Nu försökte jag få ihop en tidslinje från 1990 och framåt. Tanken är inte att göra någon sida till facit utan att skilja på vad som hände och hur olika sidor beskriver varför det hände.
### 1990. Ukraina och Nato österut
Den 16 juli antog Ukrainas parlament sin deklaration om statlig suveränitet. Där stod att Ukraina hade för avsikt att bli permanent neutralt, stå utanför militära block och vara kärnvapenfritt.
Samma år diskuterades Tysklands återförening. Genscher sa att Natos militära område inte skulle flyttas närmare Sovjetunionens gränser. James Baker använde orden ”not one inch eastward” till Gorbatjov. Kohl pratade i samma riktning och 1991 sa John Major: ”Nothing of the sort will happen” när Nato-medlemskap för Östeuropa kom på tal.
Något undertecknat avtal där Nato lovade att hela Östeuropa aldrig skulle få bli medlemmar skrevs inte. Men flera västliga försäkringar fanns och Ryssland har senare hänvisat till dem.
### 1991. Ukraina blir självständigt
Den 1 december röstade 90,32 procent ja. Det blev ja-majoritet i alla delar av Ukraina: Donetsk 83,90 procent, Luhansk 83,86, Krim 54,19 och Sevastopol 57,07.
Efter Sovjetunionens fall fanns omkring 1 900 strategiska kärnstridsspetsar på ukrainskt territorium. Ukraina hade inte full operativ kontroll över hela systemet.
### 1993–1994. Nato och Budapest
1993 protesterade Boris Jeltsin mot en snabb Nato-utvidgning. Det ryska motståndet började före Putin.
1994 gick både Ryssland och Ukraina med i Natos Partnership for Peace.
Den 5 december skrev Ryssland, USA, Storbritannien och Ukraina under Budapestmemorandumet. Ukrainas självständighet, suveränitet och befintliga gränser bekräftades och parterna åtog sig att avstå från hot eller våld mot Ukraina.
Det var säkerhetsförsäkringar, inte samma försvarsgaranti som Natos artikel 5. Kina skrev inte under men gav Ukraina en egen säkerhetsförsäkran.
### 1997. Nato och Ryssland
Nato och Ryssland skrev under NATO Russia Founding Act och skrev att de inte betraktade varandra som motståndare.
Det var en politisk överenskommelse, inte ett juridiskt bindande fördrag som gav Ryssland vetorätt över nya medlemmar.
Nato skrev att man inte hade ”intention, plan or reason” att placera kärnvapen i nya medlemsländer. För större stridskrafter fanns förbehållet om den dåvarande och överskådliga säkerhetsmiljön.
Samma år skrev Ryssland och Ukraina vänskapsavtal där de bekräftade varandras territoriella integritet och gränser.
### 1999. Nato växer och Kosovo kommer
Polen, Tjeckien och Ungern gick med i Nato.
Samma år bombade Nato Jugoslavien i 78 dagar under Kosovokriget utan något uttryckligt mandat från FN:s säkerhetsråd för själva bombkampanjen. Ryssland protesterade kraftigt och avbröt delar av samarbetet med Nato.
### 2000–2004. Samarbete samtidigt som Nato växer
2002 skapades Nato-Rysslandsrådet.
2004 gick bland annat Estland, Lettland och Litauen med i Nato. Ryssland var negativt men reaktionen var mer återhållsam än den blev senare. Putin hade kallat utvidgningen onödig, men Ryssland fortsatte samarbeta med Nato.
### 2007–2008. München, Bukarest och Georgien
2007 kallade Putin Natos utvidgning ”a serious provocation”.
2008 skrev Nato om Ukraina och Georgien: ”these countries will become members of NATO.” De fick inte MAP, den medlemsplan de sökte. Tyskland och Frankrike ville inte gå så långt då.
I augusti kom Georgienkriget. Den EU-beställda utredningen kom senare fram till att Georgiens artilleriangrepp mot Tskhinvali startade den öppna storskaliga krigföringen efter en längre upptrappning. Rysslands fortsatta offensiv gick långt utanför Sydossetien.
### 2010. Ukraina väljer icke-blockstatus
Under Janukovytj antog Ukraina en officiell linje där landet stod utanför militära allianser. Nato skrev att man respekterade det.
