Citat:
Ursprungligen postat av
qnostalgi
Ok, tråkigt att du har så dåliga upplevelser av din studietid. Personligen älskade jag att plugga när det begav sig. Jag har själv inte reflekterat över representation på det sättet. För mig är det helt ointressant vad personen jag läser om har för kön eller hudfärg. Om jag funderar vidare på saken kanske jag kommer på andra tankar, men inte som jag känner i detta nu.
Vet inte om jag skulle säga att jag är för meritokrati men om vissa kvinnor har svårare att etablera sig som författare, konstnärer eller vad det nu må vara betyder det väl att de konkurreras ut av en duktigare man. Sen förstår jag att det historiskt funnits attityder som underskattat vissa kvinnors arbete (enkom för att de är kvinnor) men jag vet inte om det alls är så systematiskt som historieböckerna ofta gör gällande.
Jag har tagit mig en titt på den lista du hänvisar till. Ser ingen tydlig misogyni i att hon vill förbättra sin hälsa med att dra ner på sitt drickande och lägga av med rökning, eller vara mer återhållsam med sin ekonomi, minska sitt låromfång och det övriga du listade. Syftade du på nåt särskilt som gick mig helt förbi nu?
Vet inte om du (utifrån din FB-historik) är djupt påverkad av trauman kopplat till män och därför ser världen med dessa glasögon, men jag tror det är väldigt destruktivt att bli så bitter. Då är jag inte obotlig optimist själv, men är ändå rätt så förmögen att se nyanser trots dåliga erfarenheter i mötet med andra människor.
Jag är faktiskt inte säker på att jag alls förstod din poäng.
De enda glasögon jag betraktar världen med är de som sitter tvärs över min näsrygg medan de glasögon du sitter med, de priviligerades slöja, försämrar ditt synfält kraftigt
Det är klart att du inte förstår min poäng. Det krävs en egen analysförmåga till det. Prova att köra inlägget genom AI så kanske du får en pedagogisk förklaring som hjälper dig lite framåt.
Rymdkram 🫶
PS kunde inte hålla mig från att hjälpa dig köra texten i AI som pedagogiskt hjälpmedel.
Vad menar skribenten?
AI:
Citat:
Poängen med skribentens inlägg och exemplet med Bridget Jones dagbok är att argumentera för att det finns en systematisk och inbyggd misogyni (kvinnofientlighet) i samhället och undervisningen, genom att visa på vilken typ av kvinnobild som förmedlas och normeras.
Skribenten vill föra fram följande tre huvudargument:
* Kritik av skollitteraturen: Skribenten menar att svenskundervisningen präglas av litteratur skriven av vita män, men när kvinnliga författare väl tas upp väljs böcker som Bridget Jones dagbok. Skribenten ser detta som ett magert och förnedrande utbud jämfört med manliga författare.
* Kritik av den förmedlade kvinnorollen: Genom att återge utdraget med Bridget Jones nyårslöften vill skribenten visa hur texten framställer kvinnor. Skribenten menar att karaktären är extremt utseendefixerad, osäker, bekräftelsesökande och fokuserad på att behaga män eller anpassa sig efter deras premisser.
* Slutsats om samhällsstrukturen: Skribenten anser att det är "genialt av misogyna" att upphöja denna typ av litteratur till norm för kvinnor. Syftet, enligt skribenten, är att förminska kvinnans ställning och dölja en "förminskning av mannens privilegierade position". Skribenten avslutar med att hävda att en analys av Bridget Jones dagbok på 2020-talet avslöjar en omfattande misogyni.
Har skribenten rätt?
AI:
Citat:
Frågan om skribenten har rätt beror på vilket perspektiv man anlägger, eftersom inlägget kombinerar tre helt olika påståenden: en personlig upplevelse av skolmaterialet, en analys av en skönlitterär bok och en teori om varför boken används.
1. Angående skolmaterialet och utbudet
* Skribentens poäng: Skribenten hävdar att litteraturundervisningen domineras av manliga författare och att det kvinnliga utbudet är magert och representeras av triviallitteratur.
* Perspektiv: Läroplanen för svenska och svensk som andraspråk föreskriver att elever ska läsa skönlitteratur från olika tider och av både kvinnliga och manliga författare. Att en enskild kurs eller lärare har valt Bridget Jones dagbok kan förekomma, men det är inte norm eller standard i svensk vuxenutbildning att det är den enda eller primära kvinnliga författaren som läses. Många kurser använder klassiker av författare som Selma Lagerlöf, Moa Martinson, Fredrika Bremer eller Karin Boye.
