna").

Helt fantastiskt! Så jävla kul! Men hur sjutton lyckades du hålla dig för skratt?

Dubbning har blivit en viktig del för många artisters försörjning. Och på så vis kan man möjligen hävda att det indirekt subventionerar andra kulturyttringar...

Sen finns det ju iofs skillnader i hur mycket pengar man kan plöja ner i det hela. Polackernas fattigmansdubbning - typ, en person gör alla rösterna - är ju klassiskt skämtmaterial i Tyskland.

1.10 in i följande klipp ser vi ett exempel på svensk dubbning bakom kulisserna.

http://www.youtube.com/watch?v=9pA4OH6mVF4

Helt enkelt därför att jag var tvungen att koncentrera mig för att få till en korrekt fransk brytning på engelska hela tiden. Intressant grej, förresten: Jag har inga problem med att prata franska utan några som helst gester, men jag kan inte bryta på franska när jag pratar engelska utan att vifta med händerna hela tiden.

Säg bara Heil Hitler till valfri tysk,så är isen bruten eller voile vouz un petit menange de trois avec mou till valfribfransman med fru!!

Vad ska tysken svara? - Heja den som vinner?

Fransmännen var hårsmånsnära från att deras språk skulle bli världsspråket nummer ett. För den historieintesserade kan man gå tillbaka till kampen mellan anglerna och saxarna, via kampen mellan anglosaxiska sidan gentemot den normandiska och slaget vid Hastings, som stod mellan engelsktalande och fransktalande, ja, den prestigefyllda kamp som engelskan så småningom vunnit (även om det fanns en tid då franskan talades i fina salonger även i Sverige), så är det ju ENGELSKAN som i modern tid står som ohotad segrare och har blivit det självklara världsspråket och det har varit ett bittert piller för fransmännen att svälja. De är stolta över sitt språk och Franska Akademien, som var förebild för den senare och mer timida Svenska Akademien, är oerhört fasta i sitt propagerande för och bevarande av det sköna franska språket. Staten blandar sig i språkfrågan mycket. Det finns regler och begränsningar för hur mycket fransksjungen musik som ska spelas på radiostationerna osv. Man slår verkligen vakt om sitt språk. Unga människor blir naturligtvis successivt mer och mer öppna för det naturliga i att istället använda engelska i internationella sammanhang. Du kan dock höra hur man i samband med Eurovisionspektaklet fortfarande envisas med att översätta saker och ting till franska (deux points) istället för ta allt på engelska enbart.

Fransmännen, även de som undervisar i engelska, ligger generellt sett på en betydligt lägre nivå, än t.ex. vi svenskar. Även många personer från spansktalande länder, även de som undervisar i engelska på högre nivå, har ofta bristfälligt uttal och kymig grammatik. Jag har deltagit i så många internationella sammankomster att jag kunnat observera dessa skillnader. Vid ett tillfälle gjorde engelsklärare från olika länder standardiserade test i engelska, både muntliga och skriftliga, och de svenska och finska representanterna lyckades dramatiskt mycket bättre än t.ex. de engelsklärare som hade spanska och franska som modersmål. De gamla kommunistiska öststaterna t.ex. Polen och fd. Jugoslavienområdet, ligger också dåligt till, eftersom flera av deras engelsklärare är före detta rysklärare som skolats om i takt med att ryskundervisning inte längre efterfrågats. Ungefär som när maskinskrivningslärarna i Sverige snabbt och lustigt fick omskolas till datalärare, eftersom deras tidigare kunskaper och kompetens inte längre efterfrågas. Min poäng är därmed att om elever undervisas av lärare med bristande kompetens blir det en ond cirkel.

På tal om världsspråk... Var det inte ett rätt jämnt race mellan tyska och engelska i USA när man skulle bestämma sig för ett nationellt språk där? Hade kunnat vara intressant om jänkarna hade bestämt sig för tyskan. Frågan är då vad som hade varit världspråket nummer ett idag? Hade väl blivit en fråga om USA vs Samväldet.

Var det verkligen så att man aktivt bestämde sig för ett nationellt språk i USA?

Däremot är tyskättlingar i pluralitet i USA, d.v.s. de är fler än ättlingarna till britterna.

På ett kvalitativt plan är det lätt att förstå. De ansatser till h-ljud som blockeras på sin väg till strupen, de tar helt enkelt en annan väg via ryggmärgen. Armar och händer ligger först till som avnämare till dessa initiativ. Om du har en chans att tala franskanpassad engelska i en talarstol med läderklädda handtag, ska du se att det börjar spritta i föttena när händerna tar ett stadigt tag i talarstolens ledstänger.

En bild från 1962 kan förklara varför sentida talarstolar fått handtag. Ändå hade väl inte Gunnar Heckscher några motiv för att blockera H i den uttalade politiken. Detta var 5 år före dagen H.

Gunnar Heckscher (H) i andra(?) kammaren

Olof Palme in memoriam var berömd för sitt fotarbete i talarstolen. Vem vet, kanske var det någon sorts reminiscenser. Inga jämförelser i övrigt.