Citat:
Ursprungligen postat av
LupesVulpus
Vad skulle "gå till polisen" göra då?
Snälla, va seriös.
Deras misstag var ju att kontakta kling o klang alls.
Öppet
Om nu av nån anledning polis absolut måste kontaktas, så är ju det bokstavligen vad tipslinjen anonymt är för.
Sedan skulle nån ju åkt fast för olaga vapen innehav oavsett. Man ska aldrig nånsin tro, det går att lämna in vapen till polis utan åtal. Om inte allmän amnesti.
"Fel" händer här alltid vapen.
Polisen mest av alla är fel händer, långt över yrkeskriminella. Inget gäng utom snuten har magdumpat en handikapp bärandes leksak i bebyggt område hejvilt såvitt jag vet
Du resonerar alldeles för kategoriskt. Ponera att föräldrarna direkt hade tagit vapnen, direkt åkt in till polisen och lämnat dessa. Visst utgör det
vapenbrott i objektiv mening. Men det finns ju många aspekter som ändå gjorts att dom skulle kunna frias...
Uppsåtsfrågan
Oavsett om detta skulle bedömas som vapenbrott av normalgraden eller grovt brott så är ju grunden i
18 kap. Vapenlagen att man "
uppsåtligen innehavt eller tillverkat ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter, yrkesmässigt förmedlar eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet". Utifrån det fiktiva scenariot kan man ju konstatera att det inte rört sig om tillverkning, överlåtelse, yrkesmässig förmedling eller utlåning. Kvar finns då endast skrivelsen "
uppsåtligen innehavt". Utifrån det fiktiva scenariot har ju föräldrarna inte på något sätt haft uppsåt till vapnens uppkomstsätt eller att vapnen kom dom till handa. Dom har heller inte haft egentligt uppsåt att "inneha" dessa vapnen, mer än den tid som krävs för att få vapnen till polisen, och än mindre att ta över besittningen eller spara använda dessa. Deras uppsåt har ju varit att få iväg vapnen och motverka ett brott/mord.
Nödrätt
Om man inte skulle få gehör för ovan nämnda så kan man hävda nödrätt utifrån att man befunnit sig i någon form av nödsituation. Läser man i
24 kap. 4§ Brottsbalken så kan man nästan tro att denna ansvarsfrihetsgrunden är skapad efter den situation, och det fiktiva scenariot, vi diskuterar här. Läs: "
En gärning som någon begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse". Att då, under en kortare tid ha besittning av skarpladdade vapen; för att skyndsamt ge detta till polis; för att få bort bort vapnen från sin son; för att förhindra att han skjuter ihjäl någon; är ju absolut ett tänkbart exempel på när nödrätten kan/skall användas.
Exempel
Det finns ett exempel från både 1994 och 2006 där journalister mottagit vapen, som misstänkts vara Palme-vapnet, och levererade dessa till polisen. Ingen av dessa dömdes för brott. Även Leif GW Persson agerade mellanhand och lämnade 2015 in ett misstänkt Palme-vapen - utan att lagföras.
