Citat:
Ursprungligen postat av Simson1
Oj, här har vi tydligen en expert, då kan du väl förklara mer för oss som är nybörjare:
1. "NSA's CRAY kan läsa AES crypton på sekunder eller minuter"
Läsa? Läsa kan alla göra. Om du menar dekryptera, har vad du för referens på denna information? Dan Brown? Di Leva ??
2. "För att lösa det, som cray gör, körs AES bruteforce tills dess att informationen börjar se ut att innehålla något vettigt."
Du menar dom använder grafisk presentation av resultatet? Så att man kan se när man börjar närma sig? Ok, det funkar på ECB-typer men förklara gärna hur det ska gå till på andra blocktyper som CBC , CFB, CTR?
3. "http://www.youtube.com/watch?v=A5RwZz9UPUs"
Här har vi i alla fall en bra referens. På 1:05 i videon kan man se att dom börjar närma sig lösningen på en AES nyckel! Hur hittade du detta videoklipp?
1. Lösa*.. skrev fel. Se punkt 3 ang. tiden.
2. Idén med att forcera ett AES utan att validera den information som finns direkt bakom AES krypteringen är inte så god alltid

. Jag tänkte mest på informationen strax bakom en AES. Man räknar säkert med att informationen bakom iterationen av forceringen skulle kunna vara rätt väg men att informationen strax bakom möjligt först ser ut som ett mumbojumbo av ett enklare krypto. Oftast analyseras detta mumbojumbo också för att klargöra om det är skräp eller har vissa karaktärsdrag --t.ex. upprepad data som i substitutionskrypt, begränsat antal använda olika värden (innehåller bara text mha teckentabell) mm--. Bara ett enkelt substitutionskrypt skulle lätt dölja de första vanliga byten i en jpeg fil ifall man vet att det är en jpeg/png bild (fyra första byten i jpeg/png är ibland samma, iaf när png'en är sparad i mspaint) man försöker dekryptera. AES-nyckeln inte är inte alltid allt såvida applikationen (t.ex. känt krypteringsprogram) inte är känd och man vet hur informationen krypteras.
3. Underrättelse är guld värt vid forcering. Läs och lär ; ). Detta går på en vanlig dator också men är knappt värt besväret pga tidskomplexiteten inte bara pga AES utan på hela uppgiften. Det här är det "viktigaste" av Arne Beurlings metod för virtuellt extremt stora överchiffernycklar.
Ett vanligt misstag vid krypterade konversationer är t.ex. någon vanligt förekommande hälsningsfras, "hi", eller nått datorspråk "LINK_READY?":"YUPP". Första byten i meddelandet kanske är det antal tecken som skall skickas som slump i försök att undvika "hi" som ett första meddelande. Det finns massor som man kan anta har skickats i början; metadata, meddelanden, filheaders mm. Detta misstag är nästan att räkna med om amatörer applicerar nått enkelt AES bibliotek för att kryptera över t.ex. nätet. AES är ett blockkrypto vilket gör att vi behöver testa hela "datatuggor" ofta och inte räcker med halva för att få ut viss information.
Huvudsaken är här att den första datatuggan kan vara väldigt kort. Eftersom att vi inte kan skicka hela konversationen på en gång som AES så chiffreras varje meddelande med samma nyckel --beror på systemet.. en ny nyckel skulle kunna skickas vid varje meddelande--. Hur som helst så kör man AES supersnabbt mot det första pyttemeddelande man förhoppningsvis har med CRAY tills dess att det nyckeln ger verkar vara vettig. Vips har man nyckeln och hela resten av konversationen (pratar om t.ex. krypterade msn konversationer, emails). Sen vet jag inte hur CRAY analyserar och attackerar AES ytterligare än med brute force dock. Arne Beurling som knäckte tyskarnas parmuterande serienyckel utgick alltid ifrån att maskinhälsningsfrasen UMUM fanns någonstans i början efter den ganska korta skräpdatan i början vars längd ingick i nyckeln. Efter UMUM kom det väl något "seig-heil", nä men, typ "goddag" eller nåt ofta förekommande skit (nått militäriskt var det iaf)--obs, detta är inte EAS--. När han gissat rätt på vad detta första meddelande var hade ha de första permutationerna i nyckeln. Därifrån gick man baklänges har jag för mig och kunde ställa in en egengjord kopia av tyskarnas maskin (som Beurling hade ritat mha det han lärt sig via dekrypteringen) till nyckeln. Lika så kan man göra med AES. Man man kan utgå från att det första meddelandet är något specifikt --
dvs att de inte innehåller nästa nyckel för nästa meddelande eller nått random i början, vilket är rätt så slumpässigt, för då kör man BF-- typ ett bergsäkert "MSN_LOGIN", och kör nån intelligent approach till att skaffa fram AES nyckeln mellan "MSN_LOGIN" och kryptot; för jag är inte helt säker på om det bara är brute-force man kör vid ordentlig forcering vid såna där stora statliga instanser.
Hittade klippet för några år sen. Jag har sett hela den dokumentären också, men kommer inte ihåg vad den handlade om. Kanske var det datorer, NSA, kommer inte ihåg.
Citat:
Ursprungligen postat av sandra_n
som simson1 säger.. det är inte nycklarna man ger sig på, det är systemets övriga svaga punkter.
Målet med att knäcka ett AES är ju att få tag på informationen. Och informationen själv direkt eller nyckeln är ibland lättare att få tag på än med bruteforce om man inte har inte tillräckligt tur eller information om nyckeln; går att knäcka med en ordbok.