Vad är detta?
Och på Aftonbladet Ledare!
Det har ALDRIG skrivits något som detta någonsin om SD på AB Ledare
Inte ett enda ord om rasist, hot mot demokratin etc
Är det något oväntat på gång?
SDs nya politiska vision kan öppna upp många nya samarbeten.
Så stod han där i SVT:s Aktuellt på tisdagskvällen. Jimmie Åkesson.
Vi hade morsat i studion, på väg in i sminket och konstaterat att för två killar födda 1979 så hade jag det gråaste skägget. Nu stod Anna Kinberg Batra, gamle V-kommunalrådet Stig Henriksson och jag som skulle vara kvällens panel på plats i studion. Kanske behövde Ida Gabrielsson och Anders Ygeman lite ledigt. Vi fick inta våra platser från start och kunde se Åkesson från sidan när han intervjuades av SVT-nyheternas skickligaste programledare, Nike Nylander.
Först stod jag med ryggen till.
Men efter ett tag vände jag mig om och bara betraktade det som skedde bakom mig. TV-historia.
Kanske var det något i Nike Nylanders avslappnade kompetens som i mötet med Jimmie Åkessons loja attityd öppnade något, eller snarare fick något att lossna i mig. Det var som när en kiropraktor knäcker till och man känner hur en led plötsligt är fri.
Åkesson svarade på frågorna.
Jimmie Åkesson var helt naken och ärlig och rak och hade ett ärligt samtal om hur han såg på saker och ting. Rakt opp och ner. Utan mellanlägg, talepunkter, krusiduller, halvsanningar.
Han försökte inte väcka liv i en död papegoja. Dölja en lögn. Sminka över en illa placerad blemma.
Han sa som det var. Jag insåg att det var så länge sedan jag hörde något liknande att jag inte visste om jag trodde mina öron. Det var liksom magiskt.
Tidö hade fallit, sa han. Förlorat valet. Nu skulle han gå i opposition. Nej han vill inget spekulera om hur andra skulle göra eller agera. Han tänkte så här att det för SD är bättre att vara en opposition gentemot en svag borgerlig regering som han har samarbetat med i flera år, än en mer fientligt inställd sosseregering.
Jag insåg att jag stod och nickade. Jag höll med om varje ord han sa om läget i svensk politik.
Hur hamnade vi på en plats i historien där ledaren för SD kan vara ”voice of reason” i svensk politik?
Underbetyget till samtliga andra partiledare är totalt.
Det finns verkligen något att lära av Jimmie Åkesson. Han svarar det han tycker. Han säger det han tänker. Han behöver inte belasta sin hjärna med avancerade ”upplägg”. Detta gör honom fri. Han hör en fråga. Han är inte alltid vänlig när han svarar. Han kan visa irritation. Men, och det är viktigt, även irritationen är autentisk. På gott och ont är han liksom en konstant, någon att lita på.
Jag känner det. Alla känner det.
Under flera år har Jimmie Åkesson oftast varit överlägsen i debatterna. SD har skickligt manövrerat och fått sina frågor högst upp på agendan i ett decennium.
Men i och med den här valrörelsen och efterspelet så har tekniken förfinats ett snäpp till. Det är som att han vallar övriga partier dit han vill.
När han sa nej till tonårsutvisningar innan sossarna vaknade. När han kramade Mohamsson före påsk. När de kramades igen i Aktuellt innan valet. När han avvisade henne för att sen ta henne åter. När han markerade mot Ebba Busch, och när han nu efter valet till skillnad från alla andra liksom accepterar resultatet och tänker ut en plan som påverkar exakt alla andra hur de ska agera. Hur han genom sin presskonferens om att lägga sig platt på fredagen och sedan kravet på förhandlingar för stöd på tisdagen, först stärkte Ulf Kristersson och sedan omedelbart gör hans möjligheter svårare, för Centern kan inte sätta sig i en regering som är beroende av SD.
Herre min gud så skicklig han är.
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/mMRB6O/sd-s-jimmie-akesson-ar-voice-of-reason-i-svensk-politik
Och på Aftonbladet Ledare!
