Citat:
Ursprungligen postat av
RosarioOeste
Nu är jag vaken (blev en mer intensiv AW än vad jag planerat).
Jag skriver ett svar i flytande text för det är enklare för mig.
Jag försökte mest bemöta försvarsadvokaternas invändningar om att miljön skapar förövaren. Du har såklart många poänger i det du skriver men:
Här finns en slags begreppsförvirring som också kan vara värd att reda ut. Att man använder olika ord för att beskriva samma sak. Mobbing. Övergrepp. Kamratuppfostran. Nollning. En situation som gick överstyr. Övergrepp. Dessa bord är delvis utbytbara och handlar om vems perspektiv det handlar om.
Med detta utrett och här borde jag uttryck mig tydligare - en del av dem som utsätts är i klarspråk mobbade. Dessa kommer aldrig att kunna klättra, och mobbingen blir osynliggjord tack vare alla andra ord som används. Men - forskningen är väl också entydig: alla som utsätts kommer inte att utsätta. Även om man tack vare ålder klättrar i hierarkin.
Däremot finns ett begrepp ”hazing” som beskriver den sammanhållning som kan skapas i dessa grupper, men det handlar om sammanhållning mellan dem som är en del av gruppen och bygger på tvång och rädsla men förpackad i en kulturell kontext som man nu jobbar hårt för att skydda. Viktigt är att alltid minnas att många överlever och blir starka individer TROTS övergrepp.
Tillfället skapar personen som begår ett övergrepp och tack vare hierarkin premieras övergrepp och - normaliseras. Det är i det ljuset man får se och förstå de enkäter du skriver om och beroende på forskningsfrågan borde det vi diskuterar också avhandlas i rapporten/ studien osv.
Om utökad elevhälsa:
Jag tror förtroendet skulle växa. Det brukar ju fungerar så att man ringer en växel anonymt och bokar en tid hos säg psykolog. Man anger arbetsplats och får en tid. Psykologen i sig jobbar som konsult och det är bara till denne som man uppger personuppgifter. Psykologen fakturerar bara timmar till uppdragsgivaren och journalen når varken företaget som sköter tjänsten eller skolan.
Ungefär på samma sätt kan företag låta utomstående utreda missförhållanden utan att egentligen anmälarens identitet framgår. (Lade till detta stycke).
Men jag måste också erkänna att jag inte har koll på hur detta skulle kunna fungera för underåriga. Vi diskuterar ju mer här och det är väl osannolikt att detta skulle leda någonstans :-)
Skolinspektion mm. Ja - det är väl mer att krävs en lösning som fungerar och kanske gärna går att inkorporera i befintlig verksamhet. Exakt hur det skulle kunna göras ja det vet jag inte men det är ju olycklig om allt faller utanför ramarna.
"Och det är ju därför jag tror skolor skulle kunna må bättre av att titta på hur aktörer på arbetsmarknaden löser det hela. Att kopiera koncept rakt av är sällan bra men jag tycker också det framgått att många vuxna på både Sigtuna och Lundsberg brister i förmågan till distans och att förstå sekretess" /
"Minns för övrigt när jag behövde åka till sjukhus akut och läkaren där hade mött min privata läkare och var mer intresserad av att prata om honom än min sjukdom"
Man kan ju fråga sig vad ett sådant system skulle vara värt, om det i praktiken var så att föräldrar och elever inte vågade använda det (av nämnda anledning). I Lundsbergs-elevens fall så var ju hans känsla att psykologen skulle luska fram information till skolledningen, om inte detta var tydligt. Det finns ju också en annan del i detta. Nämligen det att om skolan själva erhåller ett sådant system så stannar ju den informationen på skolan (mellan aktörerna). Dvs Skolinspektionen hade ju aldrig delgetts, eller informerats om detta. Det hade ju snarare varit att skapa ett system som mörkar missförhållanden ännu mer. Då är det ju mycket bättre att eleven/föräldrarna anmäler direkt till Skolinspektionen - vilket är det jag försökt säga hela tiden är det bästa, och egentligen enda rimliga, alternativet.
"Att kopiera koncept rakt av är sällan bra men jag tycker också det framgått att många vuxna på både Sigtuna och Lundsberg brister i förmågan till distans och att förstå sekretess" - Men det är ju som sagt ingenting skolorna skulle erkänna själva, eftersom att det hade varit ett underkännande av hela verksamheten. Det skulle dessutom vara "att lämna öppet mål" för Skolinspektionen att agera, men också "öppet mål" för att elever och föräldrar hellre kommer välja en annan skola.
Sedan kanske det är jag som är trög, men när du säger att "vuxna på både Sigtuna och Lundsberg brister i förmågan till distans och att förstå sekretess" så förstår jag inte riktigt vad du menar. För problemet är väl ändå(?) att om/när en lärare/personal tagit emot klagomål eller liknande från elever; så har läraren/personalen i sin tur fört detta vidare till rektorn (som då antagligen agerat fel eller genom att ge konsekvenser till den enskilde eleven) och det innebär ju inte alls att läraren/personalen brustit i sekretess. För givetvis måste denne gå vidare till rektorn om det finns klagomål eller indikationer på missförhållanden. Problemet är alltså inte lärarnas/personalens syn på sekretess (dom tar ju bara ansvar!) utan hur rektorn och skolledningen tillvaratar dessa uppgifter och hur dom därefter agerar. Eller missuppfattar jag någonting i detta?
