Citat:
Ursprungligen postat av
vinkelhak
Gud Sonen och Guds Son är samma sak.
Du glömmer (eller döljer?) en viktig sak. Judarna och dom religiösa ledarna på den tiden ansåg att han utgav sig att vara Gud och dömde Jesus till döden för det. Eftersom det var hädelse enligt lagen.
Johannes 8
58 Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Jag Är, innan Abraham fanns."
59 Då tog de upp stenar för att kasta på honom, men Jesus drog sig undan och lämnade tempelplatsen
Johannes 10
30 Jag och Fadern är ett.
33 Judarna svarade: "Det är inte för någon god gärning vi tänker stena dig, utan för att du hädar och gör dig själv till Gud fast du är en människa."
Din lära utgår inte från bibelns sanning, ni har redan i förväg bestämt "en sanning" och sen letar ni texter tagna ur sitt sammanhang som stödjer eran redan bestämda sak.
Bibeln ska läsas med ett öppet hjärta och tolkas utifrån helheten och sammanhanget i detaljerna där informationen i detaljerna alltid ska prövas mot resten av bibeln.
Alltså, det finns bara en bok i Bibeln som det uttalas en fördömelse över de som lägger till eller tar bort något och det är Uppenbarelseboken.
I Uppenbarelseboken säger Jesus, såsom Gud den allsmäktige att han är en uppstånden människa. Man behöver tolka evangelierna i det ljuset och inte profetiorna i ljuset av evangelierna.
Författarna i evangelierna berättar vad som sker där ingen ser och om vad individer tänker i sitt inre, därför kan man inte se dem som sanna ögonvittnesskildringar utan snarare som inspirerade berättelser.
Profetiorna däremot, till skillnad från evangelierna, är ögonvittnesskildringar genom de inre ögonen och förhoppningsvis nedskrivna efter bästa förmåga precis så som de har bevittnats.
Profetiorna bör därför ges auktoritet över evangelierna och man behöver ta de avslutande varningarna på allvar.
Jehovas Vittnen ger Uppenbarelseboken en underordnad auktoritet.
