Substans: Toppslätskivling
Dos: 19st (ganska stora exemplar)
Tid: ca 1,5 timmar + 1,5 timmar afterglow
Datum: Igår
Beskrivning:
Jag hade gjort en svampning för ca en månad sedan och tänkte att det kanske är för tidigt att göra det igen. Den gången var det en ganska normal svamptripp där synen och färger spelade mig ett spratt, man blev lurig och mysig, men inte så mycket mer än så.
Men jag hade blivit på bra humör under dagen och njutit av 8 öl. Inte ätit någon mat, men hade förberett mat. Jag ville se om det hände något ifall jag åt de jag hade kvar så bestämde mig för att äta de 19st jag hade torkat. Några av de finaste praktexemplar jag någonsin hittat fanns med i mängden. Jag åt alla i ett nafs och svalde ner med ett stort glas mjölk, la mig i sängen och slog på en lugn vacker youtubevideo med hinduisk melodisk meditationsmusik. Svag varm mysbelysning från en lampa i bakgrunden. Bilden på videon var en harmonisk elefant-staty över en vattenyta med stenpelare och grottväggar. Nån sorts hinduisk gud eller avbild ingen aning. Väldigt skön musik. Ca 20-30 min senare märkte jag hur svampen började krypa sig på. Jag verkligen kände hur den "grep" tag i mig som en hand över halva mitt huvud. Då visste jag, snart blir det mysigt.
Jag hade två tankar jag ville framföra till “andra sidan” om det skulle bli något drag i grejerna den här gången. Dels ville jag tacka dom för att jag fick möjlighet att skapa en sak som jag lagt mycket tid och energi på sedan förra sessionen, och dels ville jag framföra att “jag ser er, jag vet att ni är där/här”.
Sedan försvann jag in i en annan värld. Plötsligt indragen i inre visuella världen av fraktalmönster, jättevackert.
Miljön var någon slags blandning av arkitektur från indiska tempel och Egypten.
Synerna växlade ibland till mer skrämmande teman, men jag höll mig lugn och intalade mig att det är bara så världen ser ut ibland, det är naturligt, men det är inte sånt jag vill stanna vid. Så tvingade bort lite otäckare inslag.
Massa fler saker hände som jag inte riktigt minns. Men det här minns jag sedan:
Jag blev instängd i en metallbur som sedan togs neråt neråt neråt, miljön började brinna och buren kastades ner i elden. Först förstod jag det som att jag inte var värdig, och förkastades till helvetet. Men jag höll mig lugn, och intalade mig att det här var ett test. Det var ett prank, och jag såg igenom det. Så jag sa det till mig själv där inne, och sa att jag ville vidare och jag bara hade två saker jag ville framföra om någon ville lyssna.
Mycket riktigt var det bara ett test för att se om jag var värdig. För därefter jag såg hur min själ/kroppsenergi sögs uppåt sakta av två sorts fraktala entiteter i asiatisk tema (inte i mitt rum med öppna ögon utan mer abstrakt i min inre värld som jag befann mig i). Jag var inbjuden och det kändes jättebra därefter. Jag fick se och veta massor av häftiga saker, men jag minns inte så mycket. Det kändes som jag var på guidad tur och att jag hade varit “borta” i flera timmar. I slutet var en tredje entitet som ett stort ansikte i den fraktala väggen som snabbt tittade förbi och sa hej. Jag dyrkade den och visade vördnad och tacksamhet. Det var “mannen/kvinnan i huset”, försvann sedan lika fort igen.
Jag fick intalat till mig att jag är som gudomlighetens fingertoppar som känner sig fram som känselspröt i tid och rum, som svampens rötter som känner sig fram.
Det var helt upp till mig att göra vad jag ville med mitt liv i verkligheten, jag formade själv framtiden som en av miljarder känselspröt på jorden. Min egen tillvaro. Jag fick göra med den precis vad jag själv behagade, det spelade ingen roll, för den här “andra världen” finns redan. Det är fingertoppens navigerande här och nu som är det enda ännu okända.
Sedan öppnade jag ögonen igen i min säng. WOW vilken resa det var. Kollade hur långt på youtubevideon som hade gått, jag tänkte säkert 2 timmar. Nix, ca 11 min hade passerat.
Därefter slungades jag in och ut i svampens värld 4-5 gånger till av och till under ca en och en halv timme, medan ruset var som starkast. Sedan började det kraftigaste klinga av och jag var därefter helt närvarande i mitt sovrum, utan fler “utflykter”. Och en härlig afterglow i ca 2 timmar till, tills jag åt schnitzel och la mig för att sova. Jag sov väldigt gott.
Anteckningar jag lyckades skriva i mobilen löd:
“Jag är fingerspetsen! Allt det viktiga är här och nu. Hur jag själv är, gör, tänker och känner.
Jag är som svampens rötter som spretar sig vidare i världen. Känner sig fram och säger hej.
Och tack!
Tusen tack.
Mäktigaste jag någonsin sett.
Jag är ödmjuk nu.
Och känner vördnad. Djup.”
Jag var så tagen av resan att jag sa till mig själv att även om det här var en once in a lifetime-tripp, så får jag banne mig vara glad för det resten av livet.
Utvärdering: 10/10 Slog alla andra gånger jag mumsat toppisar tidigare. Önskar jag mindes tydligare fler saker från första delen, men jag minns tillräckligt för att vara otroligt nöjd. Förvånad över att det blev så här kraftigt på bara 19st dessutom.
