Sonesson: De barnlösa singelmännen blir allt fler i Sverige

Egna barn är ingen garanti på att ålderdomen blir bra. Det finns förvisso ingen värdighet i att man ska bli gammal och det hade varit humanast att få dödshjälp när man blir för gammal.

Jag ville aldrig ha det till någon manligt/kvinnligt- grej egentligen utan jag spydde galla över passiv agressivitet i relationer i största allmänhet. Varför man väljer att fortsätta bo ihop med någon som beter sig som ett vuxet barn och har noll emotionell känsla och sen smäller i skåpsluckor över det faktum är bortom mitt förstånd. Är det inte roligare att vara med någon annan typ av person då, eller rent av att bo själv istället? Det är ju dysfunktionellt hur man än vrider eller vänder på det så jag kan inte förstå ditt argument över huvudtaget. Skulle det rättfärdiga ett passivt aggrresivt beteende då eller vad?

Och precis alla av dessa män vill såklart ha barn. Man har aldrig någonsin hört talas om frivilligt barnfria som mig själv. Det är fantastiskt hur en del med barn ser så enkelspårigt på saker. Inga bredare perspektiv där inte. Så med den teorin stämmer det ju att frivilligt barnfria kvinnor har det bäst på dejting marknaden. Finns fler män, än kvinnor som inte vill ha barn. Även om detta börjar ändras speciellt med dom yngre generationerna. Uppsala universitet genomförde nyligen en undersökning och forskning som visar att allt färre kvinnor faktiskt vill ha barn. Där var det 22% av män som ville, emot kvinnors 8%.

Tyvärr tror jag att detta kommer bli mer vanligt och ihållande, med tanke på polarisering som ökat emellan könen, speciellt politiskt. Och att det är viktigare än någonsin att man har lika värderingar. Speciellt om man ska bilda relation/familj. Vilket återigen forskning har visat kommer påverka både parbildning och familjebildning. Kvinnor och män har nog aldrig stått längre ifrån varandra. Krig kommer knappast skapa kärlek osv.

När det kommer till ålderdomen, så är det i princip detta det enda argumentet ni kommer med. Har vänner och en syrra som jobbat inom vården. Du skulle bli chockad om du visste hur lite en hel del " barn" som besöker sina gamla föräldrar på ålderdomshemmet. Dessutom har Sverige inte det som tradition eller grej att hjälpa sina åldrande föräldrar. Denna kultur är mer starkt förankrad i andra länder. Så det där är egentligen bara skitsnack, tyvärr.

Det är en mycket tänkvärd och saklig poäng du lyfter fram, aconitumwolfsbane. Du har helt rätt i att den svenska välfärdsmodellen historiskt har byggt på statlig omsorg snarare än familjebaserad äldrevård, vilket gör argumentet om ålderdomen ganska svagt i vår kultur.

Den politiska och värderingsmässiga polariseringen mellan könen som du nämner är förmodligen den enskilt viktigaste faktorn i dag. När unga män och unga kvinnor glider allt längre ifrån varandra åsiktsmässigt, blir gallringen på relationsmarknaden ännu hårdare. Kraven på absolut värderingsmässig symmetri förstärker den förväntningsinflation vi ser, vilket gör att tröskeln för att överhuvudtaget inleda en långsiktig parbildning blir högre för båda parter. Tack för ett nyanserat och välformulerat bidrag till trådämnet.

Falskt. Enligt officiell branschstatistik från Svemin och SGU utgör kvinnor i dag cirka 23–28 procent av den totala arbetskraften inom svensk gruvindustri, och runt 22 procent inom den rena produktionen på golvet. Utvecklingen går framåt och fler tjejer söker sig till branschen, men påståendet om över hälften 20-åringar med topplöner är en ren statistisk överdrift.

Jo jag tror det beror på att kvinnor har ett högre värde som partner och blir inte hemlösa ,de kan välja mellan vara singlar och hemlösa.

De framgångsrika männen lever längre eftersom kvinnorna ser ett värde i dem.

Fast män som är sammanboende lever längre än ensamstående kvinnor. 2,08 år. Sammanboende kvinnor lever 1,87 år längre än sammanboende män. Rent teoretiskt skulle det kunna bli så att sammanboende män lever längst av alla trenden är så.

Vad har värde med hemlöshet att göra? Och vadå väja mellan singlar och hemlösa?



Tror du på riktigt att det är sammanboendet i sig som gör att de lever lägre?

Det är intressanta siffror du lyfter fram, Prepper, men slutsatsen om orsakssambandet blir tyvärr missvisande.

Inom medicinsk och sociologisk forskning är det välkänt att den högre livslängden hos sammanboende män i huvudsak drivs av en ren selektionseffekt samt förändrade levnadsvanor på golvet. De män som har en stabil socioekonomisk bas, god hälsa och låg riskprofil är helt enkelt de som i högst utsträckning blir valda på partnermarknaden från första början. Att de lever längre handlar alltså inte om att relationsstatusen i sig har ett magiskt biologiskt värde, utan om att ett sammanboende i praktiken innebär mer regelbundna vanor, bättre kost och ett omedelbart socialt skyddsnät vid akuta sjukdomsfall i hemmet.

När man rensar för dessa faktorer, samt för den tunga överrepresentationen av missbruk och utslagning i den ensamstående manliga populationens bottensegment, ser man att livslängden styrs av krass personlig prestanda och struktur snarare än av ideologiska föreställningar om partnerskap.

Jag tror att en viktig faktor till att män lever längre i relationer är att någon bryr sig om dem och framförallt rör dem. Det är troligtvis den främsta terapiformen som finns för att leva länge. Ja sammanboendet är viktigt för män.

För kvinnor spelar det inte lika stor roll de har barn som bryr sig om dem mer. Därav så trivs kvinnor bättre som singlar och lever längre.

Så just iden som många politiker har att de ska öka andelen män i landet ,gör att livslängden för män går ner. Speciellt barnlösa singel-män får det extra svårt.

Det är därför som politiker borde försöka motarbeta att det blir så mycket singel-män

Vad baserar du allt detta på? Eftersom du inte kan dra denna slutsatsen av statistiken eftersom då har du med alla män med missbruksproblem och dåliga vanor.

I min föräldrageneration, 40-talisterna, är det bra många som bort förbli singlar och utan barn men som levde väldigt efter förväntningarna och mot bättre vetande. (Mina föräldrar tex) Fler barnlösa singlar måste inte vara ett samhällets sjukdomstecken. Det kan vara tecken på att fler lever som de innerst inne vill.

Fast jag vill hävda att familjeliv ändå är bäst. Jag har ingen själv men växte ju upp i en.