Liberalism och homoadoptioner (apropå KLP: "Tillåt surrogatmammor")

Det är sant som Totalliberal nämner att en upprivning av den lagen, kan indirekt leda till att slavhandel blir lagligt igen.

Även om en ny lag som säger att endast homopar får "köpa" barn, så kan det missbrukas.

En alternativ lösning som är kontroversiell, men mer moralisk, är att låta homopar och andra par som är oförmögna att få barn, lämna in DNA till en privat industri, som i sin tur på artificiell väg skapar ett embryon och producerar en levande människa i en tank.

På så sätt så blir barnets biologiska föräldrar paret som lämnade DNA, de blivande föräldrarna får dock betala en avgift för processen till företaget.

Nej, för att ändra lagen som jag föreslog (vilket inte var att riva upp lagen) innebär inte att barnet som juridisk person ändras. Barnet blir alltså inte någons ägodel genom att man ändrar lagen, även om man så bröt upp den. Vad som händer är att skyldigheterna och rättigheterna till barnet skiftas, men det gör det inte till slavhandel. Lika lite som att adoption är slavhandel.

Det låter däremot som ett liberalt och bra förslag, ja.

KLP är tydligen oroliga över att homosexuella alltför sällan skaffar barn.
Själv bedömer jag ett större problem vara att heterosexuella (mfl) alltför lättvindigt kan skaffa barn. Livsstilskriminella (alltså då menar jag såna här luffare som inte kan annat än att punda och sno) kommer nog i 80% av fallen från ett liv i slummen, och många av dem hade aldrig kommit till, om det inte vore för socialismens barnbidrag.

Om man vill kalla det slaveri eller inte är bara en språkfråga, men hursomhelst, att man obegränsat kan skicka runt vårdnadshavarrollen som en Hackey-sack öppnar ju upp för alla möjliga sorters upplägg. Med en så oseriös adoptionslag kan t.ex. kända barnvåldtäktsmän obehindrat köpa sig en fadersroll för en eller kanske ett dussin smågossar.
Körkort på föräldraskap är kanske inte rimligt att kräva, men det vore väldigt dumt att göra det ännu enklare än vad det redan är, att bli förälder. KLP's skriverier får därför avfärdas som ett desperat försök att gnälla på alliansen och att i vanlig ordning fjäska för RFSL-lobbyn.

Det är dock en feltolkning som många gjort, antagligen för att texten är lite luddig, det är moderaten Tomas Tobé som tycker att det är synd att så få homopar skaffar barn.

Liberala Partiet å andra sidan säger endast att det till skillnad från Moderaterna och resten av alla partier vill ändra lagen så att homopar ges en möjlighet att adoptera via surrogatmammor.



Alla människor kan lyckas, men i Sverige är det jantelagen som styr och säger hur folk skall vara.

Dock om vi fritänkande liberaler kan ändra på den svenska mentaliteten, så tror jag många människor kommer lämna de destruktiva beteendena och börja utvecklas i en positiv anda.

Bra sagt. Och det som ligger närmast till hands är då den här sossesvenska fördomen "nyliberalismen, nä det är bara såna där olydiga unga killar som vägrar lyssna på vad lärarna i skolan säger, och egentligen vill de bara knarka". Som alldeles uppenbart har blivit till en självuppfyllande profesia, efter vad jag kan notera här på Flashback. Jag vägrar inse att socialisterna har fått rätt!

Ursäkta, men vad f-n snackar du om?

Ok, jag ska försöka förklara långsammare och mer pedagogiskt.

"Självuppfyllande profesia" är när något blir sant, för att det fanns en uppfattning om det skulle vara så, som från början inte var sann.

Ett exempel: om en person med dålig självkänsla upplever att hon är ful, så slutar hon kanske använda smink, klipper håret kort och sätter på sig glasögon. Detta gör att hon blir ful på riktigt, trots att hon egentligen inte var det innan.

Såhär kan det även vara med liberalism. Kring nyliberalism finns i det socialistiska Sverige många missuppfattningar, pga den statliga propagandan i gammelmedia, skolor och via facket även på arbetsplatser, på fritiden via Folkets Hus, osv. Om svenskarna i decennie efter decennie har lärt sig att "nyliberaler, de är såna här", så börjar även nyliberalerna själva undermedvetet köpa denna fördom, som om den vore sann. Och detta i sin tur kan leda till att de automatiskt börjar agera på detta sätt, ifall de nu inte stannar upp och ifrågasätter "sanningen" ifråga, vilket ju man inte alltid gör med fördomar.

Tycker du, på allvar, att merparten av liberalerna på detta forum passar in på din beskrivning (obstinata knarkande bögälskare)?

Han nämner inget om merparten, endast att det förekommer

Det vet jag inte. För att kunna veta det måste jag känna personerna på personlig basis, och jag anser att ett politiskt diskussionsforum bör behandla sak och inte person.
Det är heller inte viktigt att fastslå huruvida så är fallet.
Om du ändå ber mig spekulera, förmodar jag att dessa är minoritet (det gäller nog bara KLP's ordförande och max nån handfull fler).

Syftet med mitt inlägg var bara att påpeka ett problem. I bästa fall kanske någon/några tänker om. Det vore bra om vi nyliberaler frågar oss hur nyliberalismen egentligen är, så att vi inte undermedvetet kopierar våra motståndares nidbild om oss. Vi nyliberaler är såklart intelligenta och bra människor, och nyliberalismen är verkligen något som skulle göra samhället enormt mycket bättre. Vi är INTE såna som socialisterna påstår (barnsliga principryttare), och nyliberalismen är INTE sån som socialisterna påstår (en utopi som aldrig skulle funka i verkligheten).

Jag har ärligt talat svårt att se vad som kan misstolkas av liberalerna själva.


Det har du rätt i.