Citat:
Ursprungligen postat av
-Wasteland-
Av författarna som tilldelats nobelpriset i litteratur under 2000-talet har endast åtta av 27 pristagare en egen tråd i det här forumet.
Med brasklappen för att sökfunktionen inte är optimal så kan jag hitta endast:
1. JM Coetzee
2. VS Naipaul
3. Orhan Pamuk
4. Elfride Jelinek
5. Le Clézio
6. Alice Munro
7. Patrick Modiano (tråd startad innan nobelpriset)
8. Thomas Tranströmer (tråd startad innan nobelpriset)
Bob Dylan har en tråd i musikforumet, men inte i litteraturforumet.
Majoriteten av trådarna är korta, knappt två sidor, där man frågar om någon läst årets nobelpristagare.
Hur betydelsefulla är dessa författarskap egentligen?
Problemet är att litteratur på det stora hela är en död konstform. Det finns många orsaker till det - men en av de främsta är att finlitteraturen blev en arena för politisk aktivism. Detta skedde redan i slutet av 1800-talet. Och sedan dess har detta fenomen accellererat.
Nya konstformer är dataspelet, poddar, tiktok och pornografiska videoklipp. Det mesta som produceras där är total skit - men det finns en marknad som ger inkomster till content producenter. Detta genererar en slags kreativitet som inte existerar inom finkulturella reservat och kotterier där politisk aktivism bedrivs med statliga bidrag.
Detta är en generalisering. Men ett försök att peka på en sanning på sociologisk och ekonomisk grund om vad kulturella uttryck faktiskt är.
Sedan att ett antal individer kännner olika känslor och uttrycker sina tankar kring påbjudna författarskap. Det kan bäst förklaras med begreppet incitament.