Du man som skaffat barn med en dålig kvinna

Du man som skaffat barn med en dålig kvinna, hur känns det att leva med valet du gjort?
Förstod du att hon var en dålig kvinna tidigt, eller kom det långt senare?
Och hur känns det att nu tvingas uppfostra den människans avkomma?
Och hur jobbigt är det att ni eventuellt måste ha kontakt för resten av livet?

Har du reflekterat över den exakta orsaken till varför Du valde den här kvinnan?
Var det enbart attraktion, trodde du att hon var en god kvinna från start?

Om du skulle varna andra unga män, vad ska dom titta efter för att undvika fastna med en sådan kvinna?
Hur blev du lurad?
Eller visste du vad du gav dig in på?

Enbart män i liknande situation beskriven ovan svarar tack.

Det fanns inga alternativ
Jo ensamheten .

Såg henne inte som en dålig människa då. Visade sig först senare, visst går bra att vara efterklok. Idag skulle jag inte gjort det misstaget.

Ungen blev fin, det finaste jag har faktiskt! fast mamma var ett luder. Så i efterhand ångrar jag det inte. Men just där och då var det rätt nära jag tog till hagelbrakaren.

Nu är barnet vuxet, mamman och jag har i princip ingen kontakt. Vi sågs som hastigast på barnbarnets dop, thats it.

När det begav sig så hade jag döpt mamman till "problem" i telefonen, för det var alltid något jävla problem när hon ringde. Många år sedan nu hon ringt, så antar hon inte har problem, eller att jag i alla fall slipper vara delaktig.

Det är ens egen avkomma också, så det gäller väl att fokusera på det och inte den dåliga kvinnan.

Och en dålig kvinna kan lägga beslag på barnen och då är du reducerad till att vara en underhållsbetalning i ett antal år.

Men visst är det så att du inte blir av med den dåliga kvinnan om du har kontakt med barnen.

Tyvärr så är många män indoktrinerade i att det alltid är mannens fel och att det är därför den dåliga kvinnan är dålig. Det är först när de levt med konsekvenserna de möjligtvis förstår hur det ligger till, få i dess omgivning gör det, ännu färre som inte har någon nära som råkat ut för en dålig kvinna. Dåliga kvinnor är ett normaliserat beteende.

Vad är en dålig kvinna, det är ju en definitionsfråga. Jag fick två barn med en kvinna med tvivelaktig moral, men tyckte ändå att det var ok, en klok kvinna utbildad till läkare. Att hon inte går i kyrkan, klär sig utmanande och är "sexuellt påhittig" får man leva med, i ett lägre perspektiv bränns det ändå bort i skärselden.

Däremot skulle jag aldrig falla för white trash, typ raggarbrudar utan högskolepoäng. Man får inte glömma bort att just den kvinnan kommer att uppfostra dina barn. Men vill ju inte upptäcka en dag att ens barn kommer hem men en ring i näsan, eller har fostrats till att bli vänster.

Tidspress?

Är det endast läkare inom vården som inte är vänster frågar jag fördomsfullt?

Tittar man på djur tycks kvinnan vara beredd att göra vad som helst för att behålla sina barn.
Lejonhonan går till attack om hon inte är nöjd med hur lejonhanen behandlar Simba.

När det kommer till barn är väl dålig att hon inte har förmåga eller vilja att sköta barnen. Inkluderar väl iof sammarbetssvårigheter, kontrollbehov, hämdbegär, svartsjuka, konfliktbehov mm, dvs att hon inte kan fokusera på vad som är bäst för barnen.

Nej, verkligen inte, bara att min hustru råkar vara läkare, det var inget krav jag hade. Jag ville dock att min hustru skulle vara välutbildad med värderingar i mitten eller till höger. De hittas i många yrkeskategorier. Nåja, kanske inte bland bibliotekarier.

Jepp, så är det. Intressant att radikalfeminister kallar män för djur....

Tar en ny lejonhane över flocken, vilket inte är ovanligt då de strider om flocken/honorna. Då biter den nye hanen systematiskt ihjäl den gamle hanens avkomma och honan som är mindre kan inget göra annat än se på och para sig igen.