2009-10-12, 22:52
  #49
Medlem
humor-mes avatar
Det är ju när man oftast minst anar det som man möter någon, tyckte det lät urfånigt tills jag upptäckte att det stämde. Leta inte, försök jobba upp din nedstämdhet och så ska du se att du möter en fin tjej efter ett tag.
Citera
2009-10-12, 23:01
  #50
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av TonyAdams
Nu har jag inte läst igenom alla svar, så detta kanske redan är sagt...

MEN om du pluggar på ett universitet, så rekommenderar jag dig starkt att engagera dig i din nation/studentförening etc.
Där träffar du massvis av folk, och såvitt jag förstått(har inte så stor personlig erfarenhet, men har vänner som är nationsaktiva) så är det ett ypperligt sätt att få ligga lite, och dessutom är folket trevliga

Dessutom tror jag att många söker sig till nationerna för att hitta vänner och umgänge, så fler bör vara i en liknande sits som du!

Lycka till!

Jag är med i en förening, där jag lärt känna en del folk (inga tjejer dock, och nästan alla är åtminstone 5 år äldre än mig), och ska gå med i en till, dem verkar lite oorganiserade när det gäller möten. Lär tyvärr inte finnas alltför många tjejer där heller, och dem som finns lär inte vara singlar (rock- och metaltjejer ryker snabbt från marknaden). Har kollat upp diverse föreningar, men dem flesta verkar vara antingen körer, festfixare eller kristna grupper. Eller nåt tekniskt som jag inte kan eller är särskilt intresserad av. Ska höra med en jag känner på universitetet också, han verkar ha hyfsad koll angående vilka föreningar som skulle kunna passa mig.
Jag har tänkt gå med i ämnesföreningen också, men dem verkar inte vara alltför aktiva.

Citat:
Ursprungligen postat av TonyAdams
Två frågor som kom när jag faktiskt tog mig tid att ögna igenom tråden...

1. Menar du de ~200 000:- som du slipper låna av CSN för att betala hyra osv?
- Lite krasst kanske, men se det såhär: Vad tar du helst, ett lån på 200 000:- eller ett liv i ensamhet?
Som sagt lite krasst, men det är ett enkelt sätt att träffa folk, skaffa vänner och dessutom lära sig en hel del om både livet och sig själv. Inget svårt val om du frågar mig...

2. Vad är det för juridik-utbildning du går på, om du är 19år nu, och ska vara klar när du är 21år? Det känns lite kort.. (om det nu inte är så att jag missar nåt uppenbart)

1. Risken finns ju också att jag bara blir sittandes i min studentlägenhet och pluggar själv också. Då kommer jag ju inte ens ha min familj. Inte så kul direkt... vette tusan om jag skulle träffa mer vänner, om inte grannarna känner för att ha inflyttningsfest förstås.

2. Jag läser rättsvetenskap, som är en 3-årig utbildning för kandidatexamen. Jag kanske är 22 när jag går ut faktiskt, har inte räknat efter så noga.
__________________
Senast redigerad av M4cR1II3n 2009-10-12 kl. 23:07.
Citera
2009-10-12, 23:09
  #51
Medlem
TonyAdamss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av M4cR1II3n
1. Risken finns ju också att jag bara blir sittandes i min studentlägenhet och pluggar själv också. Inte så kul direkt... vette tusan om jag skulle träffa mer vänner, om inte grannarna känner för att ha inflyttningsfest förstås.

2. Jag läser rättsvetenskap, som är en 3-årig utbildning för kandidatexamen. Jag kanske är 22 när jag går ut faktiskt, har inte räknat efter så noga.

1. Visst finns risken, men det är ju mycket upp till dig själv, inte sant?
Dessutom såtänkte jag närmast på boende i korridor för din del, för då MÅSTE du träffa folk, eftersom du delar kök osv.
Enkelt sätt att lära känna folk, genom att stå och snacka lite medans du lagar mat, äter frukost etc.

2. OK, ljug då inte och säg att du pluggar juridik!
Citera
2009-10-12, 23:11
  #52
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av humor-me
Det är ju när man oftast minst anar det som man möter någon, tyckte det lät urfånigt tills jag upptäckte att det stämde. Leta inte, försök jobba upp din nedstämdhet och så ska du se att du möter en fin tjej efter ett tag.

Jo, jag har försökt med det också, men det har då inte ens kommit i närheten av att ge nåt under dessa år. Har jag velat ha något har jag varit tvungen att kämpa för det, det är inte som att tjejerna kommer till mig.

