Citat:
Ursprungligen postat av
Vintageman
Helt rubbat! Värst blir det även när S inte vill utvisa gängkriminella. Ehm.. varför i helvete inte då för?
Väldigt konstigt tänk, vad är motiveringen? Hade de ens nån motivering? Eller tryckte de rött och sen sprang o gömde sig bara? Det finns bokstavligt talat inget skäl för ett parti eller land att trycka rött till en sån sak.
Det har ju funnits med utvisning vid brott som kan ge fängelse sedan 1950-talet. Jag har inte hört någon säga att det skulle tas bort. Det är inget nytt som Tidö uppfunnit, men det skärptes väl på något sätt här 2022. Det man har åsikter kring är när man ska utvisas för brott. Ändringarna som har gjorts nu är ju att sänka en massa gränser och ta bort eller sänka gränserna för undantag.
Förut så beslutades det inte om utvisning om personen var minderårig, eller om den riskerade tortyr, dödsstraff, eller liknande, i hemlandet. Samt om brottet var grovt. Praxis har ändrats till att åklagare alltid ska utgå från att personen ska utvisas om brotten är av typen som faller under utvisning.
Som det om minderåriga eller risk för dödsstraff/tortyr i hemlandet. Nu är det inte något domstolen tar hänsyn till, utan det hamnar istället på utförandesidan. Där tar man fortfarande samma övervägande, efter fängelse m.m. är genomfört. Om det inte går att genomföra utvisningen pga den typen av skäl så får personen någon slags tempoär status tills dess att den kan utvisas.
Alltså kommer det i praktiken leda till att vi har en bunt personer som begått mindre grova brott (ringa misshandel på fyllan, kört full en gång, fuskat med skatten, m.m.) som dömts till kort påföljd i form av fängelse, som blir fast i landet, ej kan bli medborgare, ej kan få uppehållstillstånd, ej får asylsökandestatus, men som ändå måste försöka leva och verka. Risken är ju att personer som INTE är återfallsbenägna eller inblandade i gröve kriminallitet ändå blir instoppade i någon slags paralellsamhälle på mer eller mindre permanent basis.
Sedan finns det en internationella avtal som Sverige fortfarande måste förhålla sig till oavsett. Tex så finns det en bunt regler gällande individer som har barn i landet, som dom har en nära kontakt till.
Där måste fortfarande en proportionalitetsprincip beaktas och barnens rätt att kunna träffa sina föräldrar (Barnkonventionen) måste beaktas. Som lagen ser ut nu, så skulle personer utvisas och få återreseförbud om det inte helt eller kraftig förhindrar kontakt med barnet. Då skattas idag, oftast, samhällets intresse av utvisning högre än barnets rätt.
Om föräldern däremot är ensam vårdnadshavare för sitt barn, så att barnet skulle behöva omhändertas och placeras i fosterhem, skulle barnets rätt överstiga samhällets behov, om det inte handlar om grova brott. Tänk, en förälder hamnar i ett bråk på ett brölop och ger någon ett slag och blir anmäld för ringa misshandel och får straffpåföljd 2 månaders fängelse (som ska avtjänas villkorligt). Där skulle barnets rätt att få bo och leva med sin förälder och stanna kvar i sin uppväxtmiljö väga högre än samhällets intresse att utvisa för alla brott med fängelse på straffskalan.
Det rimliga här hade väl varit att man hade kvar utvisning på skalan när det kom till grövre brottslighet och brottslighet kopplad till organiserad kriminalitet. Alla våldsbrott över ringa misshandel, allt över ringa stöld på den ekonomiska sidan, eller liknande. Men varför ska man utvisa folk som gjort något, får två månaders villkorlig dom, men som i övrigt är etablerade och skötsamma? It makes no sense, ärligt talat. Det är inte ens ett val för åklagaren längre. Alla ska ut, oavsett brott, om påföljden är fängelse, oavsett längd på straff.