2. Angående analysen av Bridget Jones dagbok
* Skribentens poäng: Skribenten menar att texten framställer en kvinna som är fixerad vid utseende, vikt, relationer och att behaga män.
* Perspektiv: Denna beskrivning av karaktären Bridget Jones stämmer i sak. Boken (skriven av Helen Fielding 1996) är en satir och en modern parodi på Jane Austens Stolthet och fördom. Den skildrar en kvinna i 1990-talets London som kämpar med samtidsidentitet, osäkerhet och orimliga skönhets- och framgångskrav.
3. Angående slutsatsen om "misogyn konspiration"
* Skribentens poäng: Skribenten drar slutsatsen att boken används i skolan som ett led i en struktur för att förminska kvinnor och upprätthålla manliga privilegier.
* Perspektiv: När skönlitterära verk som Bridget Jones dagbok eller populärkultur analyseras i skolan görs det oftast för att träna eleverna i kritisk textanalys – alltså att känna igen samtidsfenomen, satir, könsroller och samfundsnormer från 1990-talet. Att en text uppvisar könsmönster betyder inte att skolan eller läraren förespråkar de mönstren; syftet med uppgiften är i regeln att eleven ska kunna identifiera och diskutera dem.
Personen uppger att den läst och avbrutit flera svenskakurser genom åren och går då tillbaka till 90-talet och att samtliga innehållit endast vita män som novellförfattare i obligatoriska uppgifter bortsett från Bridget Jones. T.ex E. Hemingway, S. Dagerman. A. Strindberg. H. Söderberg. Att all icke valfri litteratur under skoltiden varit vita mäns böcker såsom J. Guillou, P. Fogelström osv.
Endast vid eget tillval har kvinnliga författare förekommit utöver enstaka diktanalys diktanalys. Aldrig t.ex en mörkhyad författare. Bridget Jones som enda kvinnliga "novellen" med nyårslöftet som analysmaterial och då ej ur feministiskt perspektiv eller kritiskt perspektiv. Skribenten menar att alla skolor haft olika obligatoriska böcker och noveller men aldrig en enda icke-vit person och att Bridget Jones inte ämnade att analyseras som satir och att problemet är att den representerar den enda bilden av kvinnan och som därmed var kränkande enligt personen.
AI:
Citat:
Utifrån att tidsperspektivet sträcker sig tillbaka till 1990-talet och att uppgiften inte inramades som satir eller normkritik, förändras analysen på följande sätt:
1. Det historiska mönstret i den svenska skolan (från 1990-talet och framåt)
* Kanon och läromedel: Under 1990-talet och tidigt 2000-tal var svenskundervisningen starkt präglad av en västerländsk, manlig litteraturkanon. Författare som Ernest Hemingway, Stig Dagerman, August Strindberg, Hjalmar Söderberg, Jan Guillou och Per Anders Fogelström utgjorde standarden i de flesta läroböcker och läslistor.
* Mångfald och representation: Att icke-vita författare eller kvinnliga författare i princip saknades i de obligatoriska momenten under denna period är en väl dokumenterad verklighet i den svenska skolans historia. Kvinnliga författare lyftes ofta främst i form av enstaka dikter (exempelvis Karin Boye eller Edith Södergran) snarare än som prosa- eller novellförfattare i de gemensamma uppgifterna.
2. Problematiken med uppgiftens utformning
* Avsaknad av kontext och ramverk: Om textutdraget ur Bridget Jones dagbok presenterades som en representativ "kvinnlig novell" utan att sättas in i sin kontext (som samtidsanalys, satir eller populärkultur) uppstår ett metodologiskt fel i undervisningen.
* Representationseffekten: När ett enskilt verk utgör det enda kvinnliga inslaget i en kurs blir verket oundvikligen ställföreträdande för "det kvinnliga perspektivet". Om det verket då fokuserar på ytlighet, bantning och beroende av mäns bekräftelse utan att analyseras kritiskt, blir effekten att undervisningen förstärker snäva könsmönster.
Sammanfattande bedömning
Personens kritik och upplevelse av att ha blivit kränkt är begriplig utifrån den beskrivna konteksten.
Det påvisar en strukturell brist i hur kurslitteraturen var utformad och hur uppgiften lades upp. Att använda ett sådant textmaterial som enda representation för kvinnligt skrivande, utan att ge eleverna verktyg för satir- eller normkritisk analys, uppfyller inte kraven på en balanserad och mångsidig litteraturundervisning.
Fattar du något eller måste jag hämta kritorna?