För övrigt så är min nedstämdhet värre än nånsin nu, jag har blivit allt mer deprimerad och bitter de senaste månaderna, och det känns inte som om det kommer bli bättre.

När jag började högstadiet hoppades jag träffa nån, där inte det gick antog jag att det åtminstone skulle gå på gymnasiet, när inte det heller gick så antog jag att det åtminstone borde gå på universitetet, jag menar kom igen nu! Nu när jag går universitetet får jag känslan av att det kommer bli minst tre ensamma år till... Jag börjar helt enkelt tappa hoppet, att dessutom bli dumpad igår får mig inte direkt att må bättre.

Det största problemet är väl dock att jag inte känner att jag har mycket annat i mitt liv att glädjas åt. Spela dator och måla figurer ger inte faktiskt inte så mycket. Spela med kompisarna är ju kul, men det blir mindre av det också, min vänskapskrets minskar ju allt mer då folk flyttar för att studera på annan ort. Umgås med folk irl är ju också kul, men det är tyvärr inget man kan göra hela tiden. Större delen av min tid spenderas själv, ensam och ouppskattad.

Om jag hade nånting att se fram emot annat än en examen och kanske ett jobb om tre år skulle det ju underlätta...
Citera
2009-10-12, 23:14
  #53
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av TonyAdams
1. Visst finns risken, men det är ju mycket upp till dig själv, inte sant?
Dessutom såtänkte jag närmast på boende i korridor för din del, för då MÅSTE du träffa folk, eftersom du delar kök osv.
Enkelt sätt att lära känna folk, genom att stå och snacka lite medans du lagar mat, äter frukost etc.

2. OK, ljug då inte och säg att du pluggar juridik!

Pluggar faktiskt juridik, eftersom det är det man läser, eller hur? Hade jag gått juristlinjen hade jag sagt det.

Får kanske fundera på att flytta ut till nästa läsår, då det blir mer lägenheter lediga. Har mycket annat att fundera på först.
Citera
2009-10-12, 23:26
  #54
Medlem
humor-mes avatar

Jag anser att du måste ta hand om dig först, innan du börjar tänka på relationer. Du säger att du mår sämre än någonsin, kommer en tjej kunna hjälpa dig ifrån detta mående? Du kanske mår bra ett tag, men om du inte tar tag i dina problem kommer det bara bli värre.

Ta reda på varför du mår som du mår, kanske gå och prata med någon?

Jag förstår precis vad du menar, man väntar på att man ska träffa någon, blir som en slags jakt. Jag skulle nog vilja påstå att desperationen tillslut syns igenom och det är inte något som ser så charmigt ut.

Du kommer finna en, det lovar jag dig men först måste du ta hand om dina egna problem.
Citera
2009-10-12, 23:37
  #55
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av humor-me

Jag anser att du måste ta hand om dig först, innan du börjar tänka på relationer. Du säger att du mår sämre än någonsin, kommer en tjej kunna hjälpa dig ifrån detta mående? Du kanske mår bra ett tag, men om du inte tar tag i dina problem kommer det bara bli värre.

Ta reda på varför du mår som du mår, kanske gå och prata med någon?

Jag förstår precis vad du menar, man väntar på att man ska träffa någon, blir som en slags jakt. Jag skulle nog vilja påstå att desperationen tillslut syns igenom och det är inte något som ser så charmigt ut.

Du kommer finna en, det lovar jag dig men först måste du ta hand om dina egna problem.

Jag har tänkt tanken själv, men faktum är att under dem två veckorna jag träffade den här tjejen var jag lyckligare än nånsin. Jag log hela tiden, skrattade och var allmänt glad. Nu är jag i samma sits som för två veckor sedan, mår om möjligt sämre.

Jag försöker sedan ta dem chanser jag får, ser jag en tjej som jag finner intressant brukar jag försöka ta kontakt med henne. Detta brukar dock inte gå alltför lyckat, förmodligen är det just desperationen som är problemet. Jag har heller ingen anledning att börja sänka mina krav, får jag inte det jag vill ha är jag hellre utan. Då satsar jag ju inte heller på dem som ser ut som Angelina Jolie heller, utan dem som jag helt enkelt är attraherade till. Jag nöjer mig inte med "ful", så att säga.

Varför jag mår som jag mår kan jag inte rakt ut säga, då jag inte vet varför. Jag är nu som jag var tidigare, bortsett från att jag börjat klä mig bättre och förmodligen är helt enkelt attraktivare. Däremot så börjar väl ensamheten sätta in mer och mer. Det som var kul tidigare glädjer mig inte lika mycket numera.
Citera
2009-10-12, 23:45
  #56
Medlem
humor-mes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av M4cR1II3n
Jag har tänkt tanken själv, men faktum är att under dem två veckorna jag träffade den här tjejen var jag lyckligare än nånsin. Jag log hela tiden, skrattade och var allmänt glad. Nu är jag i samma sits som för två veckor sedan, mår om möjligt sämre.