### 2013–2014. EU-avtalet, Majdan och maktskiftet
Janukovytjs regering stoppade förberedelserna inför ett associationsavtal med EU efter rysk ekonomisk press. Majdanprotesterna började.
Den 21 februari 2014 skrev Janukovytj och oppositionen under en uppgörelse efter förhandlingar där Tyskland, Polen och Frankrike varit med. Planen innehöll bland annat tidigare presidentval.
Uppgörelsen föll sönder snabbt. Janukovytj lämnade Kyiv.
Den 22 februari beslutade parlamentet att han inte längre fullgjorde sina uppgifter och utlyste tidigare val. Det vanliga impeachment-förfarandet slutfördes inte.
Ryssland beskrev maktskiftet som en kupp. Ukraina, EU och USA beskrev det utifrån Majdan och parlamentets beslut.
### 2014. Krim och Donbas
Ryska styrkor tog kontroll över Krim. Den 16 mars hölls folkomröstningen under rysk kontroll och den 18 mars införlivade Ryssland Krim.
FN:s generalförsamling bekräftade Ukrainas territoriella integritet och slog fast att omröstningen inte kunde användas för att ändra Krims status.
I sitt tal den 18 mars tog Putin upp Nato och Sevastopol och beskrev ett framtida ukrainskt Nato-medlemskap som ett verkligt säkerhetshot mot Ryssland.
Samma vår började kriget i Donbas. Europadomstolen har senare slagit fast att Ryssland hade effektiv kontroll över separatistkontrollerade områden från den 11 maj 2014.
Efter Krim och Donbas övergav Ukraina sin icke-allierade linje.
### 2014–2015. Minsk
Minsk I och Minsk II handlade om vapenvila, tunga vapen och en politisk lösning i Donbas. Ryssland sa att Ukraina inte genomförde de politiska delarna. Ukraina pekade på fortsatt rysk militär närvaro och säkerhetsdelen. Avtalen genomfördes aldrig fullt ut.
### 2016. Aegis Ashore och Mk-41
USA:s robotsystem i Rumänien blev operativt.
Ryssland pekade på Mk-41-lavetterna, samma grundtyp som på amerikanska fartyg där Tomahawk kan avfyras, och sa att markversionen stred mot INF-avtalet. USA svarade att Aegis Ashore saknade den utrustning som behövdes för offensiva kryssningsrobotar.
### 2017–2021. Ukraina går mot Nato igen
2017 gjorde Ukraina Nato-medlemskap till ett strategiskt mål och 2019 skrevs målet om EU- och Nato-medlemskap in i konstitutionen.
2021 skrev Putin om den historiska enheten mellan ryssar och ukrainare och kallade dem ”one people – a single whole”. Hans syn på Ukraina handlade då om mer än Nato.
### December 2021. Rysslands säkerhetskrav
Ryssland krävde stopp för fortsatt Nato-utvidgning och en garanti för att Ukraina inte skulle bli medlem.
USA och Nato var beredda att diskutera robotar och vapenkontroll men accepterade inte ett ryskt veto över nya medlemmar.
### Februari 2022. Invasionen
Den 24 februari inledde Ryssland den fullskaliga invasionen.
Putin tog upp Natos utvidgning, Donbas, folkmordsanklagelsen, demilitarisering och ”denazifiering”.
Invasionen gick långt utanför Donbas och ryska styrkor försökte ta Kyiv. FN:s generalförsamling fördömde invasionen som rysk aggression.
### Mars–april 2022. Istanbul
Ryssland och Ukraina förhandlade. Ukraina diskuterade permanent neutralitet och att stå utanför Nato i utbyte mot internationella säkerhetsgarantier.
Territorium och säkerhetsgarantierna var inte lösta. Det fanns seriösa förhandlingar men inte ett helt färdigt fredsavtal som Boris Johnson kom och stoppade.
### 2022–2024. Finland och Sverige går med i Nato
Finland och Sverige sökte medlemskap efter invasionen. Finland blev medlem 2023 och Sverige 2024.
Ryssland hade före kriget krävt stopp för fortsatt Nato-utvidgning. Resultatet blev i stället två nya medlemmar.
### 2024. Polen och Baltikum
Putin sa i mars att Ryssland inte hade några planer på att angripa Polen, Baltikum eller Tjeckien.