Det har ALDRIG skrivits något som detta någonsin om SD på AB Ledare
Inte ett enda ord om rasist, hot mot demokratin etc
Är det något oväntat på gång?
SDs nya politiska vision kan öppna upp många nya samarbeten.
Så stod han där i SVT:s Aktuellt på tisdagskvällen. Jimmie Åkesson.
Vi hade morsat i studion, på väg in i sminket och konstaterat att för två killar födda 1979 så hade jag det gråaste skägget. Nu stod Anna Kinberg Batra, gamle V-kommunalrådet Stig Henriksson och jag som skulle vara kvällens panel på plats i studion. Kanske behövde Ida Gabrielsson och Anders Ygeman lite ledigt. Vi fick inta våra platser från start och kunde se Åkesson från sidan när han intervjuades av SVT-nyheternas skickligaste programledare, Nike Nylander.
Först stod jag med ryggen till.
Men efter ett tag vände jag mig om och bara betraktade det som skedde bakom mig. TV-historia.
Kanske var det något i Nike Nylanders avslappnade kompetens som i mötet med Jimmie Åkessons loja attityd öppnade något, eller snarare fick något att lossna i mig. Det var som när en kiropraktor knäcker till och man känner hur en led plötsligt är fri.
Åkesson svarade på frågorna.
Jimmie Åkesson var helt naken och ärlig och rak och hade ett ärligt samtal om hur han såg på saker och ting. Rakt opp och ner. Utan mellanlägg, talepunkter, krusiduller, halvsanningar.
Han försökte inte väcka liv i en död papegoja. Dölja en lögn. Sminka över en illa placerad blemma.
Han sa som det var. Jag insåg att det var så länge sedan jag hörde något liknande att jag inte visste om jag trodde mina öron. Det var liksom magiskt.
Tidö hade fallit, sa han. Förlorat valet. Nu skulle han gå i opposition. Nej han vill inget spekulera om hur andra skulle göra eller agera. Han tänkte så här att det för SD är bättre att vara en opposition gentemot en svag borgerlig regering som han har samarbetat med i flera år, än en mer fientligt inställd sosseregering.
Jag insåg att jag stod och nickade. Jag höll med om varje ord han sa om läget i svensk politik.
Hur hamnade vi på en plats i historien där ledaren för SD kan vara ”voice of reason” i svensk politik?
Underbetyget till samtliga andra partiledare är totalt.
Det finns verkligen något att lära av Jimmie Åkesson. Han svarar det han tycker. Han säger det han tänker. Han behöver inte belasta sin hjärna med avancerade ”upplägg”. Detta gör honom fri. Han hör en fråga. Han är inte alltid vänlig när han svarar. Han kan visa irritation. Men, och det är viktigt, även irritationen är autentisk. På gott och ont är han liksom en konstant, någon att lita på.
Jag känner det. Alla känner det.
Under flera år har Jimmie Åkesson oftast varit överlägsen i debatterna. SD har skickligt manövrerat och fått sina frågor högst upp på agendan i ett decennium.
Men i och med den här valrörelsen och efterspelet så har tekniken förfinats ett snäpp till. Det är som att han vallar övriga partier dit han vill.
När han sa nej till tonårsutvisningar innan sossarna vaknade. När han kramade Mohamsson före påsk. När de kramades igen i Aktuellt innan valet. När han avvisade henne för att sen ta henne åter. När han markerade mot Ebba Busch, och när han nu efter valet till skillnad från alla andra liksom accepterar resultatet och tänker ut en plan som påverkar exakt alla andra hur de ska agera. Hur han genom sin presskonferens om att lägga sig platt på fredagen och sedan kravet på förhandlingar för stöd på tisdagen, först stärkte Ulf Kristersson och sedan omedelbart gör hans möjligheter svårare, för Centern kan inte sätta sig i en regering som är beroende av SD.
Herre min gud så skicklig han är.
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/mMRB6O/sd-s-jimmie-akesson-ar-voice-of-reason-i-svensk-politik
__________________
Senast redigerad av KalsongWriter Idag kl. 08:46.
Senast redigerad av KalsongWriter Idag kl. 08:46.