Jag försöker sedan ta dem chanser jag får, ser jag en tjej som jag finner intressant brukar jag försöka ta kontakt med henne. Detta brukar dock inte gå alltför lyckat, förmodligen är det just desperationen som är problemet. Jag har heller ingen anledning att börja sänka mina krav, får jag inte det jag vill ha är jag hellre utan. Då satsar jag ju inte heller på dem som ser ut som Angelina Jolie heller, utan dem som jag helt enkelt är attraherade till. Jag nöjer mig inte med "ful", så att säga.

Varför jag mår som jag mår kan jag inte rakt ut säga, då jag inte vet varför. Jag är nu som jag var tidigare, bortsett från att jag börjat klä mig bättre och förmodligen är helt enkelt attraktivare. Däremot så börjar väl ensamheten sätta in mer och mer. Det som var kul tidigare glädjer mig inte lika mycket numera.

Och sen då? Jag skulle gissa på att du senare skulle börja må dåligt igen, även om du hade en tjej. Då jag gissar på att det inte bara är ensamheten som spelar en roll i ditt mående. Men det är bara vad jag gissar.

Det är ändå bra att du försöker, men om det inte funkade så var väl hon inte den rätta.

Ta och prata med någon, och försöka komma till botten om varför du mår som du mår. Jag tror att det kommer gynna dig i slutändan att få reda på varför du mår dåligt. Då kan du bearbeta det hela och sedan börja tänka på relationer.

Lycka till
Citera
2009-10-12, 23:53
  #57
Medlem
Jag har ett bra tag funderat på att besöka en psykolog, börjar väl bli dags nu.

Varför jag mår dåligt kan man ju undra, jag kommer från ett bra hem, har en bra, stabil familj, bra kompisar osv. Det enda jag kan komma på som skulle göra mitt liv bättre är en tjej. Eller möjligtvis en kanin.
Citera
2009-10-13, 00:39
  #58
Medlem
Har bara läst igenom dina första inlägg snabbt. Men tycker att jag känner igen mej lite i din situation, var la lika negativ för ett par år sen.

Mitt första tips är att du skall dumpa din negativa attityd, om du ger ett osäkert intryck gör du det bara svårare för dej själv. Kör hårt, tro på det själv.

Krogen är alltid ett bra sätt och binda kontakter på, å ja, det är alltid lättare med lite alkohol i kroppen. Annars känner du dej garanterat obekväm och vilsen. Dra med dina vänner, antar att både du och dom lär må bra av att göra lite nya saker. Varför blir du deppig av alkohol? Det är la gött å vara lite annorlunda ibland? Det blir ju galet mycket lättare att prata med okänd.
Citera
2009-10-13, 00:39
  #59
Medlem
Du

Du missar den uppenbara frågan, på vilken svaret givetvis är nej, nämligen "Finns det några bra tjejer?". Om sanningen ska fram är tjejer helt förstörda av feministhetsen, karriärshetsen, utseendefixering och så vidare. De vet helt enkelt inte vad deras plats i livet är längre. Nämligen att föda och uppfostra barn. Seriöst Anna Anka, hur mycket jag än hatar personen och hennes syn på livet(med massor onödig lyx med mera) har rätt i avseendet att svenska kvinnor överlag är ovkinnliga. De kvinnliga o sin sida är, för att citera humorprogramet grostesqo, "Förrädiska horor som vill åt dina pengar".
Citera
2009-10-13, 01:08
  #60
Medlem
Vekrusets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sultan
Du missar den uppenbara frågan, på vilken svaret givetvis är nej, nämligen "Finns det några bra tjejer?". Om sanningen ska fram är tjejer helt förstörda av feministhetsen, karriärshetsen, utseendefixering och så vidare. De vet helt enkelt inte vad deras plats i livet är längre. Nämligen att föda och uppfostra barn. Seriöst Anna Anka, hur mycket jag än hatar personen och hennes syn på livet(med massor onödig lyx med mera) har rätt i avseendet att svenska kvinnor överlag är ovkinnliga. De kvinnliga o sin sida är, för att citera humorprogramet grostesqo, "Förrädiska horor som vill åt dina pengar".

Är det här inlägget också ett utslag av din vitsiga "ironi"?

Jmf: https://www.flashback.org/showpost.php?p=19223031&postcount=214
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in