Citat:
Ursprungligen postat av Mogna-Meloner
Har haft lyckan att få vänner som verkligen bryr sig och förstår. Och om det skulle behövas kommer jag att berätta det för mina föräldrar. De är väldigt förstående och toleranta när det gäller att våga leva annorlunda.
Då har du nog tur, för jag kan nog tänka mig att där är en hel del tjejer i yrket som tar en ganska stor social risk när de ger sig in i det, och deras värld skulle falla samman om exempelvis deras föräldrar fick reda på det.
Nu är du väl lite äldre, men hon jag nämnde var mycket ung och för henne var det uppenbart en rejäl katastrof när hennes extraknäck som klinikflicka blev upptäckt. Jag var van vid att se henne fräck och med rejält med skinn på näsan men når det här hände kunde jag se att hon var märkbart skärrad och knäckt.
Visst, hon var medveten om att hon tog en risk när hon gick in i yrket - och hon älskade det verkligen - men jag kunde ändå inte låta bli att tycka synd om henne. Jag tyckte det var så förbannat orättvist; Hon räddade i princip mitt liv och från en tillvaro totalt utan intim kroppskontakt och gav med sin behandling tillbaka min självkänsla. Och det här var tacken hon fick. Att hon var tvungen att sluta snabbt som ögat var ju naturligtvis tråkigt för min del, men ärligt talat så var det viktigare för mig att hon klarade sig och hade det bra. jag tänker fortfarande på henne och hoppas det löste sig för henne.
Så alla har nog inte så förstående omgivning och jag kan förstå att man väljer sina vänner och vill vara VÄLDIGT anonym. För konsekvenserna kan ju bli katastrofala rent socialt för en del. Därför högaktar jag också de som ger sig in i det.