Det är hans ord och ingen garanti för vad Ryssland gör i framtiden.
Polens och Baltikums oro bygger inte bara på ryska uttalanden. De har Georgien 2008, Krim 2014, invasionen 2022 och Zapad-övningarna att förhålla sig till.
Men jag hittar inte samma långa historiska och territoriella berättelse från Putin om Polen och Baltikum som den han byggt runt Ukraina.
Om Ryssland efter Ukraina ska fortsätta in i Polen eller Baltikum, vad bygger den bedömningen på exakt? Var finns motsvarigheten till berättelsen om Ukraina, Krim, Sevastopol, Donbas och Nato 2008?
Att Putin säger att han inte tänker angripa dem bevisar inget. Men motsatsen behöver också gå att belägga.
### 2025. Trump om Nato och kriget
Trump sa i februari att Ryssland länge hade sagt att Ukraina inte skulle in i Nato och kallade det först ”the thing that caused the start of the war”, innan han ändrade till att det var en av orsakerna.
I augusti sa han om Ukraina: ”They're not going to be a part of NATO.”
### 2026. Läget nu
Den 25 september sa Putin att Ryssland inte förbereder något militärt krig med Europa.
Fem dagar senare sa Natos generalsekreterare Mark Rutte att det inte finns något omedelbart militärt hot mot Natoterritorium, men att Nato måste förbereda sig för vad som kan komma längre fram.
Den 16 oktober fick Trump frågan om han hade glömt att Putin startade kriget. Trump svarade: ”I know the details” och sa att han tänker offentliggöra dem senare. Han sa inte i klippet att Nato och ”den djupa staten” startade ett proxykrig. Det är en tolkning av hans svar.
Den 21 oktober träffade Trumps sändebud Steve Witkoff Putin i S:t Petersburg för nya samtal om kriget.
### Det jag vill med tråden
Stämmer tidslinjen i stora drag?
Vad är fel i sak och vad saknas?
Om någon tycker att en punkt är fel så lägg gärna fram vad som är fel och en källa.
Jag tänker att man borde kunna få fram en tidslinje där personer som ser kriget helt olika kan enas om själva händelserna och årtalen.
Sen kan diskussionen handla om orsakerna och ansvaret.
### 1990. Ukraina och Nato österut
Den 16 juli antog Ukrainas parlament sin deklaration om statlig suveränitet. Där stod att Ukraina hade för avsikt att bli permanent neutralt, stå utanför militära block och vara kärnvapenfritt.
Samma år diskuterades Tysklands återförening. Genscher sa att Natos militära område inte skulle flyttas närmare Sovjetunionens gränser. James Baker använde orden ”not one inch eastward” till Gorbatjov. Kohl pratade i samma riktning och 1991 sa John Major: ”Nothing of the sort will happen” när Nato-medlemskap för Östeuropa kom på tal.
Något undertecknat avtal där Nato lovade att hela Östeuropa aldrig skulle få bli medlemmar skrevs inte. Men flera västliga försäkringar fanns och Ryssland har senare hänvisat till dem.
### 1991. Ukraina blir självständigt
Den 1 december röstade 90,32 procent ja. Det blev ja-majoritet i alla delar av Ukraina: Donetsk 83,90 procent, Luhansk 83,86, Krim 54,19 och Sevastopol 57,07.
Efter Sovjetunionens fall fanns omkring 1 900 strategiska kärnstridsspetsar på ukrainskt territorium. Ukraina hade inte full operativ kontroll över hela systemet.
### 1993–1994. Nato och Budapest
1993 protesterade Boris Jeltsin mot en snabb Nato-utvidgning. Det ryska motståndet började före Putin.
1994 gick både Ryssland och Ukraina med i Natos Partnership for Peace.
Den 5 december skrev Ryssland, USA, Storbritannien och Ukraina under Budapestmemorandumet. Ukrainas självständighet, suveränitet och befintliga gränser bekräftades och parterna åtog sig att avstå från hot eller våld mot Ukraina.
Det var säkerhetsförsäkringar, inte samma försvarsgaranti som Natos artikel 5. Kina skrev inte under men gav Ukraina en egen säkerhetsförsäkran.
### 1997. Nato och Ryssland
Nato och Ryssland skrev under NATO Russia Founding Act och skrev att de inte betraktade varandra som motståndare.
