Beror mäns psykiska ohälsa på att de inte behövs längre?

Alla människor behöver samhörighet och en känsla av gemenskap. Så att känna sig överflödig är garanterat en orsak till psykisk ohälsa.

Och det ligger väl något i att män som inte behövs i gruppen stöts ut från säkerheten i gemenskapen och att män på så sätt är extra känsliga för just denna känsla.

Skulle kunna förklara att män inte söker hjälp för fysiska och psykiska besvär tex.

Men det är väl onget nytt, att vara behövd har nog alltid varit viktigt.

Jag tror att det är väldigt individuellt. En del män bygger upp hela sin självbild på att vara ”dugliga”. Bra pappor, bra försörjare, hederliga, patrioter, självuppoffrande etc. Dessa män kan säkert vantrivas i en modern västerländsk kontext där deras skydd och uppoffringar inte behövs på samma sätt och där deras roll ifrågasätts. Jag får emellertid för mig att den gruppen män är på utdöende med Generation X. Senare generationer män ser världen annorlunda och fokuserar mer på sitt eget värde för sig själva än på sitt värde för andra. Yngre män skaffar alltmer sällan familj och när det sker så är det i allt högre ålder. Det gör att traditionellt manliga egenskaper inte längre blir så allmängiltiga för senare generationer som det var för deras pappor och farföräldrar. Om man inte fokuserar på att bygga en roll som oumbärlig för en kvinna så slipper man bli besviken när den rollen sedan inte behövs eller värderas.

Jag tror att yngre män har lättare för att se detta och anpassa sig. Äldre män blir nog mer vilsna och värst är det nog för Gen X som lliksom kom i kläm mitt emellan två utvecklingar. Deras pappor var manliga män och deras söner kör sitt eget race och skaffar inte ens barnbarn. Kvar står då Gen X-mannen och undrar varför hans egna relationer havererade och varför han inte får den respekt som hans far fick? Ur det föds nog lätt psykisk ohälsa, en känsla av att inte vara behövd.

1. Anekdotisk bevisföring är värdelös
2. Om du har en kvinna kommer hon att fimpa ciggen i pannan på dig och hånskratta - med all rätt
3. Ingen respekterar en cuck utan kulor

Tror mycket beror på att vi förtrycker mäns instinkter och begär. Samt att vi har massvis med kemikalier i dricksvattnet som gör oss feminiserade (nej det är inte någon konspirationsteori utan det är fakta).

Olika personers psykiska hälsa/ohälsa är relaterad till olika saker.

Jag skulle vara lycklig om jag bodde på landet och var självförsörjande.
Jag tycker samhället är extremt överskattat.
.

Jag är som ts att jag mår bäst när jag känner att jag kan hjälpa någon annan. Det är nog en personlighetsgrej mer än en könsgrej.

Svar på titeln: Nej. Ingenting är så här pass simpelt. Sedan, starkt egocentriskt perspektiv och ett desperat behov av validerig alternativt drömmen ger gudskomplex där bara du kan åtgärda problemet i kvinnans liv? Skum tråd, nästa gång avstå från att posta det på internet

Hur mäter du lycka förövrigt, 70-80% lycka? Va i hela

Jag hör många kvinnor klart och tydligt deklarera hur självständiga och oberoende de är. Sen låter de karlstackarn betala och se till att allt praktiskt funkar. Jag tror inte ens de är medvetna om varför de rinner vatten ur kranen när de vrider på den.

Eller att det finns fler kostnader för en bil än att bara tanka den. I stort sett alla män jag känner lever under dessa premisser, plus då att de alltid är skurken om något inte fungerar.

När de inser det och kommer på att de skall skiljas skall hon ha hälften av vad de redan betalat för och hon använt. De anser de att de har rätt till. Nä, ni som inte kommit på det än, om ni dejtar så se till att inte blanda er i hennes praktiska bestyr. Sätt inte ens upp en hylla åt henne, blåvägra. Annars har ni gjort er till hennes egen lilla hustomte.
Hon får anlita en snickare om hon inte kan lära sig använda en skruvdragare.

När ungarna är på egna ben, lev singel och se till att hålla det så. Jag föraktar nästan män som efter första äktenskapet inte kan nog fort kasta sig in i nästa.
Som singel kommef du förmodligen ha mer sex än i ett förhållande och du slipper gå runt med en att-göralista som hela tiden fylls på. Och så ska du vara romantisk samtidigt.

Vänd på steken då, skulle du klara dig utan din kvinna? Om nej - Varför inte?

Jag tror oavsett kön så behöver personer ett mål. Kvinnans mål blir oftast the caregiver om det handlar om barn, fram till dess att barnen är utflyttade. Eller projektledare för familjen.

Mannen saknar många gånger mål eller projekt. Det är därför man ser betydligt fler män/pojkar som kör runt på vattenskotrar för 200 tusen, motorcyklar, snöskotrar eller likande, istället för att lägga på familjen eller vettigare saker.

Jag var hos en kvinnlig vän häromdagen, hennes karl är 36 och visste inte hur man brygger kaffe.

En annan är 35 och sitter och spelar wow forever 5-6 timmar om dagen i en etta i en småstad. Samma snubbe äter pizza 4 gånger i veckan, kan inte ens steka en pannkaka.

Pratade med en annan kvinnlig vän igår, hennes snubbe på närmare 40 som hankat sig fram på ströjobb i snart 2 decennier var arbetslös sen 6 månader tillbaka. 0 arbetslivserfarenhet som räknar, 0 kapital, och nu har de skiljt sig, han är också helt bostadslös.

Deprimerad? Hade jag också varit om jag rövknullat mig själv på det sättet

Män (Människor överlag) mår bättre av att känna sig behövda, än att inte vara behövda.

Sen om det är ett förhållande, jobbet, eller på andra sätt (svara på inlägg på flashback tex) spelar inte lika stor roll.

Det är många härinne som brukar hävda att de fungerar bättre som ensamma människor som bor ett hus i skogen, men de flesta mår mkt bättre av att vara sociala, hänga i grupp och känna sig behövda.