Dos: 19st (ganska stora exemplar)
Tid: ca 1,5 timmar + 1,5 timmar afterglow
Datum: Igår
Beskrivning:
Jag hade gjort en svampning för ca en månad sedan och tänkte att det kanske är för tidigt att göra det igen. Den gången var det en ganska normal svamptripp där synen och färger spelade mig ett spratt, man blev lurig och mysig, men inte så mycket mer än så.
Men jag hade blivit på bra humör under dagen och njutit av 8 öl. Inte ätit någon mat, men hade förberett mat. Jag ville se om det hände något ifall jag åt de jag hade kvar så bestämde mig för att äta de 19st jag hade torkat. Några av de finaste praktexemplar jag någonsin hittat fanns med i mängden. Jag åt alla i ett nafs och svalde ner med ett stort glas mjölk, la mig i sängen och slog på en lugn vacker youtubevideo med hinduisk melodisk meditationsmusik. Svag varm mysbelysning från en lampa i bakgrunden. Bilden på videon var en harmonisk elefant-staty över en vattenyta med stenpelare och grottväggar. Nån sorts hinduisk gud eller avbild ingen aning. Väldigt skön musik. Ca 20-30 min senare märkte jag hur svampen började krypa sig på. Jag verkligen kände hur den "grep" tag i mig som en hand över halva mitt huvud. Då visste jag, snart blir det mysigt.
Jag hade två tankar jag ville framföra till “andra sidan” om det skulle bli något drag i grejerna den här gången. Dels ville jag tacka dom för att jag fick möjlighet att skapa en sak som jag lagt mycket tid och energi på sedan förra sessionen, och dels ville jag framföra att “jag ser er, jag vet att ni är där/här”.
Sedan försvann jag in i en annan värld. Plötsligt indragen i inre visuella världen av fraktalmönster, jättevackert.
Miljön var någon slags blandning av arkitektur från indiska tempel och Egypten.
Synerna växlade ibland till mer skrämmande teman, men jag höll mig lugn och intalade mig att det är bara så världen ser ut ibland, det är naturligt, men det är inte sånt jag vill stanna vid. Så tvingade bort lite otäckare inslag.
Massa fler saker hände som jag inte riktigt minns. Men det här minns jag sedan:
Jag blev instängd i en metallbur som sedan togs neråt neråt neråt, miljön började brinna och buren kastades ner i elden. Först förstod jag det som att jag inte var värdig, och förkastades till helvetet. Men jag höll mig lugn, och intalade mig att det här var ett test. Det var ett prank, och jag såg igenom det. Så jag sa det till mig själv där inne, och sa att jag ville vidare och jag bara hade två saker jag ville framföra om någon ville lyssna.
Mycket riktigt var det bara ett test för att se om jag var värdig. För därefter jag såg hur min själ/kroppsenergi sögs uppåt sakta av två sorts fraktala entiteter i asiatisk tema (inte i mitt rum med öppna ögon utan mer abstrakt i min inre värld som jag befann mig i). Jag var inbjuden och det kändes jättebra därefter. Jag fick se och veta massor av häftiga saker, men jag minns inte så mycket. Det kändes som jag var på guidad tur och att jag hade varit “borta” i flera timmar. I slutet var en tredje entitet som ett stort ansikte i den fraktala väggen som snabbt tittade förbi och sa hej. Jag dyrkade den och visade vördnad och tacksamhet. Det var “mannen/kvinnan i huset”, försvann sedan lika fort igen.
Jag fick intalat till mig att jag är som gudomlighetens fingertoppar som känner sig fram som känselspröt i tid och rum, som svampens rötter som känner sig fram.
Det var helt upp till mig att göra vad jag ville med mitt liv i verkligheten, jag formade själv framtiden som en av miljarder känselspröt på jorden. Min egen tillvaro. Jag fick göra med den precis vad jag själv behagade, det spelade ingen roll, för den här “andra världen” finns redan. Det är fingertoppens navigerande här och nu som är det enda ännu okända.
Sedan öppnade jag ögonen igen i min säng. WOW vilken resa det var. Kollade hur långt på youtubevideon som hade gått, jag tänkte säkert 2 timmar. Nix, ca 11 min hade passerat.
Därefter slungades jag in och ut i svampens värld 4-5 gånger till av och till under ca en och en halv timme, medan ruset var som starkast. Sedan började det kraftigaste klinga av och jag var därefter helt närvarande i mitt sovrum, utan fler “utflykter”. Och en härlig afterglow i ca 2 timmar till, tills jag åt schnitzel och la mig för att sova. Jag sov väldigt gott.
Anteckningar jag lyckades skriva i mobilen löd:
“Jag är fingerspetsen! Allt det viktiga är här och nu. Hur jag själv är, gör, tänker och känner.
Jag är som svampens rötter som spretar sig vidare i världen. Känner sig fram och säger hej.
Och tack!
Tusen tack.
Mäktigaste jag någonsin sett.
Jag är ödmjuk nu.
Och känner vördnad. Djup.”
Jag var så tagen av resan att jag sa till mig själv att även om det här var en once in a lifetime-tripp, så får jag banne mig vara glad för det resten av livet.
Utvärdering: 10/10 Slog alla andra gånger jag mumsat toppisar tidigare. Önskar jag mindes tydligare fler saker från första delen, men jag minns tillräckligt för att vara otroligt nöjd. Förvånad över att det blev så här kraftigt på bara 19st dessutom.