Det var en politisk överenskommelse, inte ett juridiskt bindande fördrag som gav Ryssland vetorätt över nya medlemmar.
Nato skrev att man inte hade ”intention, plan or reason” att placera kärnvapen i nya medlemsländer. För större stridskrafter fanns förbehållet om den dåvarande och överskådliga säkerhetsmiljön.
Samma år skrev Ryssland och Ukraina vänskapsavtal där de bekräftade varandras territoriella integritet och gränser.
### 1999. Nato växer och Kosovo kommer
Polen, Tjeckien och Ungern gick med i Nato.
Samma år bombade Nato Jugoslavien i 78 dagar under Kosovokriget utan något uttryckligt mandat från FN:s säkerhetsråd för själva bombkampanjen. Ryssland protesterade kraftigt och avbröt delar av samarbetet med Nato.
### 2000–2004. Samarbete samtidigt som Nato växer
2002 skapades Nato-Rysslandsrådet.
2004 gick bland annat Estland, Lettland och Litauen med i Nato. Ryssland var negativt men reaktionen var mer återhållsam än den blev senare. Putin hade kallat utvidgningen onödig, men Ryssland fortsatte samarbeta med Nato.
### 2007–2008. München, Bukarest och Georgien
2007 kallade Putin Natos utvidgning ”a serious provocation”.
2008 skrev Nato om Ukraina och Georgien: ”these countries will become members of NATO.” De fick inte MAP, den medlemsplan de sökte. Tyskland och Frankrike ville inte gå så långt då.
I augusti kom Georgienkriget. Den EU-beställda utredningen kom senare fram till att Georgiens artilleriangrepp mot Tskhinvali startade den öppna storskaliga krigföringen efter en längre upptrappning. Rysslands fortsatta offensiv gick långt utanför Sydossetien.
### 2010. Ukraina väljer icke-blockstatus
Under Janukovytj antog Ukraina en officiell linje där landet stod utanför militära allianser. Nato skrev att man respekterade det.
### 2013–2014. EU-avtalet, Majdan och maktskiftet
Janukovytjs regering stoppade förberedelserna inför ett associationsavtal med EU efter rysk ekonomisk press. Majdanprotesterna började.
Den 21 februari 2014 skrev Janukovytj och oppositionen under en uppgörelse efter förhandlingar där Tyskland, Polen och Frankrike varit med. Planen innehöll bland annat tidigare presidentval.
Uppgörelsen föll sönder snabbt. Janukovytj lämnade Kyiv.
Den 22 februari beslutade parlamentet att han inte längre fullgjorde sina uppgifter och utlyste tidigare val. Det vanliga impeachment-förfarandet slutfördes inte.
Ryssland beskrev maktskiftet som en kupp. Ukraina, EU och USA beskrev det utifrån Majdan och parlamentets beslut.
### 2014. Krim och Donbas
Ryska styrkor tog kontroll över Krim. Den 16 mars hölls folkomröstningen under rysk kontroll och den 18 mars införlivade Ryssland Krim.
FN:s generalförsamling bekräftade Ukrainas territoriella integritet och slog fast att omröstningen inte kunde användas för att ändra Krims status.
I sitt tal den 18 mars tog Putin upp Nato och Sevastopol och beskrev ett framtida ukrainskt Nato-medlemskap som ett verkligt säkerhetshot mot Ryssland.
Samma vår började kriget i Donbas. Europadomstolen har senare slagit fast att Ryssland hade effektiv kontroll över separatistkontrollerade områden från den 11 maj 2014.
Efter Krim och Donbas övergav Ukraina sin icke-allierade linje.
### 2014–2015. Minsk
Minsk I och Minsk II handlade om vapenvila, tunga vapen och en politisk lösning i Donbas. Ryssland sa att Ukraina inte genomförde de politiska delarna. Ukraina pekade på fortsatt rysk militär närvaro och säkerhetsdelen. Avtalen genomfördes aldrig fullt ut.
### 2016. Aegis Ashore och Mk-41
USA:s robotsystem i Rumänien blev operativt.
Ryssland pekade på Mk-41-lavetterna, samma grundtyp som på amerikanska fartyg där Tomahawk kan avfyras, och sa att markversionen stred mot INF-avtalet. USA svarade att Aegis Ashore saknade den utrustning som behövdes för offensiva kryssningsrobotar.
