Spelberoende/ Spelmissbruk [ Officiell ]

Ångesten är obeskrivlig börjar inse att detta är en svår sjukdom altså det går inte och komma ifrån det sålänge man lever.Det är värre än alla andra droger det känns som att enda vägen ut är och dö bara. Jag fattar inte hur jag kan göra så här 27 tusen för 1 vecka sedan och nu hela lönen. Lönen kom idag och den är redan slut 113kr på mitt konto.

Ångesten är obeskrivlig börjar inse att detta är en svår sjukdom altså det går inte och komma ifrån det sålänge man lever.Det är värre än alla andra droger det känns som att enda vägen ut är och dö bara. Jag fattar inte hur jag kan göra så här 27 tusen för 1 vecka sedan och nu hela lönen. Lönen kom idag och den är redan slut 113kr på mitt konto.

Du bestämde dig för att börja spela, glöm inte det. Vad trodde du att skulle hända när du väl började spela? Trodde du att du antingen vinner en hel del eller antingen förlorar allt, men det är det värt då chansen att vinna hägrar. Säger det igen, har sagt det flera gånger i tråden. Om din tanke var att du har chans att vinna ganska mycket, om det var det som styrde ditt beteende så är det viktigaste i ett sådant läge att komma ihåg att även om jag vinner nu så kommer jag förlora dessa pengar i det långa loppet. Det som jag vinner nu samt om jag fortsätter spela, ytterligare en massa pengar. Så den goda känslan du får under det korta ögonblicket som du vinner är något som är falskt och vad man än vinner i stunden förlorar man i längden så länge man spelar.

Spela inte helt enkelt, jaga inte efter vinster. Finns inget sätt att "på ett enkelt sätt att vinna/får/tjäna pengar". Sluta spela, och du kommer må bättre.

#moraltanten

Ok, du begriper att vi diskuterar ett beroende som är väldigt svårt att kontrollera? Vi snackar inte om Nisse som spelar någon gång mellan varven för ett par hundra, utan om ett tvångsmässigt spelande där vett och reson inte existerar. Det kanske är svårt att begripa om man inte själv hamnat i skiten, och då är det lätt att komma med moralkakor...

Vet inte om jag inte begriper, men man blir något provocerad när man läser att folk gång på gång gör på ett visst sätt och förväntar en annan utgång. Och jo jag har själv varit där och klara mig ur.

Säger bara att har det gått så långt som du skriver "där vett och reson inte existerar" så är det väl självklart att man själv inte kan ta sig ur det, förmodligen. Man behöver hjälp utifrån. En KBT-terapeut eller psykolog kan vara att rekommendera. Först ska man dock se sitt beroende i vitögat och erkänna det för sig själv, men framför allt till sina närmaste.

Jag är lite på gränsen mellan spelberoende och lätt missbruk. Jag spelar inte för pengar jag inte har råd att förlora, jag kan IBLAND kontrollera mitt spelande, samt att jag inte direkt (däremot ibland indirekt) tänker att jag vill vinna tillbaka mina förlorade pengar. Jag har väl spelat bort c.a 5000 sen den 25:e, men då har jag haft tur de senaste dagarna och vunnit c.a 3000. Även om jag har råd att förlora 2000, så känns det ändå som ett slag i magen när jag torskar det. Jag funderar över vad jag har kunnat köpa istället, vilket blir en börda. Däremot försöker jag jämföra vad jag gör för mina pengar med vad mina kompisar gör för sina.

Jag har då aldrig varit en krogmänniska, men jag vet att mina kompisar kan bränna 1500 på en kväll, flera gånger i månaden. Jag ser ett nöje att spela, att tippa. Det är mitt månadsnöje. Det gäller att du tilltalar dig själv att det är roligt, annars kan du lika väl sluta. Det finns ingen som tycker det är roligt att förlora, men om du ändå känner dig nere när du förlorar så finns det två anledningar till detta.

Den första är att du spelar för stora och märkbara summor.
Den andra är att du förlorar (kanske mindre summor) för ofta.

Om du förlorar hela tiden, varför spelar du då? Fråga dig själv varför du fortfarande spelar om du gång på gång förlorar, och ofta.

När jag spelar så brukar jag göra så här.
1. Jag tittar hur mycket pengar jag har.
2. Jag frågar om jag kommer råka illa ut om pengarna går till spelbolagen.

Sen sätter jag in en RIMLIG summa. Låt säga att jag sätter in 200kr, så fort jag t.ex. spelat upp mig till 600, så tar jag ut 400. Även om de resterande 200kr försvinner, så ligger du ändå plus 200.
Förlorar jag mina 200kr, så tar jag en paus. Varför? Jo för jag vet att jag är en sådan person som lätt gör ogenomtänkta impulsinsättningar för att fortsätta. Vad gör jag dagen efter? Jo, dagen efter kan jag först göra en rimlig bedömning igen om jag ska fortsätta spela eller inte.

Om du inte har kontroll över ditt spelande, så ska du inte spela. Se de pengarna som du inte sätter in som vunna. Det är ju iprincip så. När du sätter in pengar så är chansen ALLTID större att du förlorar, vilket gör att när man skippar sätta in, så är det 100% att du inte förlorar dem. Gör något annat. Hitta på något som gör att du kan fördriva tiden.

Ångesten är obeskrivlig börjar inse att detta är en svår sjukdom altså det går inte och komma ifrån det sålänge man lever.Det är värre än alla andra droger det känns som att enda vägen ut är och dö bara. Jag fattar inte hur jag kan göra så här 27 tusen för 1 vecka sedan och nu hela lönen. Lönen kom idag och den är redan slut 113kr på mitt konto.

Vet inte om jag inte begriper, men man blir något provocerad när man läser att folk gång på gång gör på ett visst sätt och förväntar en annan utgång. Och jo jag har själv varit där och klara mig ur.

Säger bara att har det gått så långt som du skriver "där vett och reson inte existerar" så är det väl självklart att man själv inte kan ta sig ur det, förmodligen. Man behöver hjälp utifrån. En KBT-terapeut eller psykolog kan vara att rekommendera. Först ska man dock se sitt beroende i vitögat och erkänna det för sig själv, men framför allt till sina närmaste.

Får jag bara fråga hur era sociala liv ser ut i övrigt. Har ni många vänner. Mycket aktiviteter i livet i övrigt?

Själv har det bara blivit värre och värre.

Jag minns 5-6 år tillbaka. Då hade jag ett större socialt liv. Då spelade jag i princip ingenting. Lyckades till och med månadsspara ihop 18000:- på 2-3 år.

Nu är allt det borta och mycket till.

Hur ser era liv ut?