### 2017–2021. Ukraina går mot Nato igen
2017 gjorde Ukraina Nato-medlemskap till ett strategiskt mål och 2019 skrevs målet om EU- och Nato-medlemskap in i konstitutionen.
2021 skrev Putin om den historiska enheten mellan ryssar och ukrainare och kallade dem ”one people – a single whole”. Hans syn på Ukraina handlade då om mer än Nato.
### December 2021. Rysslands säkerhetskrav
Ryssland krävde stopp för fortsatt Nato-utvidgning och en garanti för att Ukraina inte skulle bli medlem.
USA och Nato var beredda att diskutera robotar och vapenkontroll men accepterade inte ett ryskt veto över nya medlemmar.
### Februari 2022. Invasionen
Den 24 februari inledde Ryssland den fullskaliga invasionen.
Putin tog upp Natos utvidgning, Donbas, folkmordsanklagelsen, demilitarisering och ”denazifiering”.
Invasionen gick långt utanför Donbas och ryska styrkor försökte ta Kyiv. FN:s generalförsamling fördömde invasionen som rysk aggression.
### Mars–april 2022. Istanbul
Ryssland och Ukraina förhandlade. Ukraina diskuterade permanent neutralitet och att stå utanför Nato i utbyte mot internationella säkerhetsgarantier.
Territorium och säkerhetsgarantierna var inte lösta. Det fanns seriösa förhandlingar men inte ett helt färdigt fredsavtal som Boris Johnson kom och stoppade.
### 2022–2024. Finland och Sverige går med i Nato
Finland och Sverige sökte medlemskap efter invasionen. Finland blev medlem 2023 och Sverige 2024.
Ryssland hade före kriget krävt stopp för fortsatt Nato-utvidgning. Resultatet blev i stället två nya medlemmar.
### 2024. Polen och Baltikum
Putin sa i mars att Ryssland inte hade några planer på att angripa Polen, Baltikum eller Tjeckien.
Det är hans ord och ingen garanti för vad Ryssland gör i framtiden.
Polens och Baltikums oro bygger inte bara på ryska uttalanden. De har Georgien 2008, Krim 2014, invasionen 2022 och Zapad-övningarna att förhålla sig till.
Men jag hittar inte samma långa historiska och territoriella berättelse från Putin om Polen och Baltikum som den han byggt runt Ukraina.
Om Ryssland efter Ukraina ska fortsätta in i Polen eller Baltikum, vad bygger den bedömningen på exakt? Var finns motsvarigheten till berättelsen om Ukraina, Krim, Sevastopol, Donbas och Nato 2008?
Att Putin säger att han inte tänker angripa dem bevisar inget. Men motsatsen behöver också gå att belägga.
### 2025. Trump om Nato och kriget
Trump sa i februari att Ryssland länge hade sagt att Ukraina inte skulle in i Nato och kallade det först ”the thing that caused the start of the war”, innan han ändrade till att det var en av orsakerna.
I augusti sa han om Ukraina: ”They're not going to be a part of NATO.”
### 2026. Läget nu
Den 25 september sa Putin att Ryssland inte förbereder något militärt krig med Europa.
Fem dagar senare sa Natos generalsekreterare Mark Rutte att det inte finns något omedelbart militärt hot mot Natoterritorium, men att Nato måste förbereda sig för vad som kan komma längre fram.
Den 16 oktober fick Trump frågan om han hade glömt att Putin startade kriget. Trump svarade: ”I know the details” och sa att han tänker offentliggöra dem senare. Han sa inte i klippet att Nato och ”den djupa staten” startade ett proxykrig. Det är en tolkning av hans svar.
Den 21 oktober träffade Trumps sändebud Steve Witkoff Putin i S:t Petersburg för nya samtal om kriget.
### Det jag vill med tråden
Stämmer tidslinjen i stora drag?
Vad är fel i sak och vad saknas?
Om någon tycker att en punkt är fel så lägg gärna fram vad som är fel och en källa.
Jag tänker att man borde kunna få fram en tidslinje där personer som ser kriget helt olika kan enas om själva händelserna och årtalen.
Sen kan diskussionen handla om orsakerna och ansvaret.